lördag 23 februari 2013
Aktieutdelning 2013 och faran med stigande börskurser
Uppskattningsvis, i vilken valuta kommer dutdelningar ges i relation till storleken på utbetalningarna?
Av de innehav som jag i nuläget vet något om (d.v.s. alla exklusive Clas Ohlson) hur många bolag har sänkt, låtit den vara oförändrad eller höjt utdelningen?
Ställer jag frågan igen, men då i relation till utdelningsbeloppets betydelse i aktieportföljen så blir det följande staplar.
Skillnaden blir då inte lika stor.
Det som inte syns i ovanstående sammanställningar är t.ex. "yield on cost" och dess utveckling. För ett innehav som t.ex.Skanska eller Fortum så har "yield on cost" konstant sjunkit eftersom det varit möjligt att öka på allt lägre nivåer. I det fallet har det varit bra att öka mekaniskt som reaktion på allt lägre kurser. I Ratos fall så har det (i alla fall i år och utdelningsmässigt) slagit tillbaka.
Hur som helst, sammantaget så tycker jag det ser ganska stabilt ut. Det har varit krisande rubriker i media lite då och då under en längre tid, men i en sådan här sammanställning så kan jag inte påstå att det verkar som det påverkat nämnvärt på innehavens utdelningsförmåga, som helhet.
Kris-rubriker i media är m.a.o. inget farligt, tvärtom. Det farliga är det som eventuellt väntar oss framöver. Rubriker kring hur bra saker och ting är, samt hur ljus framtiden kommer vara. Det kan leda till högre aktiekurser och en stark känsla av att "jag måste köpa nu innan det stiger ännu mer". I en sådan miljö så riskerar man inte enbart att köpa "fel" bolag under en stressad situation. Man riskerar också att köpa till ett för "högt" pris då värderingen av bolagen sker med de förmodat ljusa framtidsutsikterna i åtanke.Clas Ohlson är ett sådant exempel. När de värderades runt 80 kr innan julhandeln så var de ingens favorit. Nu när aktien närmar sig 100-strecket så rekar Handelsbanken köp: Köp Clas Ohlson på stigande börs
Jag blir mållös och avslutar därmed inlägget här...
söndag 17 februari 2013
Ratos och Kinneviks bokslut
De underliggande innehaven i Ratos hade inte ett toppenår 2012. Det blev inget plusresultat, tvärt om, -.29 miljoner kr (+546) före skatt för dem. Lägg därtill nedskrivningar, -375 miljoner kr (-312), som Ratos gjort så försämrar det bilden ännu mer. Försäljningen av Contex innebar också en nedskrivning och inkluderas i ovanstående siffror.
Det positiva resultatet kom från de mer lyckade exitaffärerna, + 978 miljoner kr (525), försäljning av Lindab och Anticimex.
Nu i februari 2013 kommer Stofa säljas. Det ska generera en exitvinst om 850 miljoner kr. Under 2013 får vi också se vad Aibel-köpet kommer generera för intäkter. Ratos äger 32% av Aibel.Mellan tummen och pekfingret förväntar jag mig att Aibel kommer bidra med ungefär 250 miljoner kr i vinst före skatt. M.a.o. förväntar jag mig att Aibel blir bland de viktigaste underliggande innehaven vad det gäller resultatpåverkan från innehaven framöver. Det är dock jättesvårt att försöka förutspå de underliggande bolagens framtida påverkan. Det kan svänga rejält. Som exempel så kan nämnas Finnkino som från det ena året gick med 1 miljon kr plus till 82 miljoner plus det andra. Eller AH Industries som redovisade -6 miljoner kr i förlust 2011 för att nu gå med -72 miljoner kr i förlust. En gissning är att bolag som t.ex. Jötul och DIAB kommer ha det fortsatt tufft under 2013, medan bolag som Aibel och Inwido kommer leverera vinster, men den som lever får som sagt se.
Det är svårt att försöka förutsäga Ratos och dess framtida resultat eftersom affärsideen inte bygger på samma principer som "vanliga" investmentbolag. Skulle man jämföra Ratos med någonting mer "jordnära" så liknar de mer ett bolag som köper in begagnade grävmaskiner för att rusta upp dem. Eventuellt kör man lite entreprenaduppdrag med grävarna för att tjäna lite på dem under innehavstiden, men själva affärsiden är egentligen att sälja av dem till en vinst. Inte att behålla dem.
Utdelningen föreslås hur som helst bli 3 kr/aktie (5,50). Det är mindre än mina förväntade 5,50 kr. Ratos har annonserat en förändring i utdelningspolicyn. Framöver kommer antagligen enbart utdelningar som kan härledas från själva innehaven ges. De exitvinster man eventuellt gör kommer troligen återinvesteras. Bra om man i bolaget fortsätter få god avkastning på de pengarna. Dåligt för utdelningsinvesterare eftersom det kommer bli svårare att förutsäga framtida utdelningar (det gick ju inte i år ändå i och för sig).
Kurs 65 kr. Direktavkastning 4,6%
Ratos bokslut
Kinnevik överraskade i alla fall mig med en större utdelningshöjning än väntat. Utdelningen föreslås bli 6,50 kr/aktie (5,50). Jag förväntade mig 6 kr. 6,50 kr/aktie motsvarar det belopp som Kinnevik kommer få ifrån sina innehav i ordinarie utdelning i år.
