Under 1990-talet sågs fantastiska möjligheter på internet och det var populärt att diskutera hur detta kunde förändra befintliga affärsmodeller. Antalet uppkopplade ökade, hastigheterna steg och tekniken blev billigare. Det verkade finnas oändliga möjligheter av att slå mynt av konsumenters nya beteenden.
Ett av de mest omtalade affärsprojekten under denna yra är Boo.com. Grundarna av Bokus sålde den webbplatsen1998 för att istället satsa på ett nytt koncept. En webbplats som skulle sälja sportkläder och skor. Affärsiden var egentligen inte att sälja billigare än vanlig handel men det skulle vara mycket smidigare för konsumenten att i lugn och ro kunna sitta hemma och välja vilka artiklar denne ville köpa.
Man började stort. Kontaktade investmentbanken J.P. Morgan för att få hjälp att hitta investerare och åkte runt och startade upp kontor världen över New York, Munchen, Stockholm, Paris m.fl. Bara i Stockholm hade man 26 anställda.
Webbplats skulle vara "state of the art" där kunder med hjälp av 3-D teknik skulle kunna vrida och vända på artiklarna samt andvända en virtuell provdocka. Dessutom skulle det finnas en shoppingassistent, Ms Boo. Utvecklingen drog ut på tiden men till slut lanserades Boo.com på nätet.
Försäljningsframgångarna uteblev dock. Man kom till slut upp i en försäljning på ca 100.000 dollar i veckan men vad hjälpte det när kostnaderna låg på ca 4 miljoner dollar i veckan.
När det inte gick att få in mer pengar från investerare som börjat dra öronen åt sig gick företaget i konkurs.
Så vilka fel begicks av Boo.com som är värda att uppmärksamma för andra efterkommande E-handelsplatser? Värda att beakta om man som investerare vill bedöma andra liknande affärsmöjligheter.
Boo.coms webbplats fungerade inte egentligen som försäljnings- och distributionskanal. Den var allt för komplicerad. Styrd av utvecklares fascination över vad som var möjligt ej kundernas behov.
Det fanns egentligen ingen kundgrupp som ville handla större kvantiteter över nätet. I alla fall inte på kort och medellång sikt. Medvetenheten om att man kunde köpa via internet, via Boo.com, var inte vidare utbredd.
Den fysiska distributionen, lagerhållningen, var outvecklad och för lite fokus låg på att få denna viktiga komponent att fungera.
Betalningssystemen var outvecklade och ibland fungerade de t.o.m. inte. Detta inger inget vidare förtroende vid möjliga affärstransaktioner.
Summa summarum så hade Boo.com 178 miljoner pund i skuld när man gick i konkurs. Äventyret hade kostat aktieägarna åtskilliga miljoner.
Är man intresserad av att läsa mer om just Boo.com öde så finns t.ex. boken Boo.com och IT-bubblan som sprack
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
onsdag 19 juni 2013
tisdag 18 juni 2013
Zalando trycker undan konkurrenter
Tydligen så gör Zalandos satsning på den svenska marknaden att andra, mindre kapitalstarka, sajter får lägga ned. Ett sådant exempel verkar vara Brandos.
Brandos riktar in sig på försäljning av skor över nätet och det var inte allt för länge sedan som Brandos VD Karl-Johan Pantzar uttryckte sig i mycket positiva ordalag "Vi räknar med att fortsätta växa kraftigt. Det som driver tillväxten är att fler kunder köper skor på nätet när utbudet ökar." Brandos planerade för en börsnotering och för drygt ett år sedan gjorde man en nyemission. Någon börsnotering har det dock inte blivit utan istället har en ansökan om företagsrekonstrukion lämnats in.
E-handeln växer visserligen som helhet, men det finns ju en historisk jämförelse att göra här. Bara för att man kunde räkna ut att behovet av bilar skulle växa vid bilindustrins barndom betyder inte att man kunde satsa på vilket biltillverkande företag som helst. Undanträngningseffekten var stor. Enbart ett fåtal bolag klarade sig över tid i konkurrensen.
På samma sätt verkar det vara med e-handel. Det räcker inte med att investera i ett godtyckligt valt bolag. Det krävs att du kan identifiera framtidens vinnare och/eller investera i en korg av bolag. I en korg av bolag så kan vinnarna i en växande bransch kompensera för förlorarna.
Skor på nätet är en tuff bransch. CDON har fått sälja sin skoförsäljningsajt Heppo till Footway. Ellos har lagt ned sin sajt Shoestyle. När Zalando gick in på den svenska marknaden gjorde man det stort. Massiv marknadsföring samt sockrade villkor med fri frakt och returer vilket gjorde att konkurrenterna var tvungna att följa efter. Det hela verkar likna "svälta räv" där den med bäst logistik och störst pengapåse troligen vinner. Daniel Muhlbach, som är en av storägarna till Footway, sålde ju sin andel i Lensway 2010 för att istället satsa på Footway. Kinnevik satsar på Zalando. Vem som avgår med segern (om någon) återstår att se.
Kinneviks fördel, ur en investeringsperspektiv som jag ser det, är i alla fall att bolaget satsar på flera olika projekt där Zalando enbart är ett. Även om det inte går förutsäga vilka e-handels projekt som blir framtidens vinnare så gör den diversifierade satsningen på e-handel att risknivån sänks. Alla behöver inte bli vinnare för att det ska betala sig.
