En liten kort minnesnotering. Rapporten finns här: H&M Q3
Tittar man på Q1-3 (9 månaders) så steg omsättningen i lokala valutor med 8% i jämförelse med förra året. Omräknat i SEK blev ökningen endast 4%. Försäljningen i jämförbara enheter minskade. Ökningen kom med andra ord från att man öppnat nya butiker.
Resultatet blev 6,97 kr/aktie (7) vilket ger att vinsten som 12 månaders rullande just nu är 10,16 kr/aktie.
Under tredje kvartalet har man öppnat nya butiker i Litauen och Serbien samt, enligt egen utsago, har man haft en "mycket bra start" på online försäljningen i USA. Man siktar på att fortsätta den globala utrullningen av onlinebutiker. Fler länder ska få tillgång till dem.
Kina är det land man sägs expandera snabbast just nu enligt VD Karl-Johan Persson. 2015 planerar man även öppna i Sydafrika.
Bolaget växer i antalet butiker, men vinsterna följer inte riktigt med (än?). Just nu motsvarar de likvida medlen ca 6,60 kr/aktie.
Kurs: 281 kr Vinst/aktie TTM 10,16 kr PE TTM 27,4 Direktavkastning 3,4%
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
lördag 28 september 2013
onsdag 25 september 2013
Ekonomiprat Belgobaren 10 Oktober
Jag passar på att flagga för, och sprida ordet om, Gustavs initiativ: Ekonomiprat i Stockholm
Gustav driver bloggen Gustavs Aktieblogg och har alltid intressanta bolag under sin lupp.
Förslaget till mötesplats är Belgobaren i Stockholm som ligger i anslutning till Freys hotell.
Tidpunkt: 10 Oktober kl. 18:00
Hör av er till Gustav vid intresse! Kontakt görs via hans blogg eller genom att maila honom.
Kul initativ Gustav!
Gustav driver bloggen Gustavs Aktieblogg och har alltid intressanta bolag under sin lupp.
Förslaget till mötesplats är Belgobaren i Stockholm som ligger i anslutning till Freys hotell.
Tidpunkt: 10 Oktober kl. 18:00
Hör av er till Gustav vid intresse! Kontakt görs via hans blogg eller genom att maila honom.
Kul initativ Gustav!
Yara just nu?
Fick frågan i en kommentar: "Har du någon kommentar/fundering till den låga värderingen av Yara just nu?"
Tänkte därför passa på att skriva ett längre, mer allmänt, svar.
Yara är väldigt beroende av priset på andra varor. Som jag skrev då jag ställde bolaget mot mina ratingkriterier i början av förra året "Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom."
M.a.o. vad Yara förväntas tjäna beror på faktorer de inte egentligen har full kontroll över. Detta inte bara ökar risken, men innebär också att man måste ta hänsyn till det när man försöker uppskatta vad som är "normalt" för Yara.
För att dra ETT exempel. Gaspriser i Europa. För varje dollar gaspriset stiger (allt annat lika) förväntas Yara tjäna 2,4 nok/aktie mindre. Om gaspriserna i Europa når de hittills sedda högsta nivåerna, som rådde precis innan Finanskrisen, så innebär det (allt annat lika) ökade kostnader som SÄNKER vinsten med ca 12 nok/aktie för Yara. Vänder vi på resonemanget. Om vi får lika låga gaspriser i Europa som de nu har i USA p.g.a. shale gasen så ÖKAR vinsten med ca 12 nok/aktie (allt annat lika).
För att blanda in lite storpolitik. Gas är dyrt att frakta med båt. Pipelines är det absolut billigaste sättet och gör mycket för slutpriset. Kan du få stora mängder gas via pipelines till Europa från de gasrika områdena vid Persiska viken ( Syrien och den dödliga gasen ) så gör det stor skillnad. Men det är ringa ide med en sådan rutt om även den rutten ska kontrolleras av ryssarna som redan kontrollerar majoriteten av gasleveranserna till Europa.
Tillbaka till Yara. 2011 och 2012 gjorde man vinster om ca 10 kr i KVARTALET/aktie. 2009 låg vinsten för HELÅRET närmare 10 kr/aktie. Det kan med andra ord svänga rejält för ett bolag som Yara.
Det finns ett liknande situation för t.ex. oljeraffinaderier. De täljer just nu guld. Crack spreaden är rekordhög. Vinsterna har skjutit i höjden och PE-talen hamnar på efterkälke. Vilka marginaler kommer raffinaderierna ha nästa år? Vet ej. Inte heller Mr Market vet det men av värderingen att döma så anses inte nuvarande vinstnivåer vara långsiktigt hållbara. Samtidigt så strömmar ju pengarna in i raffinaderierna och om vinsterna fortsätter tillräckligt länge kommer kistorna fyllas och balansräkningarna bli väldigt starka.
Det sistnämnda är ju vad som hänt Yara. Yara har ju inte alltid haft så stark balansräkning som nu, men över tid har man tjänat så pass mycket pengar att man i princip inte har någon nettoskuld.
Jag tycker om starka balansräkningar. Jag kan leva med att bolag tjänar varierande mycket pengar under olika år. Alla år behöver inte vara lika bra. Jag FÖRUTSÄTTER att alla år inte kommer bli lika bra. Men jag vill ha en balansräkning som är ok. Utan för mycket finansiell hävstång för jag har svårt för det. Är jag helt emot lån? Nej, men om man ska använda belåning (vilket man måste ibland) så vill jag ha full kontroll. Belåning behövs i t.ex. fastighetsaffärer, markköp o.s.v. men då är man ju direkt involverad. Man inte bara äger den belånade tillgången utan bestämmer också över dess skötsel.. Att köpa en belånad tillgång som någon annan sköter utan att jag själv har möjlighet till reell påverkan är för mig lite väl riskfyllt.
Men tillbaka till ämnet. Varför Yara har en "låg" värdering just nu. Det korta svaret är att Mr Market tittar framåt. När Yara rapporterade allt starkare och starkare siffror och prisestimaten för gas, urea, majs m.m. låg i favör för Yara klättrade värderingen och nådde nivåer om 350 nok/aktie. När nu Yara rapporterar svagare siffror och prisestmaten för urea, majs m.m. ser ut att gå i motsatt riktning sjunker värderingen. PE talet kan mycket väl börja klättra men då kanske p.g.a. sjunkande vinster. Q3 förväntas inte bli någon bra rapport för Yara. Skördarna verkar bli tämligen goda i år, Kina exporterar urea. Oro råder över var gaspriset ska ta vägen.