Det som var märkbart var det lägre rörelseresultatet. Det är telekomsektorn som drar ned i år. Ganska rejält kan jag tycka. Online-sektorn bidrar fortfarande inte utan har negativ påverkan. Man har totalt investerat 7,1 miljarder kr under 2012, främst i online-sektorn. Eftersom det enbart för det året motsvarade 25,50 kr/aktie så får vi hoppas det snart ger resultat. Man kommer sänka investeringstakten under 2013. Verkar som mellan 7 och 11 kr/Kinnevik aktie kommer investeras. Då främst i befintliga satsningar. Kanske blir 2013 det år t.ex. Zalando börjar gå med vinst? Man bedömer att sin andel av Zalando är värt ca 31 kr/ Kinnevik-aktie. Hela Zalando, med Kinneviks värdering, är då värt 24,4 miljarder kr! Detta är ett företag som 2011 hade en omsättning på 4,3 miljarder kr. Vad är CDON Groups värde? 2,3 miljarder kr? P/S ca 0,5?
Visst det kan gå fort och bli mycket när en så pass stor rörelse börjar gå med vinst, men jag hade varit mer bekväm om man varit mer... konservativ i sin värdering av sina online satsningar. Kinneviks substansvärde säger ganska lite kan jag tycka. Hur som helst Kinnevik brukar ju handlas med en rejäl rabatt och det finns väl en anledning till det... När det vill sig väl får man Kinnevik för priset av telekomrörelsen alena och då kan det vara värt ett köp. Jag skulle dock aldrig betala fullt pris. Om det med fullt pris menas deras egen substansvärdering.
Kurs 149 kr. Direktavkastning 4,4%
Kinneviks bokslut
Vad är din syn på Ratos och/eller Kinnevik?
Det positiva resultatet kom från de mer lyckade exitaffärerna, + 978 miljoner kr (525), försäljning av Lindab och Anticimex.
Nu i februari 2013 kommer Stofa säljas. Det ska generera en exitvinst om 850 miljoner kr. Under 2013 får vi också se vad Aibel-köpet kommer generera för intäkter. Ratos äger 32% av Aibel.Mellan tummen och pekfingret förväntar jag mig att Aibel kommer bidra med ungefär 250 miljoner kr i vinst före skatt. M.a.o. förväntar jag mig att Aibel blir bland de viktigaste underliggande innehaven vad det gäller resultatpåverkan från innehaven framöver. Det är dock jättesvårt att försöka förutspå de underliggande bolagens framtida påverkan. Det kan svänga rejält. Som exempel så kan nämnas Finnkino som från det ena året gick med 1 miljon kr plus till 82 miljoner plus det andra. Eller AH Industries som redovisade -6 miljoner kr i förlust 2011 för att nu gå med -72 miljoner kr i förlust. En gissning är att bolag som t.ex. Jötul och DIAB kommer ha det fortsatt tufft under 2013, medan bolag som Aibel och Inwido kommer leverera vinster, men den som lever får som sagt se.
Det är svårt att försöka förutsäga Ratos och dess framtida resultat eftersom affärsideen inte bygger på samma principer som "vanliga" investmentbolag. Skulle man jämföra Ratos med någonting mer "jordnära" så liknar de mer ett bolag som köper in begagnade grävmaskiner för att rusta upp dem. Eventuellt kör man lite entreprenaduppdrag med grävarna för att tjäna lite på dem under innehavstiden, men själva affärsiden är egentligen att sälja av dem till en vinst. Inte att behålla dem.
Utdelningen föreslås hur som helst bli 3 kr/aktie (5,50). Det är mindre än mina förväntade 5,50 kr. Ratos har annonserat en förändring i utdelningspolicyn. Framöver kommer antagligen enbart utdelningar som kan härledas från själva innehaven ges. De exitvinster man eventuellt gör kommer troligen återinvesteras. Bra om man i bolaget fortsätter få god avkastning på de pengarna. Dåligt för utdelningsinvesterare eftersom det kommer bli svårare att förutsäga framtida utdelningar (det gick ju inte i år ändå i och för sig).
Kurs 65 kr. Direktavkastning 4,6%
Ratos bokslut
Kinnevik överraskade i alla fall mig med en större utdelningshöjning än väntat. Utdelningen föreslås bli 6,50 kr/aktie (5,50). Jag förväntade mig 6 kr. 6,50 kr/aktie motsvarar det belopp som Kinnevik kommer få ifrån sina innehav i ordinarie utdelning i år.
Det som var märkbart var det lägre rörelseresultatet. Det är telekomsektorn som drar ned i år. Ganska rejält kan jag tycka. Online-sektorn bidrar fortfarande inte utan har negativ påverkan. Man har totalt investerat 7,1 miljarder kr under 2012, främst i online-sektorn. Eftersom det enbart för det året motsvarade 25,50 kr/aktie så får vi hoppas det snart ger resultat. Man kommer sänka investeringstakten under 2013. Verkar som mellan 7 och 11 kr/Kinnevik aktie kommer investeras. Då främst i befintliga satsningar. Kanske blir 2013 det år t.ex. Zalando börjar gå med vinst? Man bedömer att sin andel av Zalando är värt ca 31 kr/ Kinnevik-aktie. Hela Zalando, med Kinneviks värdering, är då värt 24,4 miljarder kr! Detta är ett företag som 2011 hade en omsättning på 4,3 miljarder kr. Vad är CDON Groups värde? 2,3 miljarder kr? P/S ca 0,5?
Visst det kan gå fort och bli mycket när en så pass stor rörelse börjar gå med vinst, men jag hade varit mer bekväm om man varit mer... konservativ i sin värdering av sina online satsningar. Kinneviks substansvärde säger ganska lite kan jag tycka. Hur som helst Kinnevik brukar ju handlas med en rejäl rabatt och det finns väl en anledning till det... När det vill sig väl får man Kinnevik för priset av telekomrörelsen alena och då kan det vara värt ett köp. Jag skulle dock aldrig betala fullt pris. Om det med fullt pris menas deras egen substansvärdering.