Hur tänker du kring e-handelns framtid?
Brandos riktar in sig på försäljning av skor över nätet och det var inte allt för länge sedan som Brandos VD Karl-Johan Pantzar uttryckte sig i mycket positiva ordalag "Vi räknar med att fortsätta växa kraftigt. Det som driver tillväxten är att fler kunder köper skor på nätet när utbudet ökar." Brandos planerade för en börsnotering och för drygt ett år sedan gjorde man en nyemission. Någon börsnotering har det dock inte blivit utan istället har en ansökan om företagsrekonstrukion lämnats in.
E-handeln växer visserligen som helhet, men det finns ju en historisk jämförelse att göra här. Bara för att man kunde räkna ut att behovet av bilar skulle växa vid bilindustrins barndom betyder inte att man kunde satsa på vilket biltillverkande företag som helst. Undanträngningseffekten var stor. Enbart ett fåtal bolag klarade sig över tid i konkurrensen.
På samma sätt verkar det vara med e-handel. Det räcker inte med att investera i ett godtyckligt valt bolag. Det krävs att du kan identifiera framtidens vinnare och/eller investera i en korg av bolag. I en korg av bolag så kan vinnarna i en växande bransch kompensera för förlorarna.
Skor på nätet är en tuff bransch. CDON har fått sälja sin skoförsäljningsajt Heppo till Footway. Ellos har lagt ned sin sajt Shoestyle. När Zalando gick in på den svenska marknaden gjorde man det stort. Massiv marknadsföring samt sockrade villkor med fri frakt och returer vilket gjorde att konkurrenterna var tvungna att följa efter. Det hela verkar likna "svälta räv" där den med bäst logistik och störst pengapåse troligen vinner. Daniel Muhlbach, som är en av storägarna till Footway, sålde ju sin andel i Lensway 2010 för att istället satsa på Footway. Kinnevik satsar på Zalando. Vem som avgår med segern (om någon) återstår att se.
Kinneviks fördel, ur en investeringsperspektiv som jag ser det, är i alla fall att bolaget satsar på flera olika projekt där Zalando enbart är ett. Även om det inte går förutsäga vilka e-handels projekt som blir framtidens vinnare så gör den diversifierade satsningen på e-handel att risknivån sänks. Alla behöver inte bli vinnare för att det ska betala sig.
Hur tänker du kring e-handelns framtid?
söndag 16 juni 2013
Fond i fond +Skagen
Fond i fonder brukar inte vara något att rekommendera. De klassiska fond i fonderna får mer effekten - avgift på avgift. Extra ironiskt är det när banker packeterar ihop en fond i fond som består av deras egna fonder. Då kan ju samma bank ta avgifter från kunden i två omgångar. Dels för fond i fonden och dels från de underliggande fonderna.
En fond i fond som dock tilldragit mig ett visst intresse är Avanzas fond i fond +Skagen som funnits sedan årssskiftet. Detta eftersom norska Skagen fonder har ett värdeinvesteringsperspektiv och i mångt och mycket är ett ställe att dra inspiration från. Skagen fonder har idag fyra aktiefonder och två räntefonder. Alla sex finns packeterade i Avanzas fond i fond + Skagen.
Fond i fonden kan göra omplaceringar mellan Skagen fonderna och placera så mycket som 50% i en enskild Skagen fond. Nuvarande fördelning är dock som följande:
Skagen Krona 25% - Räntefond, penningmarknad, som placerar i svenska värdepapper.
Skagen Global 25% - Aktiefond som placerar i bolag världen över.
Skagen Tellus 15% - Räntefond med fokus på statslånepapper.
Skagen Kon-Tiki 15% - Aktiefond som placerar i bolag i främst tillväxtsländer.
Skagen m2 10% - Aktiefond som placerar i fastighetsbolag världen över.
Skagen Vekst 10% - Aktiefond som placerar minst hälften av sina tillgångar i Norge.
Såvitt jag förstår så tar Avanza inga egentliga avgifter för denna fond i fonden utan avgiften beror på hur den är för de underliggande fondinnehaven vilket till viss del är provisionsbaserad. Just nu uppges avgiften vara ca 0,97%.
Som det ser ut nu så är fond i fonden +Skagen också en blandfond då 50% är placerade i aktier respektive räntepapper. En kanske inte helt dålig strategi nu när aktiekurser världen över nått "all-time-high" på sina ställen. Det ger ju utrymme att växla över till en högre andel aktier när/om vi får se en korrigering. Jag vet dock inte hur man tänker hos Avanzas förvaltarteam. Gud förbjude så kanske man säljer aktiefonder vid nedgång, istället för att köpa... Tiden får utvisa.
Vilka fonder har tilldragit sig ditt intresse?
En fond i fond som dock tilldragit mig ett visst intresse är Avanzas fond i fond +Skagen som funnits sedan årssskiftet. Detta eftersom norska Skagen fonder har ett värdeinvesteringsperspektiv och i mångt och mycket är ett ställe att dra inspiration från. Skagen fonder har idag fyra aktiefonder och två räntefonder. Alla sex finns packeterade i Avanzas fond i fond + Skagen.
Fond i fonden kan göra omplaceringar mellan Skagen fonderna och placera så mycket som 50% i en enskild Skagen fond. Nuvarande fördelning är dock som följande:
Skagen Krona 25% - Räntefond, penningmarknad, som placerar i svenska värdepapper.
Skagen Global 25% - Aktiefond som placerar i bolag världen över.