I allt det här krävs det då att man själv satt sig in i bolaget och gjort en egen estimat över vad som anses som "normalt" över tid. Samtidigt är det bra att ha en plan för sitt agerande. Hur mycket är man villig att exponera sig mot ett dylikt bolag. Hur ofta ska man egentligen köpa? Vad är syftet med innehavet? Ser man det som en utdelningsaktie eller som en turn-around? Vilken tidshorisont har man? Det som är rätt köp för någon behöver inte vara det för någon annan. Vi arbetar alla med olika paletter.
Tänkte därför passa på att skriva ett längre, mer allmänt, svar.
Yara är väldigt beroende av priset på andra varor. Som jag skrev då jag ställde bolaget mot mina ratingkriterier i början av förra året "Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom."
M.a.o. vad Yara förväntas tjäna beror på faktorer de inte egentligen har full kontroll över. Detta inte bara ökar risken, men innebär också att man måste ta hänsyn till det när man försöker uppskatta vad som är "normalt" för Yara.
För att dra ETT exempel. Gaspriser i Europa. För varje dollar gaspriset stiger (allt annat lika) förväntas Yara tjäna 2,4 nok/aktie mindre. Om gaspriserna i Europa når de hittills sedda högsta nivåerna, som rådde precis innan Finanskrisen, så innebär det (allt annat lika) ökade kostnader som SÄNKER vinsten med ca 12 nok/aktie för Yara. Vänder vi på resonemanget. Om vi får lika låga gaspriser i Europa som de nu har i USA p.g.a. shale gasen så ÖKAR vinsten med ca 12 nok/aktie (allt annat lika).
För att blanda in lite storpolitik. Gas är dyrt att frakta med båt. Pipelines är det absolut billigaste sättet och gör mycket för slutpriset. Kan du få stora mängder gas via pipelines till Europa från de gasrika områdena vid Persiska viken ( Syrien och den dödliga gasen ) så gör det stor skillnad. Men det är ringa ide med en sådan rutt om även den rutten ska kontrolleras av ryssarna som redan kontrollerar majoriteten av gasleveranserna till Europa.
Tillbaka till Yara. 2011 och 2012 gjorde man vinster om ca 10 kr i KVARTALET/aktie. 2009 låg vinsten för HELÅRET närmare 10 kr/aktie. Det kan med andra ord svänga rejält för ett bolag som Yara.
Det finns ett liknande situation för t.ex. oljeraffinaderier. De täljer just nu guld. Crack spreaden är rekordhög. Vinsterna har skjutit i höjden och PE-talen hamnar på efterkälke. Vilka marginaler kommer raffinaderierna ha nästa år? Vet ej. Inte heller Mr Market vet det men av värderingen att döma så anses inte nuvarande vinstnivåer vara långsiktigt hållbara. Samtidigt så strömmar ju pengarna in i raffinaderierna och om vinsterna fortsätter tillräckligt länge kommer kistorna fyllas och balansräkningarna bli väldigt starka.
Det sistnämnda är ju vad som hänt Yara. Yara har ju inte alltid haft så stark balansräkning som nu, men över tid har man tjänat så pass mycket pengar att man i princip inte har någon nettoskuld.
Jag tycker om starka balansräkningar. Jag kan leva med att bolag tjänar varierande mycket pengar under olika år. Alla år behöver inte vara lika bra. Jag FÖRUTSÄTTER att alla år inte kommer bli lika bra. Men jag vill ha en balansräkning som är ok. Utan för mycket finansiell hävstång för jag har svårt för det. Är jag helt emot lån? Nej, men om man ska använda belåning (vilket man måste ibland) så vill jag ha full kontroll. Belåning behövs i t.ex. fastighetsaffärer, markköp o.s.v. men då är man ju direkt involverad. Man inte bara äger den belånade tillgången utan bestämmer också över dess skötsel.. Att köpa en belånad tillgång som någon annan sköter utan att jag själv har möjlighet till reell påverkan är för mig lite väl riskfyllt.
Men tillbaka till ämnet. Varför Yara har en "låg" värdering just nu. Det korta svaret är att Mr Market tittar framåt. När Yara rapporterade allt starkare och starkare siffror och prisestimaten för gas, urea, majs m.m. låg i favör för Yara klättrade värderingen och nådde nivåer om 350 nok/aktie. När nu Yara rapporterar svagare siffror och prisestmaten för urea, majs m.m. ser ut att gå i motsatt riktning sjunker värderingen. PE talet kan mycket väl börja klättra men då kanske p.g.a. sjunkande vinster. Q3 förväntas inte bli någon bra rapport för Yara. Skördarna verkar bli tämligen goda i år, Kina exporterar urea. Oro råder över var gaspriset ska ta vägen.
I allt det här krävs det då att man själv satt sig in i bolaget och gjort en egen estimat över vad som anses som "normalt" över tid. Samtidigt är det bra att ha en plan för sitt agerande. Hur mycket är man villig att exponera sig mot ett dylikt bolag. Hur ofta ska man egentligen köpa? Vad är syftet med innehavet? Ser man det som en utdelningsaktie eller som en turn-around? Vilken tidshorisont har man? Det som är rätt köp för någon behöver inte vara det för någon annan. Vi arbetar alla med olika paletter.
onsdag 18 september 2013
Analys av Deere & Co
Eftersom jag varit lite inne på ämnet passar jag på och ställer Deere & Co mot mina s.k. ratingkriterier.
Deere & Company säljer maskiner under varumärket John Deere. Det handlar främst om jordbruksmaskiner, men även maskiner till skogsbruket, byggnadsindustrin, snöslungare m.m.
Bolaget grundades 1837 och har sedan dess vuxit och vuxit. Konsilideringar har över åren varit stor inom branschen och tiden då det fanns en mängd olika traktortillverkare är sedan länge borta. Idag görs i princip alla traktormärken av tre stycken aktörer.
Deere delar upp sig i tre affärsområden. Agriculture & Turf (jordbruk- och landskap), Construction & Forestry (bygg- och skogsprodukter) och Financial Services (finansieringstjänster)
Agriculture & Turf står för ca 80% av försäljningen och uppvisar bäst marginaler.
Construction & Forestry står för ca 20% av försäljningen men uppvisar något sämre marginaler.