Kurs 149 kr. Direktavkastning 4,4%
Kinneviks bokslut
Vad är din syn på Ratos och/eller Kinnevik?
torsdag 14 februari 2013
Mys i soffan
Vad vore bättre en sådan här dag än att avsluta den med lite mys i soffan, då självklart i en modell tillverkad av norska Ekornes hoppas jag...
Skämt å sido. Glad alla hjärtans dag på er alla. Jag vet inte riktigt om det var det som var tänkt med dagen men här hemma byggde vi i alla fall en fin islykta dagen till ära. Den lyser så fint nu.
Om jag återgår till bloggens huvudsyfte, tankar och noteringar om aktier, så lämnade möbeltillverkaren Ekornes bokslutsrapport idag.
Kortfattat så ser det fortsatt svagt ut på marknaden, men läget för "patienten" är stabilt. Omsättningen och rörelseresultatet ligger på samma nivå som förra året. Redovisad vinst hamnade på 6,95 nok/aktie (7,44).
På något sätt så infriades min gissning från H1 rapporten (Fler rapporter) om att Ekornes skulle ge 5,50 nok/aktie i utdelning. Ja, även en blind höna hittar ju ett korn ibland.
Det verkar vara i Norge och i Japan som man gillar möbler mest i dessa tider då omsättningen ökat där. I andra delar av världen är man mer avvaktande. I Sverige och Finland verkar det rent ut av vara katastrofalt dåligt. -27% i orderingången i Sverige som exempel. För guds skull folk. Det är ju Melodifestivalstider nu. Skulle inte en ny soffa passa då? Tydligen inte.
Finansiellt sett så ser Ekornes lika stadigt ut som tidigare. Det var ju detta som i mångt och mycket som fällde avgörandet när jag började intressera mig för Ekornes. Bolag som delar ut stora delar av vinsten finns det många av, men få med så god finansiell ställning. Jag bedömer det som mycket troligt att man klarar av att övervintra ett tag till i denna rådande marknadssituation.
Kurs 97 nok. Vinst/aktie 2012 6,95 nok. PE 14 Direktavkastning 5,7%
Ekornes bokslut
Kommer du köpa en ny soffa snart?
Skämt å sido. Glad alla hjärtans dag på er alla. Jag vet inte riktigt om det var det som var tänkt med dagen men här hemma byggde vi i alla fall en fin islykta dagen till ära. Den lyser så fint nu.
Om jag återgår till bloggens huvudsyfte, tankar och noteringar om aktier, så lämnade möbeltillverkaren Ekornes bokslutsrapport idag.
Kortfattat så ser det fortsatt svagt ut på marknaden, men läget för "patienten" är stabilt. Omsättningen och rörelseresultatet ligger på samma nivå som förra året. Redovisad vinst hamnade på 6,95 nok/aktie (7,44).
På något sätt så infriades min gissning från H1 rapporten (Fler rapporter) om att Ekornes skulle ge 5,50 nok/aktie i utdelning. Ja, även en blind höna hittar ju ett korn ibland.
Det verkar vara i Norge och i Japan som man gillar möbler mest i dessa tider då omsättningen ökat där. I andra delar av världen är man mer avvaktande. I Sverige och Finland verkar det rent ut av vara katastrofalt dåligt. -27% i orderingången i Sverige som exempel. För guds skull folk. Det är ju Melodifestivalstider nu. Skulle inte en ny soffa passa då? Tydligen inte.
Finansiellt sett så ser Ekornes lika stadigt ut som tidigare. Det var ju detta som i mångt och mycket som fällde avgörandet när jag började intressera mig för Ekornes. Bolag som delar ut stora delar av vinsten finns det många av, men få med så god finansiell ställning. Jag bedömer det som mycket troligt att man klarar av att övervintra ett tag till i denna rådande marknadssituation.
Kurs 97 nok. Vinst/aktie 2012 6,95 nok. PE 14 Direktavkastning 5,7%
Ekornes bokslut
Kommer du köpa en ny soffa snart?
Fler bevakade bolag
Man kan inte påstå att Februari är en händelselös månad direkt. Det formligen sprutar ut bokslutsrapporter så här års.
Höganäs omsättning, rörelseresultat liksom redovisad vinst på 20,04 kr/aktie (21,90) minskade något för 2012 i jämförelse med året innan. Utdelningen föreslås behållas på 10 kr/aktie (10).
Nu visade det sig även i veckan att Industrivärden sålt sin andel av Höganäs och Huvudägaren Lindegruppen samt Wallenbergsstiftelserna lägger ett bud motsvarande 320 kr/aktie. Ser ut som om detta bolag kommer att bli utköpt från börsen, synd.
Kurs 325 kr. Vinst/aktie 2012 20,04 kr. PE 16,2 Direktavkastning 3,1%
Höganäs bokslut
Mekonomen ökade sin omsättning men rörelseresultatet stod stilla, rörelsemarginalen pressades m.a.o. till 10% (13%) vilket jag personligen tror är en mer långsiktigt hållbar marginal än de 15% man haft tidigare. Mekonomen har haft en väldigt fin vinsttillväxt tidigare, stödd av både omsättnings- som marginaltillväxt, men min bedömning är att vi bör enbart se en tillväxt baserad på omsättningsökning framöver. Redovisat resultat blev 10,80 kr/aktie (11,39) och utdelningen föreslås sänkas till 7 kr/aktie (8). I princip gillar jag branschen och Mekonomen, men jag ogillar aktieutspädningen och den, enligt mig, kraftigt försämrade balansräkningen, samt den höga värderingen kopplat till det hela. Den höga förvärvstakten har gjort att över hälften av tillgångarna nu utgörs av immateriella tillgångar. Det egna kapitalet justerat för detta blir alltså negativt i nu läget. Från att ha gått från en situation med knappt några långfristiga skulder alls har man ökat hävstången med att ha nu nästan lika mycket långfristiga skulder som eget kapital. Visserligen bör efterfrågan vara stabil även framöver så risken kanske är liten, men skadar aldrig att vara lite skeptisk. I alla fall till nuvarande värdering. 2013 sägs bli ett konsolideringsår då lönsamheten, bl.a. i förlustdrabbade Danmark, ska försöka höjas.