Skagen Tellus 15% - Räntefond med fokus på statslånepapper.
Skagen Kon-Tiki 15% - Aktiefond som placerar i bolag i främst tillväxtsländer.
Skagen m2 10% - Aktiefond som placerar i fastighetsbolag världen över.
Skagen Vekst 10% - Aktiefond som placerar minst hälften av sina tillgångar i Norge.
Såvitt jag förstår så tar Avanza inga egentliga avgifter för denna fond i fonden utan avgiften beror på hur den är för de underliggande fondinnehaven vilket till viss del är provisionsbaserad. Just nu uppges avgiften vara ca 0,97%.
Som det ser ut nu så är fond i fonden +Skagen också en blandfond då 50% är placerade i aktier respektive räntepapper. En kanske inte helt dålig strategi nu när aktiekurser världen över nått "all-time-high" på sina ställen. Det ger ju utrymme att växla över till en högre andel aktier när/om vi får se en korrigering. Jag vet dock inte hur man tänker hos Avanzas förvaltarteam. Gud förbjude så kanske man säljer aktiefonder vid nedgång, istället för att köpa... Tiden får utvisa.
Vilka fonder har tilldragit sig ditt intresse?
fredag 14 juni 2013
Ny bebis = ny ekonomi
Innan man får glädjen att välkomna en ny familjemedlem så kanske man vill räkna lite på de kortsiktiga ekonomiska förändringarna. Ikano-banken har tagit fram en del siffror kring det. Det man då först och främst kanske tänker på är vilka löpande utgifter som tillkommer när bebisen väl kommit.
Sett till ett genomsnitt så blir den ökade löpande månadsutgiften ca 1645 kr per månad för en bebis under dess första levnadsår. Jag poängterar, som ett genomsnitt. Det går ju faktiskt att lägga ned hur mycket pengar som helst på t.ex. barnkläder. Inte minst om det är den förstfödde samt man inte har möjlighet att ärva/få kläder av släktingar och bekanta.
Fördelningen på olika löpande månadsutgifter är som följande:
Hygien 490 kr
Kläder och skor 370 kr
Mat 365 kr
Hushållskostnader 220 kr
Försäkring 120 kr
Lek och fritid 80 kr
Den största förändringen under det första året är dock inte de nya löpande utgifterna. Det är för de flesta den minskade inkomsten för hemmavarande person. För en person med en lön på omkring 25.000 kr i månaden blir det ca 4.000 kr (netto) mindre i månaden. Men många väljer att ta ut färre än sju föräldrardagar i veckan och då blir inkomstminskningen ännu större.
I stapeldiagrammet nedan syns vilken nettoeffekt en ny familjemedlem får sett till de löpande inkomsterna och utgifterna under det första levnadsåret och under förutsättning att man tar ut full föräldrapenning.
Varje stapel representerar en månadslön på 15.000, 20.000, 25.000 respektive 30.000 kr. Staplarnas höjd visar då nettolönen baserad på en dylik månadslön. Det gröna fältet är de månatliga löpande utgiftsökningarna. Det röda fältet representerar minskad nettoinkomst så det som blir kvar är det blåa vilket är föräldrapenning plus barnbidrag.
Räknar man m.a.o. att utgiftsökningen är som genomsnittet för alla oavsett tidigare lön så blir inkomstminskningen den stora ekonomiska påverkan. En påverkan som blir större ju högre lön man är van vid.
Den fjärde påverkan är de utgifter av engångskarraktär som tillkommer det första året. Barnvagn, skötbord, bilbarnstol m.m. behöver införskaffas. Det här är ju en djungel och likväl som man kan köpa en ny barnvagn för 15.000 kr kan man köpa en begagnad på blocket för 1.000 kr. Hur mycket denna utgiftspost påverkar beror troligen på det ekonomiska sinnelaget och situationen för detta kan man ju styra mycket själv.
Nu finns det också en fjärde ekonomisk dimension som har väldigt stor påverkan på lite längre sikt, men som är svårare att få fram siffror på. När familjen utökas kan levnadssituationen rent fysiskt behöva förändras. Det är, i alla fall om det är familjebildning och första barnet, vanligt att vilja flytta till en större bostad och köpa en ny större bil (kombi?).
Dock så kan antagligen många, i alla fall första året, klara sig med befintlig bostad och en begagnad bil går ju byta, köpa, sälja privat utan att behöva förlora ekonomiskt på det så jag lämnar det därhän tillsvidare.
Hur påverkade en ny familjemedlem din ekonomi på kort sikt (första året)?
Sett till ett genomsnitt så blir den ökade löpande månadsutgiften ca 1645 kr per månad för en bebis under dess första levnadsår. Jag poängterar, som ett genomsnitt. Det går ju faktiskt att lägga ned hur mycket pengar som helst på t.ex. barnkläder. Inte minst om det är den förstfödde samt man inte har möjlighet att ärva/få kläder av släktingar och bekanta.
Fördelningen på olika löpande månadsutgifter är som följande:
Hygien 490 kr
Kläder och skor 370 kr
Mat 365 kr
Hushållskostnader 220 kr
Försäkring 120 kr
Lek och fritid 80 kr
Den största förändringen under det första året är dock inte de nya löpande utgifterna. Det är för de flesta den minskade inkomsten för hemmavarande person. För en person med en lön på omkring 25.000 kr i månaden blir det ca 4.000 kr (netto) mindre i månaden. Men många väljer att ta ut färre än sju föräldrardagar i veckan och då blir inkomstminskningen ännu större.