Financial Services står för en kategori för sig men uppvisar i genomsnitt siffror som bidrar med ca 20% av vinsten.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.
Deere är noterat i New York, NYSE. Ticker DE.
Ägare
Störste ägare är, tro det eller ej, Bill Gates som köpt in sig via sitt Cascade Investment med ca 7%. Därefter följer en rad andra institutionella ägare.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja. Deere ger utdelningar och har gett, samt över tid höjda sådana, under lång tid. Utdelningstillväxten har på senare år varit ca 10% i genomsnitt sett till per aktie. 2012 var utdelningen på 1,79 usd/aktie. 5-års medel (2008-2012) är på 1,33 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 5,07 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 26%. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis 2,04 usd/aktie.
Deere har under ovanstående 5-års period återköpt aktier för i genomsnitt dubbelt så mycket som man gett i utdelning.En titt på antalet aktier visar att det har sjunkit över åren så aktieåterköp har ma.o. inte bara gått till ledningens aktieoptioner. Mellan tummen och pekfingret har ca 2% återköpts per år.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Omsättningen är ökande över tid. Dock kan omsättning och resultatet variera för enskilda år. Deeres försäljning beror på vilka ekonomiska marginaler lantbrukare kan få.
Ungefär 20% av vinsterna kommer från Deeres finansieringstjänst. Det är inget ovanligt men i mitt tycke ändå anmärkningsvärd hög andel. Volvo, Scania och CAT får ca 10% av sina vinster från sina finansiella tjänster. Ett bolag som Target som har sin egen kreditkortstjänst får ca 10% av sina vinster från finansiella tjänster. Deeres höga beroende (eller möjlighet att tjäna mer) till att göra vinster på att själva finansiera sina kunders köp är m.a.o. relativt högt.
Deere är en leverantör till jordbruksbranschen. Jordbruksbranschen är till sin natur ganska reglerad av politiker. Möjligtvis är inte Deere direkt påverkad av dylika beslut men det finns ändå en viss indirekt påverkan.
Bedömningen blir att även om punkterna var för sig troligen skulle klara kriteriet, så finns det sammantaget ett tillräckligt stort riskmoment som bör beaktas extra mycket.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej. Kostnader för R&D finns men de bedöms ej vara av så stor vikt att det har avgörande betydelse. Man måste inte lansera en ny produktnyhet varje år för att få till någon försäljning.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Resultatet kan variera något men utdelningar ges oavsett "väder". 2012 var vinsten 7,63 usd/aktie (diluted). Nuvarande 12 månaders rullande vinst är på 8,71 usd/aktie (Juli 31 2013).
Den underliggande omsättningtillväxten har legat på ca 4-5% årligen de senaste åren. Vinst per aktie har dock ökat med ca 10% per år under samma period. Anledningen verkar vara återköp av aktier. De historiska rörelsemarginalerna är sett över 10 år ca 12,5%. Bolagets egna mål är 12%. Just nu (Juli 31 2013) är marginalerna historiskt höga, ca 14%. 2009 var de endast 6%.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 6,8 miljarder usd. Long Term Debt på 22,5 miljarder usd och andelen totala skulder på 49,4 miljarder usd. Debt/Equity 7,26 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör enbart drygt 2% av tillgångarna.
Kassan motsvarar ca 12 usd/aktie och kortfristiga tillgångar är mer än dubbelt så stora än de kortfristiga skulderna. Balansräkningen klarar dock inte kriteriet eftersom man överlag har en för stor finansiell hävstång.
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE ligger på 34% som 5-års medel och rörelsemarginalen på ca 12,5% i medel över en 10-års period.
Det egna kapitalet har egentligen inte växt alls den senaste 5-års perioden om man undantar återköpens effekt.
Man har lyckats fyrdubbla utdelningarna på en 10 års period (d.v.s. ca 15%/år). Direktavkastningen har i medel varit 2,2% under den senaste 5-års perioden.
Bolaget bedöms klara kriteriet. En acceptabel avkastning bör kunna fås av Deere.
Ledningen
Samuel R. Allen är styrelseordförande och CEO. Jag har ej någon anledning att misstro någon i ledningen. Samuel R. Allen är nog nöjd med sin löneutveckling eftersom den fyrdubblats på 5 år.
Information tillgängligt
Informationen är acceptabel. Som globalt ledande inom sin bransch så finns Deeres produkter även här i Sverige. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning av bolagets produkter. Man störs inte allt för mycket av "mediabrus" kring lansering av den senaste modellen et.c..
Marknadsmakt och marknadssituation
Det bedöms finnas efterfrågan på jordbruksmaskiner länge än.
Marginalerna svänger över tid men man verkar inte vara utsatt för en hårdnande konkurrens direkt. Marginalpress kommer sig utav stundtals sjunkande efterfrågan.
Man har en stark marknadsställning. Sett enbart till traktorer så finns det tre egentliga aktörer (DE, AGCO, CNH). Räknar man med andra jordbruks- och skogsprodukter så växer naturligtvis antalet aktörer och konkurrenter men Deere har i många fall en särskild ställning. Inte minst i Nordamerika där Deere har över halva marknaden.
Produkterna är i regel dyra. Detta kräver i många fall finansieringslösningar. Något som Deere också lyckats slå mynt av då de även ser till att sköta finansieringen gentemot kunder på olika sätt.
Varumärket, John Deere, bedöms vara starkt.
Etiska aspekter
Ok.
Deere får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så faller sig min inställning till bolaget vara neutral. Det är ingen "perfect match". Ej heller så faller det utanför intressesfären. Det finns en del riskmoment man bör beakta samtidigt som det kan locka som en helt ok investering vid "rätt pris".
Noteringar kring nuvarande värdering
Deere & Co kurs 18/9 2013: 83,70 usd (Topp 3 år ca 95 usd, botten ca 70 usd)
PE TTM (Juli 2013) 9,6
PE (2012) 11
PE3 13,5
Direktavkastning 2,5%
Vad är din syn på Deere?
Deere & Company säljer maskiner under varumärket John Deere. Det handlar främst om jordbruksmaskiner, men även maskiner till skogsbruket, byggnadsindustrin, snöslungare m.m.
Bolaget grundades 1837 och har sedan dess vuxit och vuxit. Konsilideringar har över åren varit stor inom branschen och tiden då det fanns en mängd olika traktortillverkare är sedan länge borta. Idag görs i princip alla traktormärken av tre stycken aktörer.