Kurs 230 kr. Vinst/aktie 2012 10,08 kr. PE 22,8 Direktavkastning 3,0%
Mekonomens bokslut
Dunis omsättning landade på ungefär samma som föregående år, men rörelseresultatet minskade något. Omstruktureringskostnader bidrar därtill till att dra ned resultatet (nedskrivningar av tillgångar i fabriken i Bengtsfors som nämnts i kommentar nedan). Redovisad vinst hamnade därmed på 2,63 kr/aktie (5,54). Kassaflödet har varit starkt. Utdelningen föreslås ligga kvar på 3,50 kr/aktie (3,50). Duni ser fortsatt stabilt ut.
Kurs 58 kr. Vinst/aktie 2012 2,63 kr. PE 22,1 Direktavkastning 6,0%
Dunis bokslut
Indutrade tittade jag alldeles nyligen på för första gången. För 2012 så ökade både omsättningen liksom resultatet. Det mesta är dock p.g.a. förvärv ej organiskt tillväxt. Totalt har man under året gjort 12 stycken förvärv. Redovisat resultat blev 14,13 kr/aktie (13,50). Styrelsen föreslår en utdelning om 7,05 kr/aktie (6,75). VD kommenterar med orden:
"Omsättningen 2012 blev den högsta någonsin och passerade 8 miljarder med god marginal. Orderingången under året översteg försäljningen trots ett svagare sista kvartal. Året har präglats av en successivt svagare efterfrågan inom många marknader och nischer. Tydligast har nedgången varit inom skog, marin och vindkraftsektorn. Inom andra segment har det varit nedgångar men mycket mindre. Vissa av koncernens bolag har lyckats kompensera nedgången med att ta marknadsandelar. Det stora undantaget från den allmänna nedgången är produkter till den konventionella energisektorn som har haft en mycket stark utveckling.
2012 var ett år med stor oro i den internationella ekonomin och också inom industrin. Avslutningen på året var svag. Inledningen på 2013 har emellertid givit mera positiva signaler. Optimismen har ökat generellt, vilket också påverkar affärsläget. Med de signaler som nu finns från Kina och USA och den något lugnare situationen inom EURO-zonen kanske det kan finnas optimism om utvecklingen under 2013."
Angående förvärven så kan en intressant detalj vara att man totalt betalat 591 milj kr för att göra förvärv med en omsättning om 727 milj kr, alltså köpen görs på en P/S-basis om 0,8. Indutrade-aktien brukar värderas kring P/S 1. Rent P/S-mässigt så bara genom att köpa och införliva annan verksamhet så "uppvärderas" värdet på den omsättningen m.a.o. I nuläget är P/S-värdet för Indutrade t.o.m. 1,1 har jag för mig. Några vinstmultiplar för förvärven har jag ej kunnat hitta, tyvärr.
Balansräkningen, enligt mitt sätt att se det, har försämrats. Ytterligare 662 milj kr i räntebärande skulder har tillkommit. Eget kapital är på 2290 milj kr. Totala andelen räntebärande skulder ligger nu på 2582 milj kr. Debt/Equity 1,85 (1,65). Det betyder att Indutrade inte längre uppnår mitt ratingkriterium nr 7 längre (eget kapital vs räntebärande lån).
Kurs 233 kr. Vinst/aktie 2012 14,13 kr. PE 16,5 Direktavkastning 3,0%
Indutrades bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
Höganäs omsättning, rörelseresultat liksom redovisad vinst på 20,04 kr/aktie (21,90) minskade något för 2012 i jämförelse med året innan. Utdelningen föreslås behållas på 10 kr/aktie (10).
Nu visade det sig även i veckan att Industrivärden sålt sin andel av Höganäs och Huvudägaren Lindegruppen samt Wallenbergsstiftelserna lägger ett bud motsvarande 320 kr/aktie. Ser ut som om detta bolag kommer att bli utköpt från börsen, synd.
Kurs 325 kr. Vinst/aktie 2012 20,04 kr. PE 16,2 Direktavkastning 3,1%
Höganäs bokslut
Mekonomen ökade sin omsättning men rörelseresultatet stod stilla, rörelsemarginalen pressades m.a.o. till 10% (13%) vilket jag personligen tror är en mer långsiktigt hållbar marginal än de 15% man haft tidigare. Mekonomen har haft en väldigt fin vinsttillväxt tidigare, stödd av både omsättnings- som marginaltillväxt, men min bedömning är att vi bör enbart se en tillväxt baserad på omsättningsökning framöver. Redovisat resultat blev 10,80 kr/aktie (11,39) och utdelningen föreslås sänkas till 7 kr/aktie (8). I princip gillar jag branschen och Mekonomen, men jag ogillar aktieutspädningen och den, enligt mig, kraftigt försämrade balansräkningen, samt den höga värderingen kopplat till det hela. Den höga förvärvstakten har gjort att över hälften av tillgångarna nu utgörs av immateriella tillgångar. Det egna kapitalet justerat för detta blir alltså negativt i nu läget. Från att ha gått från en situation med knappt några långfristiga skulder alls har man ökat hävstången med att ha nu nästan lika mycket långfristiga skulder som eget kapital. Visserligen bör efterfrågan vara stabil även framöver så risken kanske är liten, men skadar aldrig att vara lite skeptisk. I alla fall till nuvarande värdering. 2013 sägs bli ett konsolideringsår då lönsamheten, bl.a. i förlustdrabbade Danmark, ska försöka höjas.