I stapeldiagrammet nedan syns vilken nettoeffekt en ny familjemedlem får sett till de löpande inkomsterna och utgifterna under det första levnadsåret och under förutsättning att man tar ut full föräldrapenning.
Varje stapel representerar en månadslön på 15.000, 20.000, 25.000 respektive 30.000 kr. Staplarnas höjd visar då nettolönen baserad på en dylik månadslön. Det gröna fältet är de månatliga löpande utgiftsökningarna. Det röda fältet representerar minskad nettoinkomst så det som blir kvar är det blåa vilket är föräldrapenning plus barnbidrag.
Räknar man m.a.o. att utgiftsökningen är som genomsnittet för alla oavsett tidigare lön så blir inkomstminskningen den stora ekonomiska påverkan. En påverkan som blir större ju högre lön man är van vid.
Den fjärde påverkan är de utgifter av engångskarraktär som tillkommer det första året. Barnvagn, skötbord, bilbarnstol m.m. behöver införskaffas. Det här är ju en djungel och likväl som man kan köpa en ny barnvagn för 15.000 kr kan man köpa en begagnad på blocket för 1.000 kr. Hur mycket denna utgiftspost påverkar beror troligen på det ekonomiska sinnelaget och situationen för detta kan man ju styra mycket själv.
Nu finns det också en fjärde ekonomisk dimension som har väldigt stor påverkan på lite längre sikt, men som är svårare att få fram siffror på. När familjen utökas kan levnadssituationen rent fysiskt behöva förändras. Det är, i alla fall om det är familjebildning och första barnet, vanligt att vilja flytta till en större bostad och köpa en ny större bil (kombi?).
Dock så kan antagligen många, i alla fall första året, klara sig med befintlig bostad och en begagnad bil går ju byta, köpa, sälja privat utan att behöva förlora ekonomiskt på det så jag lämnar det därhän tillsvidare.
Hur påverkade en ny familjemedlem din ekonomi på kort sikt (första året)?
torsdag 13 juni 2013
1% äger nästan en fjärdedel
Såg att bl.a. bloggaren Cornucopia uppmärksammade en sammanställning gjord av Aftonbladet och det var via hans blogg jag fick nys om filmklippet. Förlagan är en amerikansk undersökning. En undersökning som även jag skrev om i ett inlägg tidigare i år: The American Dream
Då hade jag en fundering kring hur det kunde se ut i Sverige. Nu fick jag svaret.
Aftonbladets undersökning gäller nämligen Sverige och hur mycket olika delar av befolkningen här äger utav den samlade privata nettoförmögenheten på ca 5500 miljarder kr. Resultatet blev att ungefär en femtedel äger ingenting alls utan har enbart skulder medan en femtedel äger 87% av tillgångarna. Den rikaste 1% äger nästan en fjärdedel.
En tankeväckande film.
Clas Ohlsons bokslut
Detaljhandelskedjan Clas Ohlson, som har brutet räkenskapsår, levererade häromdagen sitt bokslut: Clas Ohlson Bokslut 2012/13
Enligt VD Klas Balkow har marknaden varit svag men man har lyckats försvara sina positioner samt haft en måttlig tillväxt i försäljningen på ca 4%.
Att det är ett tufft konjunkturläge märks bl.a. på de lägre vinsterna. Rörelseresultatet och vinsten för året hamnade på ca 6,70 kr/aktie (8,80) respektive 5,23 kr/aktie (6,29). Man hamnar därmed på en rörelsemarginal på ca 6,6% (9%).
Tittar man på kostnadsbiten så är det inte främst bruttomarginalen som försämrats över tid. Nej bolaget kan fortfarande köpa in billiga varor. Det är istället försäljningskostnaderna som ökat fortare än försäljningen d.v.s. det slår som sagt mot rörelsemarginalerna.
Utdelningen föreslås bli 4,25 kr/aktie (4,25) och man justerade även sin utdelningspolicy. Utdelningen ska hädanefter utgöra minst 50% av resultat efter skatt med beaktande av den finansiella ställningen.
Den marknad som växer är, liksom förra året, Finland. Sverige och Storbritannien ser ut att ha stagnerat men man säger sig glädjas över att kundernas medvetenhet om Clas Ohslons existens (varumärkeskännedomen) i alla fall ökat i Storbritannien. Den sägs nu ligga på ca 20-25% (15%).
Man förbereder också att gå in på den tyska marknaden med en eller två butiker i norra Tyskland samt e-handel. Detta ska ske tidigast under 2014. Beroende hur det går så avgör man hur den satsningen ska fortsätta efter det. Dessutom håller man på och utvecklar ett nytt erbjudande till företagskunder - Clas Office. Det ska främst rikta sig mot små och medelstora kontor som ska kunna abonnera på leveranser av kontorsutrustning. Lansering beräknas ske 2014 i Sverige och Norge.
Antalet nya butiker nästa verksamhetsår beräknas bli mellan 12 och 17. Andelen nya butiker på s.k. mogna marknader lär vara få då man istället där vill satsa på e-handel och satsning på nya segment och säljkanaler, t.ex. Clas Office. Just nu har man 174 butiker.