Deere delar upp sig i tre affärsområden. Agriculture & Turf (jordbruk- och landskap), Construction & Forestry (bygg- och skogsprodukter) och Financial Services (finansieringstjänster)
Agriculture & Turf står för ca 80% av försäljningen och uppvisar bäst marginaler.
Construction & Forestry står för ca 20% av försäljningen men uppvisar något sämre marginaler.
Financial Services står för en kategori för sig men uppvisar i genomsnitt siffror som bidrar med ca 20% av vinsten.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.
Deere är noterat i New York, NYSE. Ticker DE.
Ägare
Störste ägare är, tro det eller ej, Bill Gates som köpt in sig via sitt Cascade Investment med ca 7%. Därefter följer en rad andra institutionella ägare.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja. Deere ger utdelningar och har gett, samt över tid höjda sådana, under lång tid. Utdelningstillväxten har på senare år varit ca 10% i genomsnitt sett till per aktie. 2012 var utdelningen på 1,79 usd/aktie. 5-års medel (2008-2012) är på 1,33 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 5,07 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 26%. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis 2,04 usd/aktie.
Deere har under ovanstående 5-års period återköpt aktier för i genomsnitt dubbelt så mycket som man gett i utdelning.En titt på antalet aktier visar att det har sjunkit över åren så aktieåterköp har ma.o. inte bara gått till ledningens aktieoptioner. Mellan tummen och pekfingret har ca 2% återköpts per år.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Omsättningen är ökande över tid. Dock kan omsättning och resultatet variera för enskilda år. Deeres försäljning beror på vilka ekonomiska marginaler lantbrukare kan få.
Ungefär 20% av vinsterna kommer från Deeres finansieringstjänst. Det är inget ovanligt men i mitt tycke ändå anmärkningsvärd hög andel. Volvo, Scania och CAT får ca 10% av sina vinster från sina finansiella tjänster. Ett bolag som Target som har sin egen kreditkortstjänst får ca 10% av sina vinster från finansiella tjänster. Deeres höga beroende (eller möjlighet att tjäna mer) till att göra vinster på att själva finansiera sina kunders köp är m.a.o. relativt högt.
Deere är en leverantör till jordbruksbranschen. Jordbruksbranschen är till sin natur ganska reglerad av politiker. Möjligtvis är inte Deere direkt påverkad av dylika beslut men det finns ändå en viss indirekt påverkan.
Bedömningen blir att även om punkterna var för sig troligen skulle klara kriteriet, så finns det sammantaget ett tillräckligt stort riskmoment som bör beaktas extra mycket.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej. Kostnader för R&D finns men de bedöms ej vara av så stor vikt att det har avgörande betydelse. Man måste inte lansera en ny produktnyhet varje år för att få till någon försäljning.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Resultatet kan variera något men utdelningar ges oavsett "väder". 2012 var vinsten 7,63 usd/aktie (diluted). Nuvarande 12 månaders rullande vinst är på 8,71 usd/aktie (Juli 31 2013).
Den underliggande omsättningtillväxten har legat på ca 4-5% årligen de senaste åren. Vinst per aktie har dock ökat med ca 10% per år under samma period. Anledningen verkar vara återköp av aktier. De historiska rörelsemarginalerna är sett över 10 år ca 12,5%. Bolagets egna mål är 12%. Just nu (Juli 31 2013) är marginalerna historiskt höga, ca 14%. 2009 var de endast 6%.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 6,8 miljarder usd. Long Term Debt på 22,5 miljarder usd och andelen totala skulder på 49,4 miljarder usd. Debt/Equity 7,26 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör enbart drygt 2% av tillgångarna.
Kassan motsvarar ca 12 usd/aktie och kortfristiga tillgångar är mer än dubbelt så stora än de kortfristiga skulderna. Balansräkningen klarar dock inte kriteriet eftersom man överlag har en för stor finansiell hävstång.
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE ligger på 34% som 5-års medel och rörelsemarginalen på ca 12,5% i medel över en 10-års period.
Det egna kapitalet har egentligen inte växt alls den senaste 5-års perioden om man undantar återköpens effekt.
Man har lyckats fyrdubbla utdelningarna på en 10 års period (d.v.s. ca 15%/år). Direktavkastningen har i medel varit 2,2% under den senaste 5-års perioden.
Bolaget bedöms klara kriteriet. En acceptabel avkastning bör kunna fås av Deere.
Ledningen
Samuel R. Allen är styrelseordförande och CEO. Jag har ej någon anledning att misstro någon i ledningen. Samuel R. Allen är nog nöjd med sin löneutveckling eftersom den fyrdubblats på 5 år.
Information tillgängligt
Informationen är acceptabel. Som globalt ledande inom sin bransch så finns Deeres produkter även här i Sverige. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning av bolagets produkter. Man störs inte allt för mycket av "mediabrus" kring lansering av den senaste modellen et.c..
Marknadsmakt och marknadssituation
Det bedöms finnas efterfrågan på jordbruksmaskiner länge än.
Marginalerna svänger över tid men man verkar inte vara utsatt för en hårdnande konkurrens direkt. Marginalpress kommer sig utav stundtals sjunkande efterfrågan.
Man har en stark marknadsställning. Sett enbart till traktorer så finns det tre egentliga aktörer (DE, AGCO, CNH). Räknar man med andra jordbruks- och skogsprodukter så växer naturligtvis antalet aktörer och konkurrenter men Deere har i många fall en särskild ställning. Inte minst i Nordamerika där Deere har över halva marknaden.
Produkterna är i regel dyra. Detta kräver i många fall finansieringslösningar. Något som Deere också lyckats slå mynt av då de även ser till att sköta finansieringen gentemot kunder på olika sätt.
Varumärket, John Deere, bedöms vara starkt.
Etiska aspekter
Ok.
Deere får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så faller sig min inställning till bolaget vara neutral. Det är ingen "perfect match". Ej heller så faller det utanför intressesfären. Det finns en del riskmoment man bör beakta samtidigt som det kan locka som en helt ok investering vid "rätt pris".