Kurs 230 kr. Vinst/aktie 2012 10,08 kr. PE 22,8 Direktavkastning 3,0%
Mekonomens bokslut
Dunis omsättning landade på ungefär samma som föregående år, men rörelseresultatet minskade något. Omstruktureringskostnader bidrar därtill till att dra ned resultatet (nedskrivningar av tillgångar i fabriken i Bengtsfors som nämnts i kommentar nedan). Redovisad vinst hamnade därmed på 2,63 kr/aktie (5,54). Kassaflödet har varit starkt. Utdelningen föreslås ligga kvar på 3,50 kr/aktie (3,50). Duni ser fortsatt stabilt ut.
Kurs 58 kr. Vinst/aktie 2012 2,63 kr. PE 22,1 Direktavkastning 6,0%
Dunis bokslut
Indutrade tittade jag alldeles nyligen på för första gången. För 2012 så ökade både omsättningen liksom resultatet. Det mesta är dock p.g.a. förvärv ej organiskt tillväxt. Totalt har man under året gjort 12 stycken förvärv. Redovisat resultat blev 14,13 kr/aktie (13,50). Styrelsen föreslår en utdelning om 7,05 kr/aktie (6,75). VD kommenterar med orden:
"Omsättningen 2012 blev den högsta någonsin och passerade 8 miljarder med god marginal. Orderingången under året översteg försäljningen trots ett svagare sista kvartal. Året har präglats av en successivt svagare efterfrågan inom många marknader och nischer. Tydligast har nedgången varit inom skog, marin och vindkraftsektorn. Inom andra segment har det varit nedgångar men mycket mindre. Vissa av koncernens bolag har lyckats kompensera nedgången med att ta marknadsandelar. Det stora undantaget från den allmänna nedgången är produkter till den konventionella energisektorn som har haft en mycket stark utveckling.
2012 var ett år med stor oro i den internationella ekonomin och också inom industrin. Avslutningen på året var svag. Inledningen på 2013 har emellertid givit mera positiva signaler. Optimismen har ökat generellt, vilket också påverkar affärsläget. Med de signaler som nu finns från Kina och USA och den något lugnare situationen inom EURO-zonen kanske det kan finnas optimism om utvecklingen under 2013."
Angående förvärven så kan en intressant detalj vara att man totalt betalat 591 milj kr för att göra förvärv med en omsättning om 727 milj kr, alltså köpen görs på en P/S-basis om 0,8. Indutrade-aktien brukar värderas kring P/S 1. Rent P/S-mässigt så bara genom att köpa och införliva annan verksamhet så "uppvärderas" värdet på den omsättningen m.a.o. I nuläget är P/S-värdet för Indutrade t.o.m. 1,1 har jag för mig. Några vinstmultiplar för förvärven har jag ej kunnat hitta, tyvärr.
Balansräkningen, enligt mitt sätt att se det, har försämrats. Ytterligare 662 milj kr i räntebärande skulder har tillkommit. Eget kapital är på 2290 milj kr. Totala andelen räntebärande skulder ligger nu på 2582 milj kr. Debt/Equity 1,85 (1,65). Det betyder att Indutrade inte längre uppnår mitt ratingkriterium nr 7 längre (eget kapital vs räntebärande lån).
Kurs 233 kr. Vinst/aktie 2012 14,13 kr. PE 16,5 Direktavkastning 3,0%
Indutrades bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
Wilh Wilhelmsens bokslut för 2012
Wilh. Wilhelmsen förtjänar ett eget inlägg kring deras bokslut. Dels så köptes aktier i bolaget ganska sent under 2012, dels så triggades köpet av att bolaget uppvisade ett antal positiva parametrar som jag inte gått så mycket efter tidigare. I alla fall inte i kombination med varandra. Ett högt F-score i kombination med att man var en s.k. Magic Sixes (Direktavkastning över 6%, P/B under 6 och P/E under 6, dock ej negativt).
Bolaget är också verksam i en nu för tiden ganska impopulär bransch, rederibranschen. Pressad lönsamhet, överkapacitet och mörka framtidsutsikter är den gängse synen. Många bolag i branschen har också ganska dåliga balansräkningar samt tvingats till stora nedskrivningar. Wilh. Wilhelmsen framstod dock lite som ett undantag i mängden. Man verkar näst intill på en oligopol-marknad, har goda finanser och en hittills fortsatt god intjäningsförmåga.
Tittar vi nu på bokslutet för 2012 så har omsättningen ökat från ca 3,5 miljarder usd 2011 till 3,9 miljarder. Rörelseresultatet har gått starkt uppåt och ökat med nästan 50%. Det är Wilh. Wilhelmsen ASA som står för det dramatiskt förbättrade resultatet (transportdelen). Maritime Services ligger ungefär kvar på samma nivå och man kommenterar också att marknaden är ganska nedtryckt för tillfället. En del av resultatförbättringen kommer i och för sig från försäljning av aktier i Huyndai Glovis och Qube, men exklusive dessa så är det ändå en ökning med 39%.
Wilh. Wilhelmsen ASAs huvudaffär är ju transporter av fordon. Inte minst ifrån Asien och då Sydkorea i synnerhet. Ett av världens största biltillverkande länder. Bilförsäljningen är därför en viktig indikator. Man noterar en 5% ökning av bilförsäljningen globalt sett. Kina står för den stora ökningen, med ca 16% ökning i jämförelse med föregående år. Försäljningen i t.ex. Nordamerika har stått still. Totalt sett står bolaget för nästan en fjärdedel av den globala transportkapaciteten av fordon.
Nämnas bör att det pågår just nu en undersökning om de stora aktörerna samarbetat för att hålla uppe priserna, d.v.s. otillbörlig marknadspåverkan. Detta verkar tyvärr vara förekommande i branscher med oligopol vare sig det är stora byggbolag eller hissbolag som exempelvis finska Kone, så förekommer det att de döms för detta. Oligopol kan både ha för och nackdelar, men för investerare oftast fördelar.