Soliditet och balansräkning ser fortsatt mycket bra ut. Jag gillar att man blivit av med sina räntebärande skulder. Jag köpte som kanske bekant min första post i bolaget först då det hade hänt. Generellt sett är jag mycket för starka balansräkningar som jag dessutom någorlunda kan förstå mig på. Balansräkningar som består av t.ex. utvecklingskostnader eller fordringar på bolånekunder tycker jag är svårare att bedöma.
Jag har svårt att gissa vad som kommer hända i framtiden eller vilka pengaflöden ett bolag de facto kan komma generera, men en bra balansräkning är en god start att möta framtiden med.
Sedan är alla investeringar en funktion av pris. Kursen just nu är 88 kr och direktavkastning är då på ca 4,8%.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
Enligt VD Klas Balkow har marknaden varit svag men man har lyckats försvara sina positioner samt haft en måttlig tillväxt i försäljningen på ca 4%.
Att det är ett tufft konjunkturläge märks bl.a. på de lägre vinsterna. Rörelseresultatet och vinsten för året hamnade på ca 6,70 kr/aktie (8,80) respektive 5,23 kr/aktie (6,29). Man hamnar därmed på en rörelsemarginal på ca 6,6% (9%).
Tittar man på kostnadsbiten så är det inte främst bruttomarginalen som försämrats över tid. Nej bolaget kan fortfarande köpa in billiga varor. Det är istället försäljningskostnaderna som ökat fortare än försäljningen d.v.s. det slår som sagt mot rörelsemarginalerna.
Utdelningen föreslås bli 4,25 kr/aktie (4,25) och man justerade även sin utdelningspolicy. Utdelningen ska hädanefter utgöra minst 50% av resultat efter skatt med beaktande av den finansiella ställningen.
Den marknad som växer är, liksom förra året, Finland. Sverige och Storbritannien ser ut att ha stagnerat men man säger sig glädjas över att kundernas medvetenhet om Clas Ohslons existens (varumärkeskännedomen) i alla fall ökat i Storbritannien. Den sägs nu ligga på ca 20-25% (15%).
Man förbereder också att gå in på den tyska marknaden med en eller två butiker i norra Tyskland samt e-handel. Detta ska ske tidigast under 2014. Beroende hur det går så avgör man hur den satsningen ska fortsätta efter det. Dessutom håller man på och utvecklar ett nytt erbjudande till företagskunder - Clas Office. Det ska främst rikta sig mot små och medelstora kontor som ska kunna abonnera på leveranser av kontorsutrustning. Lansering beräknas ske 2014 i Sverige och Norge.
Antalet nya butiker nästa verksamhetsår beräknas bli mellan 12 och 17. Andelen nya butiker på s.k. mogna marknader lär vara få då man istället där vill satsa på e-handel och satsning på nya segment och säljkanaler, t.ex. Clas Office. Just nu har man 174 butiker.
Soliditet och balansräkning ser fortsatt mycket bra ut. Jag gillar att man blivit av med sina räntebärande skulder. Jag köpte som kanske bekant min första post i bolaget först då det hade hänt. Generellt sett är jag mycket för starka balansräkningar som jag dessutom någorlunda kan förstå mig på. Balansräkningar som består av t.ex. utvecklingskostnader eller fordringar på bolånekunder tycker jag är svårare att bedöma.
Jag har svårt att gissa vad som kommer hända i framtiden eller vilka pengaflöden ett bolag de facto kan komma generera, men en bra balansräkning är en god start att möta framtiden med.
Sedan är alla investeringar en funktion av pris. Kursen just nu är 88 kr och direktavkastning är då på ca 4,8%.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
söndag 9 juni 2013
Engelskspråkiga bloggar
Sverige har en hel del mycket läsvärda bloggar som behandlar ämnet ekonomi och aktier, men jag brukar också någorlunda regelbundet läsa några engelskspråkiga.
Jag har inte jättemånga i min blogglista, men de jag har har jag valt att tipsa om i detta inlägget är följande:
Cassandra Does Tokyo - utgår från, som namnet antyder, Japan och är egentligen inte någon källa till nyckeltalsanalyser eller dylikt. Bloggen är mer filosofisk, men jag finner den läsvärd ändå. Senaste inlägget är Deux Chevaux och behandlar bloggarens syn på France Telecom.
The Investment Blog - är en mer klassisk amerikansk ekonomiblogg. Inte direkt inriktad på bolagsanalys utan mer bredare frågor. Inte minst mycket om Warren Buffett. Senaste blogginlägget är Most Valuable Global Brands 2013 och listar de mest värdefulla varumärkena.
Value and oppertunity - är egentligen en tysk blogg med värdeinvesteringsperspektiv. Skrivs dock numera på engelska och bloggaren har fokus på Europa först och främst. Senaste blogginlägget är en redovisning över hur portföljen utvecklat sig i Maj; Performance review May 2013
Long Term Value Blog - är som namnet antyder en blogg om långsiktigt värdeinvesterande. Liknar många av de svenska bloggarna där man kan följa bloggaren och dennes investeringar. Senaste inlägget är An Uninteresting Market and a New Position (AM)
Understanding and applying value investing principles - är en värdeinvesteringsblogg ur ett indiskt perspektiv. Senaste inlägget är How I think about Macro
Musings on Markets är professor Aswath Damodarans blogg som undervisar på Stern School of Business i New York kring bl.a. värdeinvestering. Senaste inlägget handlade om Equity Risk Premiums
Vilka engelskspråkiga bloggar brukar du läsa?