Noteringar kring nuvarande värdering
Deere & Co kurs 18/9 2013: 83,70 usd (Topp 3 år ca 95 usd, botten ca 70 usd)
PE TTM (Juli 2013) 9,6
PE (2012) 11
PE3 13,5
Direktavkastning 2,5%
Vad är din syn på Deere?
lördag 14 september 2013
Deere & Co
Vid en fråga, i en kommentar nedan, nämnde jag att jag överlag var positiv till amerikanska Deere men att jag också kände mig obekväm med balansräkningen. Vad menade jag?
Affärsiden bakom Deere är ganska enkel. Tillverka och sälj framförallt jordbruksmaskiner. Bolagets affärsiden har hållt i 176 år och lär säkert hålla lika länge till. För att bygga jordbruksmaskiner behöver man utveckla maskiner som efterfrågas och sedan sätta ihop dem i fabriker. Så långt, så gott.
Dilemmat för mig är att det är en, inte bara för bolaget, en kapitalintensiv verksamhet. Utan också för kunderna väldigt kapitalintensivt. För att "hjälpa" sina kunder bedriver Deere också en finansieringsverksamhet. Jag är inte riktigt bekväm med alla turer kring sådant, men kan konstatera att drygt 20% av Deeres resultat är hänförligt, direkt, till denna verksamhet. Indirekt antagligen ännu mer eftersom en fungerande finansiering ofta är en förutsättning för att maskinen ska köpas av kunden i första hand.
Tittar man nu på Deere´s balansräkning så är den enligt vissa mått stark. Kassa och likvider motsvarande drygt 12 usd/aktie samt kortfristiga tillgångar som överstiger de kortfristiga skulderna mer än dubbelt.
Tittar man på utvecklingen av långfristiga lån framträder en annan bild. De har kraftigt ökat under de senaste åren. Vad har hänt? Har man satsat på att bygga nya fabriker? Nej. Motsvarande samma summa man har lånat in till nu ca 3,5% ränta i genomsnitt så vitt jag förstått, så har man fått samma ökning av diverse kortfristiga fodringar.
För mitt otränade öga ser det därmed ut att man har lånat in kapital (relativt billigt i den nuvarande lågräntemiljön) för att sätta ihop sina maskiner och sälja dem till sina kunder. Eller rättare som finansiering fungerar i praktiken, lånar in billigt och "lånar" ut dyrare.
Deeres finansieringsexponering är, av naturliga skäl, väldigt inriktad mot jordbrukssektorn. På sätt och viss upplever jag riskexponeringen som dubbelt så hög. Bolaget är dels beroende av sektorn för att sälja sina produkter, men också för att få betalt för dem eftersom de också finansierar kundernas köp. Så vitt jag kan bedöma så finansieras de kortfristiga fodringarna genom att ta långfristiga lån. Detta kan naturligtvis också vara en fantastisk affär. Så länge allt snurrar på som vanligt.
Vad anser du? Riskfyllt eller en fantastisk affärside?
Affärsiden bakom Deere är ganska enkel. Tillverka och sälj framförallt jordbruksmaskiner. Bolagets affärsiden har hållt i 176 år och lär säkert hålla lika länge till. För att bygga jordbruksmaskiner behöver man utveckla maskiner som efterfrågas och sedan sätta ihop dem i fabriker. Så långt, så gott.
Dilemmat för mig är att det är en, inte bara för bolaget, en kapitalintensiv verksamhet. Utan också för kunderna väldigt kapitalintensivt. För att "hjälpa" sina kunder bedriver Deere också en finansieringsverksamhet. Jag är inte riktigt bekväm med alla turer kring sådant, men kan konstatera att drygt 20% av Deeres resultat är hänförligt, direkt, till denna verksamhet. Indirekt antagligen ännu mer eftersom en fungerande finansiering ofta är en förutsättning för att maskinen ska köpas av kunden i första hand.
Tittar man nu på Deere´s balansräkning så är den enligt vissa mått stark. Kassa och likvider motsvarande drygt 12 usd/aktie samt kortfristiga tillgångar som överstiger de kortfristiga skulderna mer än dubbelt.
Tittar man på utvecklingen av långfristiga lån framträder en annan bild. De har kraftigt ökat under de senaste åren. Vad har hänt? Har man satsat på att bygga nya fabriker? Nej. Motsvarande samma summa man har lånat in till nu ca 3,5% ränta i genomsnitt så vitt jag förstått, så har man fått samma ökning av diverse kortfristiga fodringar.
För mitt otränade öga ser det därmed ut att man har lånat in kapital (relativt billigt i den nuvarande lågräntemiljön) för att sätta ihop sina maskiner och sälja dem till sina kunder. Eller rättare som finansiering fungerar i praktiken, lånar in billigt och "lånar" ut dyrare.
Deeres finansieringsexponering är, av naturliga skäl, väldigt inriktad mot jordbrukssektorn. På sätt och viss upplever jag riskexponeringen som dubbelt så hög. Bolaget är dels beroende av sektorn för att sälja sina produkter, men också för att få betalt för dem eftersom de också finansierar kundernas köp. Så vitt jag kan bedöma så finansieras de kortfristiga fodringarna genom att ta långfristiga lån. Detta kan naturligtvis också vara en fantastisk affär. Så länge allt snurrar på som vanligt.
Vad anser du? Riskfyllt eller en fantastisk affärside?
fredag 13 september 2013
Popcorn dags!
Så här när majsskördeperioden dragit igång i USA kan det vara lämpligt att ta en närmare titt på just majs. Majs är ju tillsammans med vete och ris de tre stora kvävebehövande växtsorterna.
Säger man majs så tänker många på popcorn och visst kan lite popcorn passa till fredagsmyset, eller varför inte majs till tacosen. En grillad majskolv sitter aldrig fel mot kvällningen, ej heller corn flakes till frukosten.
Majs används till mycket och är USAs stora stapelvara. Tillika är USA den viktigaste exportören och sätter sin prägel på majspriset världen över. I första hand kommer man kanske att tänka på just majs som mat till oss människor, men majs är också viktig som djurfoder. Att spannmålskonsumtionen överlag fördubblats sedan 70-talet har inte bara med. befolkningsutvecklingen att göra. Ökat välstånd i många länder har också lett till att man äter mer kött. Kött kräver foder. Man brukar schablonmässigt säga att för 1 kg nötkött så krävs ca 10 kg foder, 7 kg för grisköttsproduktion och 2 kg för broilers.
Nu är det inte bara för mat majs används. Lika mycket används i t.ex. USA till etanolproduktion. Här har utvecklingen gått snabbt. På 10-15 år har etanolproduktion kommit upp som en lika stor förbrukare av majs i USA som mat- och foderproduktion.