Vinsten för 2012 landade på 7,08 usd/aktie (4,06 usd) med kursen 1 usd = 5,50 nok motsvarar det ca 39 nok/aktie.
I Maj föreslås en utdelning på 3,50 nok/aktie. (3,50). I november 2012 betalades en utdelning om 4,50 nok/aktie ut. Bolaget brukar betala ut utdelning två gånger per år. Vi får se om det blir samma summa i November igen, men det bestäms när vi närmar oss den tidpunkten. Tillsvidare så antar jag dock det. Kassan är nämligen fortfarande välfylld, motsvarande ca 68 nok/aktie (63). Det egna kapitalet motsvarar ca 245 nok/aktie. Största posten i balansräkningen är den som gäller "värdet" på fartygen. I rederibranschen görs extra nedskrivningar om man anser att den framtida intjäningsförmågan för fartygen sänkts, inte p.g.a. av att "marknadsvärdet" på fartygen eventuellt ändrats. Dylika nedskrivningar är något som gjorts till ganska stor del i många andra rederibolag men ej i Wilh. Wilhelmsen. Bedömningen bör alltså vara att man kan fortsätta tjäna pengar på fartygen enligt plan, än så länge.
Ett annat val som vissa koncerner gör, t.ex. danska Maersk, är helt enkelt att sluta satsa på rederirörelsen och istället satsa på något som man bedömer vara mer lönsamt. I Maersks fall olja. För Wilh. Wilhelmsens del så verkar dock fordonstransporter vara fortsatt lukrativt.
Kurs168 nok Vinst/aktie 2012 39 nok PE 4,3 Direktavkastning 4,8 %
Wilh Wilhelmsens bokslut
Vad är din syn på bolaget?
Bolaget är också verksam i en nu för tiden ganska impopulär bransch, rederibranschen. Pressad lönsamhet, överkapacitet och mörka framtidsutsikter är den gängse synen. Många bolag i branschen har också ganska dåliga balansräkningar samt tvingats till stora nedskrivningar. Wilh. Wilhelmsen framstod dock lite som ett undantag i mängden. Man verkar näst intill på en oligopol-marknad, har goda finanser och en hittills fortsatt god intjäningsförmåga.
Tittar vi nu på bokslutet för 2012 så har omsättningen ökat från ca 3,5 miljarder usd 2011 till 3,9 miljarder. Rörelseresultatet har gått starkt uppåt och ökat med nästan 50%. Det är Wilh. Wilhelmsen ASA som står för det dramatiskt förbättrade resultatet (transportdelen). Maritime Services ligger ungefär kvar på samma nivå och man kommenterar också att marknaden är ganska nedtryckt för tillfället. En del av resultatförbättringen kommer i och för sig från försäljning av aktier i Huyndai Glovis och Qube, men exklusive dessa så är det ändå en ökning med 39%.
Wilh. Wilhelmsen ASAs huvudaffär är ju transporter av fordon. Inte minst ifrån Asien och då Sydkorea i synnerhet. Ett av världens största biltillverkande länder. Bilförsäljningen är därför en viktig indikator. Man noterar en 5% ökning av bilförsäljningen globalt sett. Kina står för den stora ökningen, med ca 16% ökning i jämförelse med föregående år. Försäljningen i t.ex. Nordamerika har stått still. Totalt sett står bolaget för nästan en fjärdedel av den globala transportkapaciteten av fordon.
Nämnas bör att det pågår just nu en undersökning om de stora aktörerna samarbetat för att hålla uppe priserna, d.v.s. otillbörlig marknadspåverkan. Detta verkar tyvärr vara förekommande i branscher med oligopol vare sig det är stora byggbolag eller hissbolag som exempelvis finska Kone, så förekommer det att de döms för detta. Oligopol kan både ha för och nackdelar, men för investerare oftast fördelar.
Vinsten för 2012 landade på 7,08 usd/aktie (4,06 usd) med kursen 1 usd = 5,50 nok motsvarar det ca 39 nok/aktie.
I Maj föreslås en utdelning på 3,50 nok/aktie. (3,50). I november 2012 betalades en utdelning om 4,50 nok/aktie ut. Bolaget brukar betala ut utdelning två gånger per år. Vi får se om det blir samma summa i November igen, men det bestäms när vi närmar oss den tidpunkten. Tillsvidare så antar jag dock det. Kassan är nämligen fortfarande välfylld, motsvarande ca 68 nok/aktie (63). Det egna kapitalet motsvarar ca 245 nok/aktie. Största posten i balansräkningen är den som gäller "värdet" på fartygen. I rederibranschen görs extra nedskrivningar om man anser att den framtida intjäningsförmågan för fartygen sänkts, inte p.g.a. av att "marknadsvärdet" på fartygen eventuellt ändrats. Dylika nedskrivningar är något som gjorts till ganska stor del i många andra rederibolag men ej i Wilh. Wilhelmsen. Bedömningen bör alltså vara att man kan fortsätta tjäna pengar på fartygen enligt plan, än så länge.
Ett annat val som vissa koncerner gör, t.ex. danska Maersk, är helt enkelt att sluta satsa på rederirörelsen och istället satsa på något som man bedömer vara mer lönsamt. I Maersks fall olja. För Wilh. Wilhelmsens del så verkar dock fordonstransporter vara fortsatt lukrativt.
Kurs168 nok Vinst/aktie 2012 39 nok PE 4,3 Direktavkastning 4,8 %
Wilh Wilhelmsens bokslut
Vad är din syn på bolaget?
onsdag 13 februari 2013
Norska bokslut
En snabbtitt på två av mina norska innehav som lämnat bokslutsrapporter nu i dagarna.