Jag har inte jättemånga i min blogglista, men de jag har har jag valt att tipsa om i detta inlägget är följande:
Cassandra Does Tokyo - utgår från, som namnet antyder, Japan och är egentligen inte någon källa till nyckeltalsanalyser eller dylikt. Bloggen är mer filosofisk, men jag finner den läsvärd ändå. Senaste inlägget är Deux Chevaux och behandlar bloggarens syn på France Telecom.
The Investment Blog - är en mer klassisk amerikansk ekonomiblogg. Inte direkt inriktad på bolagsanalys utan mer bredare frågor. Inte minst mycket om Warren Buffett. Senaste blogginlägget är Most Valuable Global Brands 2013 och listar de mest värdefulla varumärkena.
Value and oppertunity - är egentligen en tysk blogg med värdeinvesteringsperspektiv. Skrivs dock numera på engelska och bloggaren har fokus på Europa först och främst. Senaste blogginlägget är en redovisning över hur portföljen utvecklat sig i Maj; Performance review May 2013
Long Term Value Blog - är som namnet antyder en blogg om långsiktigt värdeinvesterande. Liknar många av de svenska bloggarna där man kan följa bloggaren och dennes investeringar. Senaste inlägget är An Uninteresting Market and a New Position (AM)
Understanding and applying value investing principles - är en värdeinvesteringsblogg ur ett indiskt perspektiv. Senaste inlägget är How I think about Macro
Musings on Markets är professor Aswath Damodarans blogg som undervisar på Stern School of Business i New York kring bl.a. värdeinvestering. Senaste inlägget handlade om Equity Risk Premiums
Vilka engelskspråkiga bloggar brukar du läsa?
lördag 8 juni 2013
De billigaste bolagen på min bevakningslista
Har roat mig i dagarna med att restaurera en gammal hästdragen droskliknande vagn. Fördelen med sådant arbete är att man ser resultat på en gång. Långsiktigt aktiesparande har som bekant inte den fördelen utan det är först på sikt man kan se om det ger önskat resultat.
Det är ändock intressant att följa bolagen på kort sikt. Kvartalsrapporter, nyheter o.s.v. även om man antagligen inte ska lägga allt för mycket i dem utan man får försöka se de större skeendena. Nedan följer en kort notis om de tre bolag som i fredags handlades till kurser mer än 5% under vad jag anser är köpvärt enligt min bevakningslista. Bolagen presenteras i ordning med "billigast" först.
Yara är ett bolag som "drabbats" av den sena våren i år. Efterfrågan på bolagets produkter har därmed kommit igång mycket senare än brukligt och förväntningarna på Q2 resultatet har därmed sjunkit. Man befarar också en utbudsökning. Inte minst i Nordamerika där den billiga gasen gjort att många aktörer satsat mycket på byggandet av nya produktionsanläggningar.
Följdaktligen har kursen sjunkit för Yara´s aktie som nu handlas för ca 250 nok/aktie. Det är bara att applådera kursnedgångar (även under perioder då man ej vill eller kan köpa) eftersom Yara återköper aktier.
Fortum är ett bolag man kanske inte tänker på så här mitt i sommarvärmen. Kursen i bolaget har ju också legat under det mer långsiktiga värde jag tillskriver bolaget ett tag nu. Låga elpriser är en förklaring till det. Den lågkonjunktur som Europa genomlider är en stor förklaring till det, men det beror också på att EU-parlamentet röstade nej till att minska antalet utsläppsrätter för koldioxid. Följdaktligen anses utsläppsrätterna vara billiga ett tag till framöver vilket leder till lägre elpriser.
Fortums kurs just nu är ca 14,50 eur/aktie.
Kongsberg skrev jag lite mer ingående om kring vid tidpunkten för Q1 rapporten. Jag har inte så mycket mer att tillägga just nu. Poängterar bara att försvarssidan av Kongsberg visserligen står inför minskade orderingångar, men min bedömning är att Kongsberg kommer komma ur detta utan större bekymmer. Bolaget har bra finanser, långsiktiga ägare i norska staten samt växer inom "Maritime"-delen.
Kursen just nu ca 103 nok/aktie.
Vilka bolag ser billigast ut på DIN bevakningslista?
Det är ändock intressant att följa bolagen på kort sikt. Kvartalsrapporter, nyheter o.s.v. även om man antagligen inte ska lägga allt för mycket i dem utan man får försöka se de större skeendena. Nedan följer en kort notis om de tre bolag som i fredags handlades till kurser mer än 5% under vad jag anser är köpvärt enligt min bevakningslista. Bolagen presenteras i ordning med "billigast" först.
Yara är ett bolag som "drabbats" av den sena våren i år. Efterfrågan på bolagets produkter har därmed kommit igång mycket senare än brukligt och förväntningarna på Q2 resultatet har därmed sjunkit. Man befarar också en utbudsökning. Inte minst i Nordamerika där den billiga gasen gjort att många aktörer satsat mycket på byggandet av nya produktionsanläggningar.
Följdaktligen har kursen sjunkit för Yara´s aktie som nu handlas för ca 250 nok/aktie. Det är bara att applådera kursnedgångar (även under perioder då man ej vill eller kan köpa) eftersom Yara återköper aktier.