Majspriset, i likhet med andra råvaror, är förhållandevis volatilt. Nedan en graf över priset i September (början av skördesäsongen) de senaste 10 åren.Det går upp och det går ned och effekterna av torkan 2012 syns tydligt genom att priset sköt till nya rekordhöjder.
Den som är spekulativt lagd kan alltså köpa "majs" via te.x. ETF:n CORN. Den följer majspriset någorlunda även om den är något än mer volatil. Köp av dylikt är dock inget jag förespråkar som investering även om möjligheten att tjäna pengar på upp och nedgångar finns.
För lantbrukarens del så är det inte så "enkelt" att man tjänar mer pengar om skörden blir stor. Nej, här handlar det istället om marginaler. Ett år som 2012 då torkan bredde ut sig och skörden blev lägre än brukligt gav inte jättenegativa konsekvenser för den som sålde till aktuellt pris. Som synes sköt ju priset istället i höjden. Ett normalår så ger ett hektar ca 10 ton majs. 2012 var den genomsnittliga avkastningen enbart 8 ton. Det höga majspriset kunde dock kompensera för den sämre skörden. Ett år som 2009, i bakvattnet av finanskrisen och efter några år av ökade priser, gav en stor, god skörd inte alls något ekonomiskt överskott då majspriset p.g.a. överutbud sjönk relativt kraftigt. 2009 var för många lantbrukare ett tufft år. Det syns också i resultatet hos t.ex. John Deere. Det finns en tendens till att lantbrukare uppgraderar sin maskinpark då de får/förväntas få goda vinster. De håller igen under år som är magrare.
Den långsiktiga trenden ser dock ut att vara gynsam ut för majsproducenter säger någon. Priset har ju en stigande trend. Nej, även här handlar det om marginaler. Kostnaden för lantbrukaren har stigit i motsvarande grad. Den genomsnittliga kostnaden för att odla majs 2004 var 1035 usd/hektar. Nu 10 år senare, 2013, ligger den på 2050 usd/hektar. Om man tittar på majspriset och förutsätter att man under "normala" år får ca 10 ton/hektar så krävs det idag därför ett majspris på strax över 200 usd/ton för att det ska gå runt idag. För 10 år sedan krävdes det som synes strax över 100 usd/ton.
Genom att jämföra kostnader med avkastning och priser så kan man, mellan tummen och pekfingret, se vilka år som varit gynnsamma och vilka som varit dåliga ur ett ekonomisk synvinkel. 2008 och 2011 var väldigt gynnsamma år som överlag genererade bra med överskott, 2009 var ett förlustår för många medan 2010 och 2012 kan anses som helt ok. 2013 ser av allt att döma ut att bli ett ganska knapert år då det knappt kommer gå ihop sig för många lantbrukare. Kostnaderna och de beräknade inkomsterna tar till synes ut varandra i år. Detta förhållande syns också i förväntningarna på flertalet jordbruksrelaterade aktier. Inte minst I John Dere. Även i kväveproducenter som t.ex. Yara syns det i värderingen. Det verkar finns en korrelation mellan pris på t.ex. majs och pris på gödsel och användningen av det. Vid t.ex. höga majspriser vill man maximera avkastningen och använder gärna mer konstgödsel vilket driver upp efterfrågan och priset. Priset på majs och vete har gått ned och som på beställning blir vinstförväntningarna (men även rapporterat resultat p.g.a marginalpress) lägre på t.ex. Yara.
Vad utsäde, gödsel och bekämpningsmedel kostar har också stor betydelse för lantbrukarens marginaler eftersom den är i mångt och mycket en rörlig kostnad samt utgör en stor andel av den totala kostnadsbiten i ett modernt jordbruk där varje hektar ska kunna ge ca 10 ton/hektar (I ett lågkapitalintensivt Afrika får man ca 2 ton/hektar).
Som synes är ett modernt jordbruk väldigt kapitalintensivt. Då inte bara i form av realkapital (maskiner och mark) utan också i form av reda pengar. Det kostar en hel del pengar! Av ovanstående kaka så utgör kostnaderna för kvävebaserad gödsel (vid t.ex. majs eller veteodling) ca 30%. Kväve som måste tillföras varje år för att kunna ge de skördar som efterfrågas. Kväve som tillförs för att vi ska kunna avnjuta vårt popcorn till fredagsmyset.
Säger man majs så tänker många på popcorn och visst kan lite popcorn passa till fredagsmyset, eller varför inte majs till tacosen. En grillad majskolv sitter aldrig fel mot kvällningen, ej heller corn flakes till frukosten.
Majs används till mycket och är USAs stora stapelvara. Tillika är USA den viktigaste exportören och sätter sin prägel på majspriset världen över. I första hand kommer man kanske att tänka på just majs som mat till oss människor, men majs är också viktig som djurfoder. Att spannmålskonsumtionen överlag fördubblats sedan 70-talet har inte bara med. befolkningsutvecklingen att göra. Ökat välstånd i många länder har också lett till att man äter mer kött. Kött kräver foder. Man brukar schablonmässigt säga att för 1 kg nötkött så krävs ca 10 kg foder, 7 kg för grisköttsproduktion och 2 kg för broilers.
Nu är det inte bara för mat majs används. Lika mycket används i t.ex. USA till etanolproduktion. Här har utvecklingen gått snabbt. På 10-15 år har etanolproduktion kommit upp som en lika stor förbrukare av majs i USA som mat- och foderproduktion.
Majspriset, i likhet med andra råvaror, är förhållandevis volatilt. Nedan en graf över priset i September (början av skördesäsongen) de senaste 10 åren.Det går upp och det går ned och effekterna av torkan 2012 syns tydligt genom att priset sköt till nya rekordhöjder.
Den som är spekulativt lagd kan alltså köpa "majs" via te.x. ETF:n CORN. Den följer majspriset någorlunda även om den är något än mer volatil. Köp av dylikt är dock inget jag förespråkar som investering även om möjligheten att tjäna pengar på upp och nedgångar finns.