Kongsbergs omsättning och rörelseresultat låg ungefär på samma nivå för 2012 som året innan. Vinsten sjönk något till 11,05 nok/aktie (11,93). Det ser m.a.o. ganska stabilt ut. Maritime-delen fick fortsatt många ordrar från offshore sektorn och på AUVs (Autonomous Underwater Vehicle). Defence-delen ska tydligen fått in ordrar om att leverera delar till sydkoreanska nybyggen av u-båtar men även till norska ubåtar. I Protech-delen så fortsätter man leverera s.k. remote weapon systems till USAs arme, men man har även fått in ordrar gällande Kanada. Utdelningen föreslås bibehållas på 3,75 nok/aktie. Andelen likvider bolaget sitter på just nu motsvarar ca 20,80 nok/aktie. Jag tolkar det som om man väljer att vara försiktig.
Kurs 127 nok Vinst/aktie 2012 11,05 nok PE 11,5 Direktavkastning 3,0 %
Kongsbergs bokslut
Yara överraskade mig med en rejäl utdelningshöjning, från 7 nok till 13 nok/aktie (+86%). Yara har i år agerat tvärtom mot vad jag trodde t.ex. Ratos skulle göra. I Ratos fall förväntade jag mig ju en rejäl pott utdelningspengar, men istället valde de att satsa på förvärv. I Yaras fall hade jag förväntat mig att de enbart skulle höja utdelningen marginellt och istället satsa på förvärv. Yara har nämligen en stark finansiell ställning och kassan har fyllts på ytterligare det gångna året. Just nu motsvarar den ca 35,33 nok/aktie. Tittar vi på verksamhetsåret 2012 så har omsättningen ökat men rörelsevinsten minskat något. Redovisat resultat landade på 37,49 nok/aktie (41,99). Läste förresten i fredagens ATL om att fler handlare får sälja Yaras produkter i Sverige nu. Totalt fem återförsäljare finns nu varav jag förmodar Lantmännen dock är störst fortfarande. Det hade lett till lägre priser för lantbrukare p.g.a. större konkurrens mellan handlarna. Det intressanta är att Yara själva i stort sett har en monopolsituation på sin försäljning till återförsäljarna. Jag är fortsatt positiv till Yara.
Kurs 291 nok Vinst/aktie 2012 37,49 nok PE 7,8 Direktavkastning 4,5%
Yaras bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
Kongsbergs omsättning och rörelseresultat låg ungefär på samma nivå för 2012 som året innan. Vinsten sjönk något till 11,05 nok/aktie (11,93). Det ser m.a.o. ganska stabilt ut. Maritime-delen fick fortsatt många ordrar från offshore sektorn och på AUVs (Autonomous Underwater Vehicle). Defence-delen ska tydligen fått in ordrar om att leverera delar till sydkoreanska nybyggen av u-båtar men även till norska ubåtar. I Protech-delen så fortsätter man leverera s.k. remote weapon systems till USAs arme, men man har även fått in ordrar gällande Kanada. Utdelningen föreslås bibehållas på 3,75 nok/aktie. Andelen likvider bolaget sitter på just nu motsvarar ca 20,80 nok/aktie. Jag tolkar det som om man väljer att vara försiktig.
Kurs 127 nok Vinst/aktie 2012 11,05 nok PE 11,5 Direktavkastning 3,0 %
Kongsbergs bokslut
Yara överraskade mig med en rejäl utdelningshöjning, från 7 nok till 13 nok/aktie (+86%). Yara har i år agerat tvärtom mot vad jag trodde t.ex. Ratos skulle göra. I Ratos fall förväntade jag mig ju en rejäl pott utdelningspengar, men istället valde de att satsa på förvärv. I Yaras fall hade jag förväntat mig att de enbart skulle höja utdelningen marginellt och istället satsa på förvärv. Yara har nämligen en stark finansiell ställning och kassan har fyllts på ytterligare det gångna året. Just nu motsvarar den ca 35,33 nok/aktie. Tittar vi på verksamhetsåret 2012 så har omsättningen ökat men rörelsevinsten minskat något. Redovisat resultat landade på 37,49 nok/aktie (41,99). Läste förresten i fredagens ATL om att fler handlare får sälja Yaras produkter i Sverige nu. Totalt fem återförsäljare finns nu varav jag förmodar Lantmännen dock är störst fortfarande. Det hade lett till lägre priser för lantbrukare p.g.a. större konkurrens mellan handlarna. Det intressanta är att Yara själva i stort sett har en monopolsituation på sin försäljning till återförsäljarna. Jag är fortsatt positiv till Yara.
Kurs 291 nok Vinst/aktie 2012 37,49 nok PE 7,8 Direktavkastning 4,5%
Yaras bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
tisdag 12 februari 2013
Analys av Indutrade
Jag tar en titt på Indutrade utifrån mina s.k. ratingkriterier.
Industrade är en teknikhandelskoncern som börsnoterades 2005. Bolagets historia är dock längre än så men Indutrade utav idag härstämmar från Industrivärdens köp av AB Nils Dacke som strukturerades om till dagens Indutrade.
Indutrade är som sagt en koncern som består att flertalet mindre dotterbolag. En stor del av koncernens tillväxt sker genom förvärv och det är också koncernens målsättning att främst via förvärv växa med ca 10% årligen.
Man marknadsför och säljer produkter och tjänster inom en mängd områden och kunderna finns inom flera branscher. Ofta är dotterbolagen ganska nischade och man består just nu av ca 170 stycken olika dotterbolag. Vardera med sin egen VD och ett stort mått av självständighet. Förvärvade bolag säljs inte så någon exitstrategi finns ej. Det är inte på exitvinster man tjänar pengar utan på den underliggande verksamheten. En stor del av vinsten använd sedan till nya förvärv.