Fortum är ett bolag man kanske inte tänker på så här mitt i sommarvärmen. Kursen i bolaget har ju också legat under det mer långsiktiga värde jag tillskriver bolaget ett tag nu. Låga elpriser är en förklaring till det. Den lågkonjunktur som Europa genomlider är en stor förklaring till det, men det beror också på att EU-parlamentet röstade nej till att minska antalet utsläppsrätter för koldioxid. Följdaktligen anses utsläppsrätterna vara billiga ett tag till framöver vilket leder till lägre elpriser.
Fortums kurs just nu är ca 14,50 eur/aktie.
Kongsberg skrev jag lite mer ingående om kring vid tidpunkten för Q1 rapporten. Jag har inte så mycket mer att tillägga just nu. Poängterar bara att försvarssidan av Kongsberg visserligen står inför minskade orderingångar, men min bedömning är att Kongsberg kommer komma ur detta utan större bekymmer. Bolaget har bra finanser, långsiktiga ägare i norska staten samt växer inom "Maritime"-delen.
Kursen just nu ca 103 nok/aktie.
Vilka bolag ser billigast ut på DIN bevakningslista?
onsdag 5 juni 2013
GICS och branschdiversifiering
GICS (Global Industry Classification Standard) är ett branschklassificeringssystem för börsnoterade bolag. Ibland kan det ju vara intressant att se vilka branscher man har representerade i sin portfölj. En del använder även branschdiversifiering som ett sätt att hantera risk. Dock ej jag.
GICS är indelat i 10 sektorer.
Energi (Olja, gas, kol och utrustning för branschen)
Material (Kemi, trä, papper, metaller etc)
Industri (Flyg, försvar, bygg, maskiner, fartyg, flygbolag, rederier etc)
Sällanköp (Bilar, vitvaror, kläder, media etc)
Dagligvaror (Mat, dryck, tvättmedel, skönhetsmedel etc)
Hälsovård (Sjukvård, bioteknik etc)
Finans (Banker, försäkringsbolag, fastigheter, investmentbolag)
IT (Datorer, mjukvara, kontorsutrustning etc)
Telecom-operatörer (Telefon/internetoperatörer)
Kraftförsörjning (El)
Därtill indelas börsbolagen i flertalet undergrupper.
Själv tog jag en titt på min egen aktieportfölj och fick då följande fördelning.
Som synes tillhör största tårtbiten Industri-sektorn. En annan ganska stor sektor är Finans, men jag direktäger varken någon bank, försäkringsbolag eller fastighetsbolag. Det är helt enkelt investmentbolagen som klassas som finans. En statistisk förändring som skett sedan jag sist tog en titt på branschspridningen är att SCA omklassificerats från branschkategorin Material till Dagligvaror.
Som jag nämnde ovan så diversifierar jag inte i olika branscher för diversifieringens skull. Jag försöker istället hålla mig till att försöka finna intressanta, köpvärda bolag i branscher som jag tror mig kunna förstå. Eller i alla fall försöka undvika branscher och bolag som jag inser är för svåra för mig att bilda en egen uppfattning om och kring. På så sätt hoppas jag minska antalet misstag och förluster.
Hur tänker du kring branschdiversifiering?
GICS är indelat i 10 sektorer.
Energi (Olja, gas, kol och utrustning för branschen)
Material (Kemi, trä, papper, metaller etc)
Industri (Flyg, försvar, bygg, maskiner, fartyg, flygbolag, rederier etc)
Sällanköp (Bilar, vitvaror, kläder, media etc)
Dagligvaror (Mat, dryck, tvättmedel, skönhetsmedel etc)
Hälsovård (Sjukvård, bioteknik etc)
Finans (Banker, försäkringsbolag, fastigheter, investmentbolag)
IT (Datorer, mjukvara, kontorsutrustning etc)
Telecom-operatörer (Telefon/internetoperatörer)
Kraftförsörjning (El)
Därtill indelas börsbolagen i flertalet undergrupper.
Själv tog jag en titt på min egen aktieportfölj och fick då följande fördelning.
Som synes tillhör största tårtbiten Industri-sektorn. En annan ganska stor sektor är Finans, men jag direktäger varken någon bank, försäkringsbolag eller fastighetsbolag. Det är helt enkelt investmentbolagen som klassas som finans. En statistisk förändring som skett sedan jag sist tog en titt på branschspridningen är att SCA omklassificerats från branschkategorin Material till Dagligvaror.
Som jag nämnde ovan så diversifierar jag inte i olika branscher för diversifieringens skull. Jag försöker istället hålla mig till att försöka finna intressanta, köpvärda bolag i branscher som jag tror mig kunna förstå. Eller i alla fall försöka undvika branscher och bolag som jag inser är för svåra för mig att bilda en egen uppfattning om och kring. På så sätt hoppas jag minska antalet misstag och förluster.
Hur tänker du kring branschdiversifiering?
lördag 1 juni 2013
Japan, Japanfonder och en värpande höna
Tittar man på vilka aktiefonder som det varit populärast att lägga sina pengar i så är, enligt Avanzas sparekonomon Clas Hemberg, Japanfonder en av de mest populära fondkategorierna under Maj månad. Andra populära fondkategorier är Företagsobligationsfonder och Sverigefonder.
Kanske är det inte så förvånande. Japanfonder har nästan fördubblats på ca 18 månaders tid och drar därmed till sig mycket intresse. Företagsobligationer har blivit populära i en lågräntemiljö och den svenska börsen har ju också gått starkt på senare tid.