För lantbrukarens del så är det inte så "enkelt" att man tjänar mer pengar om skörden blir stor. Nej, här handlar det istället om marginaler. Ett år som 2012 då torkan bredde ut sig och skörden blev lägre än brukligt gav inte jättenegativa konsekvenser för den som sålde till aktuellt pris. Som synes sköt ju priset istället i höjden. Ett normalår så ger ett hektar ca 10 ton majs. 2012 var den genomsnittliga avkastningen enbart 8 ton. Det höga majspriset kunde dock kompensera för den sämre skörden. Ett år som 2009, i bakvattnet av finanskrisen och efter några år av ökade priser, gav en stor, god skörd inte alls något ekonomiskt överskott då majspriset p.g.a. överutbud sjönk relativt kraftigt. 2009 var för många lantbrukare ett tufft år. Det syns också i resultatet hos t.ex. John Deere. Det finns en tendens till att lantbrukare uppgraderar sin maskinpark då de får/förväntas få goda vinster. De håller igen under år som är magrare.
Den långsiktiga trenden ser dock ut att vara gynsam ut för majsproducenter säger någon. Priset har ju en stigande trend. Nej, även här handlar det om marginaler. Kostnaden för lantbrukaren har stigit i motsvarande grad. Den genomsnittliga kostnaden för att odla majs 2004 var 1035 usd/hektar. Nu 10 år senare, 2013, ligger den på 2050 usd/hektar. Om man tittar på majspriset och förutsätter att man under "normala" år får ca 10 ton/hektar så krävs det idag därför ett majspris på strax över 200 usd/ton för att det ska gå runt idag. För 10 år sedan krävdes det som synes strax över 100 usd/ton.
Genom att jämföra kostnader med avkastning och priser så kan man, mellan tummen och pekfingret, se vilka år som varit gynnsamma och vilka som varit dåliga ur ett ekonomisk synvinkel. 2008 och 2011 var väldigt gynnsamma år som överlag genererade bra med överskott, 2009 var ett förlustår för många medan 2010 och 2012 kan anses som helt ok. 2013 ser av allt att döma ut att bli ett ganska knapert år då det knappt kommer gå ihop sig för många lantbrukare. Kostnaderna och de beräknade inkomsterna tar till synes ut varandra i år. Detta förhållande syns också i förväntningarna på flertalet jordbruksrelaterade aktier. Inte minst I John Dere. Även i kväveproducenter som t.ex. Yara syns det i värderingen. Det verkar finns en korrelation mellan pris på t.ex. majs och pris på gödsel och användningen av det. Vid t.ex. höga majspriser vill man maximera avkastningen och använder gärna mer konstgödsel vilket driver upp efterfrågan och priset. Priset på majs och vete har gått ned och som på beställning blir vinstförväntningarna (men även rapporterat resultat p.g.a marginalpress) lägre på t.ex. Yara.
Vad utsäde, gödsel och bekämpningsmedel kostar har också stor betydelse för lantbrukarens marginaler eftersom den är i mångt och mycket en rörlig kostnad samt utgör en stor andel av den totala kostnadsbiten i ett modernt jordbruk där varje hektar ska kunna ge ca 10 ton/hektar (I ett lågkapitalintensivt Afrika får man ca 2 ton/hektar).
Som synes är ett modernt jordbruk väldigt kapitalintensivt. Då inte bara i form av realkapital (maskiner och mark) utan också i form av reda pengar. Det kostar en hel del pengar! Av ovanstående kaka så utgör kostnaderna för kvävebaserad gödsel (vid t.ex. majs eller veteodling) ca 30%. Kväve som måste tillföras varje år för att kunna ge de skördar som efterfrågas. Kväve som tillförs för att vi ska kunna avnjuta vårt popcorn till fredagsmyset.
onsdag 11 september 2013
Kinneviks kursutveckling och en portföljreflektion
På det ekonomiska planet är det svårt att inte vara nöjd med utvecklingen hittills i år. Brukligt är annars att portföljen inte avkastar så bra i uppgångar på börsen utan lite under, men att den däremot presterar bättre när vi får se nedgångar. Som det ser ut i nuläget så har portföljvärdet snabbt växt mer än "index" fast det är en allmänt uppgående trend.
Rensat för insättningar och dylikt, inklusive skatteffekter för utdelningar m.m., är portföljen upp med ca 23%. OMXS30 är upp ca 15% och tittar man specifikt på indexfonden Avanza Zero så är den upp ca 19%. Anledningen till den stora uppgången är i mångt och mycket Kinneviks uppvärdering. Kinnevik handlas nu drygt 100-lappen dyrare än vad jag själv ansåg som rimligt att köpa för för ett tag sedan.
Kinnevik har en stor andel onlinesatsningar i sin portfölj. Man direktäger nu också alla sina aktier i e-handelskedjan Zalando. Rykten går om en framtida notering av bolaget.
Min investeringstes har dock alltid varit att Kinnevik varit värd att köpa så länge man "bara" betalade ett rimligt pris för verksamheten i form av telekom, vätskekartong m.m. men fick online-segmenten "gratis". Detta förhållande gällde också länge. Själv har jag ingen egentlig aning om hur online-verksamhet ska värderas. Jag vet bara att jag inte ville betala för dem.
Att en sådan här stor uppvärdering skulle ske, att stora förhoppningar skulle sättas på online, hade jag aldrig kunnat räkna ut. Jag vill påpeka för mig själv att jag inte haft någon spåkula, ej heller kunnat förutse att Mr Market ska sätta en viss multipel på framtida intjäning. Jag har helt enkelt köpt något som var för mig acceptabelt prissatt, med en begränsad nedsida och därtill fanns något som följde med "gratis".
Situationen kan jag tycka påminna om SCAs för drygt ett år sedan. Ett acceptabelt pris med en bedömd begränsad nedsida. En grundintjäningen som är hyfsad stabil och priset då kunde motiveras av den vinst som de facto genereras. Investeringen förutsatte inte någon vinstökning eller multipelexpansion. Investeringen hade varit acceptabel även om man bara "tuffat på som vanligt". När något positivt av en händelse råkar hända (eller bedöms så av Mr Market i alla fall) fullkomligt exploderar värderingen uppåt.
Jag tycker det illustrerar ganska bra hur enkelt det egentligen kan vara. Det behövs inte att man tar stora risker med s.k. turn-around bolag eller att man sitter timmar och försöka reda ut hur det de facto går för dåligt genomlysta småbolag , inga förväntningar om framtiden, inga allt för krångliga formler. Man köper det som har en ok prislapp att döma av verksamheten av idag, verksamhet med bedömd liten nedsida, sedan låter man framtiden ta hand om sig själv.
Jag gör en notering till mig själv att försöka komma ihåg detta...
Rensat för insättningar och dylikt, inklusive skatteffekter för utdelningar m.m., är portföljen upp med ca 23%. OMXS30 är upp ca 15% och tittar man specifikt på indexfonden Avanza Zero så är den upp ca 19%. Anledningen till den stora uppgången är i mångt och mycket Kinneviks uppvärdering. Kinnevik handlas nu drygt 100-lappen dyrare än vad jag själv ansåg som rimligt att köpa för för ett tag sedan.
Kinnevik har en stor andel onlinesatsningar i sin portfölj. Man direktäger nu också alla sina aktier i e-handelskedjan Zalando. Rykten går om en framtida notering av bolaget.
Min investeringstes har dock alltid varit att Kinnevik varit värd att köpa så länge man "bara" betalade ett rimligt pris för verksamheten i form av telekom, vätskekartong m.m. men fick online-segmenten "gratis". Detta förhållande gällde också länge. Själv har jag ingen egentlig aning om hur online-verksamhet ska värderas. Jag vet bara att jag inte ville betala för dem.
Att en sådan här stor uppvärdering skulle ske, att stora förhoppningar skulle sättas på online, hade jag aldrig kunnat räkna ut. Jag vill påpeka för mig själv att jag inte haft någon spåkula, ej heller kunnat förutse att Mr Market ska sätta en viss multipel på framtida intjäning. Jag har helt enkelt köpt något som var för mig acceptabelt prissatt, med en begränsad nedsida och därtill fanns något som följde med "gratis".
Situationen kan jag tycka påminna om SCAs för drygt ett år sedan. Ett acceptabelt pris med en bedömd begränsad nedsida. En grundintjäningen som är hyfsad stabil och priset då kunde motiveras av den vinst som de facto genereras. Investeringen förutsatte inte någon vinstökning eller multipelexpansion. Investeringen hade varit acceptabel även om man bara "tuffat på som vanligt". När något positivt av en händelse råkar hända (eller bedöms så av Mr Market i alla fall) fullkomligt exploderar värderingen uppåt.
Jag tycker det illustrerar ganska bra hur enkelt det egentligen kan vara. Det behövs inte att man tar stora risker med s.k. turn-around bolag eller att man sitter timmar och försöka reda ut hur det de facto går för dåligt genomlysta småbolag , inga förväntningar om framtiden, inga allt för krångliga formler. Man köper det som har en ok prislapp att döma av verksamheten av idag, verksamhet med bedömd liten nedsida, sedan låter man framtiden ta hand om sig själv.
Jag gör en notering till mig själv att försöka komma ihåg detta...
tisdag 3 september 2013
När livet inte blir så långt som man tror
Tyvärr har jag detta året erfarenheten av tre tunga förluster i den nära släkt- och bekantsskapskretsen. Ett försök till att leva sig in i hur man själv som familjefar skulle ta ett obotligt cancerbesked eller försöka sätta sig in i hur det vore att själv förlora ett barn i denna sjukdom går inte. Inte ens som släkting och/eller bekant klarar jag av att klä känslan av saknad i ord. Jag kommer inte ens försöka...
Jag kan här enbart konstatera att cancer är en fruktansvärd sjukdom som drabbar gammal som ung.
Som del av sorgearbetet, eller som en chockreaktion, jag vet inte, så börjar dock tankarna vandra på hur skyddet för den egna familjen ser ut. Om detsamma skulle inträffa även här.
Eftersom jag sett hur en förlust kan helt och hållet splittra tillvaron för en familj så inser jag också, hur lite tröst det än är i sorgen, att kanske kan en livförsäkring hjälpa. Hjälpa familjen en bit på vägen. För summan av ca 500-1.000 kr om året så kan man försäkra sitt eget liv för i alla fall ca 1.000.000 kr. Premien skiljer sig lite mellan olika försäkringsbolag och vilken ålder man är i, men om olyckan är framme så kanske, kanske kan det hjälpa den egna familjen att ta sig igenom den svåraste tiden.
Att tro att man ska fungera som människa, kunna arbeta, efter en svår personlig förlust är inte realisistiskt. Jag har nu på kort tid sett tre tragedier och inte i en enda av fallen så "normaliseras" situationen efteråt. Tvärt om. De verkar så här några månader i efterhand bara förvärras.
Jag har hört att sorg ibland kan förena människor. Jag har tyvärr sett exempel på motsatsen, skilsmässa. Jag har sett personer som planerar gå i pension tillsammans, få lägga dessa planer åt sidan då den ena partnern endast har veckor kvar. Det går inte beskriva den smärta och ångest som de fått och får genomgå.
Kanske, kanske, KANSKE kan en livförsäkring göra det lättare om det även skulle drabba min familj. Kanske.
Jag kan här enbart konstatera att cancer är en fruktansvärd sjukdom som drabbar gammal som ung.
Som del av sorgearbetet, eller som en chockreaktion, jag vet inte, så börjar dock tankarna vandra på hur skyddet för den egna familjen ser ut. Om detsamma skulle inträffa även här.
Eftersom jag sett hur en förlust kan helt och hållet splittra tillvaron för en familj så inser jag också, hur lite tröst det än är i sorgen, att kanske kan en livförsäkring hjälpa. Hjälpa familjen en bit på vägen. För summan av ca 500-1.000 kr om året så kan man försäkra sitt eget liv för i alla fall ca 1.000.000 kr. Premien skiljer sig lite mellan olika försäkringsbolag och vilken ålder man är i, men om olyckan är framme så kanske, kanske kan det hjälpa den egna familjen att ta sig igenom den svåraste tiden.
Att tro att man ska fungera som människa, kunna arbeta, efter en svår personlig förlust är inte realisistiskt. Jag har nu på kort tid sett tre tragedier och inte i en enda av fallen så "normaliseras" situationen efteråt. Tvärt om. De verkar så här några månader i efterhand bara förvärras.
Jag har hört att sorg ibland kan förena människor. Jag har tyvärr sett exempel på motsatsen, skilsmässa. Jag har sett personer som planerar gå i pension tillsammans, få lägga dessa planer åt sidan då den ena partnern endast har veckor kvar. Det går inte beskriva den smärta och ångest som de fått och får genomgå.
Kanske, kanske, KANSKE kan en livförsäkring göra det lättare om det även skulle drabba min familj. Kanske.