Man kan ha olika strategier när det kommer till aktier och fonder, men det verkar vara en mänsklig egenskap att vilja köpa det man upplever andra köper. I alla fall bland gemena man, om man följer strömmen av pengar.
Nu får vi se hur dessa tre fondtyper utvecklar sig framöver, men i Japanfondernas fall så har de nyligen fått utstå en något större nedgång. Är det ett fartgupp eller är Japan i början på något större?
Japan har i princip uppvisat nolltillväxt i ekonomin i drygt två decennium. Tittar man på Nikkei indexet så gick det från en väldigt hög värdering på ca 40.000 i slutet av 80-talet till en bit under 8.000 under finanskrisen för att sedan ligga runt 9.000 fram till årsskiftet då det stack iväg mot strax över 15.000. I skrivande stund har det fallit tillbaka till 13.800.
Anledningen till den senaste tidens börsuppgång anses vara den nya premiärministerns Shinzo Abes ekonomiska politik. En politik som syftar till att stoppa deflationen och istället få igång en 2%-ig inflationstakt samtidigt som man sänker yenens värde för att stärka konkurrenskraften. En del av börsuppgången kan också tillskrivas inflationen då den japanska yenen försvagats med drygt en fjärdedel sedan den nya politiken sattes i verket.
Relativt sett så är Japanska centralbankens stödköp större än Feds (relativt till storleken på ekonomin). Vilket gör det intressant att följa huruvida Japans "snabbkur" kommer ge önskad verkan. Än så länge har det det, men frågan är om det kommer komma någon "baksmälla"?
En underliggande mer filosofisk fråga relaterat till allt detta är huruvida börsen och ekonomiska nyheter speglar den ekonomiska utvecklingen, eller om det är tvärtom, att börsutveckling och ekonomiska nyheter driver den ekonomiska utvecklingen? Världen verkar vara delad mellan de som ser på omvärlden på än det ena eller än det andra sättet. En del menar på att börsuppgångar inte är hållbara om inte den underliggande ekonomin har blivit bättre. Det finns ju ingen substans. En del menar på att det hela är ett psykologiskt spel och att den underliggande ekonomin blir de facto bättre när konsumenters och företags förtroende för ekonomin blir bättre.
En inte helt okomplicerad frågeställning. Om man upplever att tillgångar stiger i värde och "hjulen snurrar" köper inte konsumenter företagens varor och tjänster då och på så sätt driver ekonomin framåt då företag måste anställa fler för att möta efterfrågan? Bevisligen så köper ju gemena man i alla fall fonder som andra köper; köper när man ser andra köpa.
Vad är hönan och vad är ägget?
Kanske är det inte så förvånande. Japanfonder har nästan fördubblats på ca 18 månaders tid och drar därmed till sig mycket intresse. Företagsobligationer har blivit populära i en lågräntemiljö och den svenska börsen har ju också gått starkt på senare tid.
Man kan ha olika strategier när det kommer till aktier och fonder, men det verkar vara en mänsklig egenskap att vilja köpa det man upplever andra köper. I alla fall bland gemena man, om man följer strömmen av pengar.
Nu får vi se hur dessa tre fondtyper utvecklar sig framöver, men i Japanfondernas fall så har de nyligen fått utstå en något större nedgång. Är det ett fartgupp eller är Japan i början på något större?
Japan har i princip uppvisat nolltillväxt i ekonomin i drygt två decennium. Tittar man på Nikkei indexet så gick det från en väldigt hög värdering på ca 40.000 i slutet av 80-talet till en bit under 8.000 under finanskrisen för att sedan ligga runt 9.000 fram till årsskiftet då det stack iväg mot strax över 15.000. I skrivande stund har det fallit tillbaka till 13.800.
Anledningen till den senaste tidens börsuppgång anses vara den nya premiärministerns Shinzo Abes ekonomiska politik. En politik som syftar till att stoppa deflationen och istället få igång en 2%-ig inflationstakt samtidigt som man sänker yenens värde för att stärka konkurrenskraften. En del av börsuppgången kan också tillskrivas inflationen då den japanska yenen försvagats med drygt en fjärdedel sedan den nya politiken sattes i verket.
Relativt sett så är Japanska centralbankens stödköp större än Feds (relativt till storleken på ekonomin). Vilket gör det intressant att följa huruvida Japans "snabbkur" kommer ge önskad verkan. Än så länge har det det, men frågan är om det kommer komma någon "baksmälla"?
En underliggande mer filosofisk fråga relaterat till allt detta är huruvida börsen och ekonomiska nyheter speglar den ekonomiska utvecklingen, eller om det är tvärtom, att börsutveckling och ekonomiska nyheter driver den ekonomiska utvecklingen? Världen verkar vara delad mellan de som ser på omvärlden på än det ena eller än det andra sättet. En del menar på att börsuppgångar inte är hållbara om inte den underliggande ekonomin har blivit bättre. Det finns ju ingen substans. En del menar på att det hela är ett psykologiskt spel och att den underliggande ekonomin blir de facto bättre när konsumenters och företags förtroende för ekonomin blir bättre.
En inte helt okomplicerad frågeställning. Om man upplever att tillgångar stiger i värde och "hjulen snurrar" köper inte konsumenter företagens varor och tjänster då och på så sätt driver ekonomin framåt då företag måste anställa fler för att möta efterfrågan? Bevisligen så köper ju gemena man i alla fall fonder som andra köper; köper när man ser andra köpa.
Vad är hönan och vad är ägget?