Branschmässigt så finns de flesta kunderna inom verkstadsindustrin (ca 24% av omsättningen) följt av bl.a.energi (16%), VA/VVS (12%), bygg (9%) och läkemedel (9%). Ventiler och mätteknik är de stora produktområdena.
Geografiskt så utgör Nordeuropa Industrades huvudsakliga marknad, med Sverige som den viktigaste (31% av omsättningen) följt av Finland (20%). Därefter Beneluxländerna (8%).
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Indutrade är noterat på midcap listan.
Ägare
Industrivärden är störste ägaren med 36,8% av aktierna. Näst störste ägaren är Lundbergs med 13,8%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja utdelningar ges och har getts ända sedan börsnoteringen. Man har mer än fördubblat utdelningen fr.o.m. börsnoteringen då den låg på 2,75 kr/aktie (7 år sedan räknat från 2011). Dock har den varierat något i storlek under perioden. Det mesta pekar på att man kommer fortsätta med utdelningar på ungefär samma sätt.
Utdelningarna har således under den senaste 5-års perioden varit 5,56 kr/aktie i medel.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
En viss konjunkturkänslighet finns där. Något man försöker parera med bl.a. diversifiering, men man påverkas inte så drastiskt av externa faktorer på det sätt som avses med kriteriet.
Bolaget anses därför klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej. Utvecklingskostnader utgörs av en minimal del i resultaträkningen.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Indutrade har hela tiden gått med visnt allt sedan börsnoteringen. 2009 redovisades en något svagare resultat än innan. Man har hela tiden sedan börsnoteringen betalat ut utdelningar.
Vinsten som 5-års medel ligger på 11,09 kr/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 2290 milj kr. Totala andelen räntebärande skulder ligger nu på 2582 milj kr. Debt/Equity 1,85Debt/Equity (Q4 2012) Det finns en hel del goodwill i balansräkningen. Ett resultat av den förvärvsdrivna affärsiden. 33% av tillgångarna på balansräkningen utgörs av goodwill och 36% utgörs av andra immateriella tillgångar (varumärken, kundrelationer, program, licenser et.c.). Jag förmodar att ursprungen för dessa också är förknippade till företagsförvärven. Indutrade klarar inte kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Bolaget har "tuffat på" trots finanskris vilket tyder på någon form av styrka i affärsmodellen. Det egna kapitalet har stadigt ökat. Sett från börsnoteringen för 7 år sedan så har det mer än fördubblats. Sett till den senaste 5-års perioden så har man i medel klarat av en 10% tillväxt årligen.
Tittar man på direktavkastningen så har har legat på ca 3,8% i medel under den senaste 5-års perioden.
ROE har de senaste 5-åren legat på 27,5% i medel.Eget kapital per aktie är 51,60 kr (ÅR 2011). Bolaget bedöms klara avkastningskriteriet.
Ledningen
Bengt Kjell är styrelseordförande och Johnny Alvarsson är VD. Andra kända profiler i ledningen är t.ex. Martin Lindqvist, VD i SSAB, och Ulf Lundahl, Vice VD i Lundbergs.
Jag har ingen anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja det är tillfredsställande.Bolaget uppnår kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Indutrade gör inte mycket väsen ifrån sig, ej heller dotterbolagen där den egentliga verksamheten försiggår. Så vitt jag kan bedöma så låter moderbolaget sina dotterbolag sköta sig i mångt och mycket själva. Indutrade som moderbolag står för en del centraliserade funtkioner, t.ex. finansiering. Uppköpta bolag för behålla sin VD och ledningspersoner och det finns säkerligen en styrka i att som ett litet mindre bolag ha ett moderbolag som Indutrade i ryggen, som i sin tur har Industrivärden och Lundbergs i ryggen.
Dotterbolagen verkar i regel vara nischade, men jag kan inte uttala mig huruvida man egentligen har marknadsmakt eller någon prissättningsmakt. Man verkar i alla fall ha klarat sig väl igenom finanskrisen. Något som tyder på någon form av konkurrensfördel kan jag tycka. Å andra sidan är huvudmarknaderna Nordeuropa, en del av världen som klarade sig ganska väl igenom finanskrisen.
Jag låter inte bolaget klara kriteriet i brist på mer synliga bevis på vad det är som eventuellt utmärker Indutrade bland andra.
Etiska aspekter
Ja det är ok.
Indutrade får godkänt på 10 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: A.
Slutsats
Med ratingen A så är min syn på lätt positiv. Det kan vara värt att hålla bolaget på bevakningslistan då det under vissa omständigheter kan passa sig för köp..
Noteringar kring nuvarande värdering
Indutrade kurs 12/2 2013: 216 kr (Topp 3 år ca 225 kr, botten ca 160 kr)
PE TTM (Q3 12) 16,3
PE (2011) 16
PE3 20,1
Direktavkastning 3,1%
Noteringar kring min syn på vad som är en rimlig värdering
En preliminär bedömning gör att jag anser värdet för en Indutrade-aktie bör ligga på ca:
ca 175 kr (+/- 5%)
Vad är din syn på Indutrade?
söndag 10 februari 2013
Bokslutsrapporter för bevakade bolag
Kone kom upp som ett bolag med många kvaliteer enligt min analys av bolaget i juli 2012: Analys av Kone
Känns därför som passande att ta en titt på senaste bokslutsrapporten.
Kone redovisar en något lägre vinst 2012 än för 2011. Dock är rörelseresultatet bättre och omsättningen har vuxit en hel del. Omsättningen steg med ca 14%. Även orderläget ökade, med ca 23%. Bolagets största enskilda marknad är Kina vilket står för 1/4 av omsättningen det är också här som den största tillväxten har, och förväntas, ske. Bolaget har en fortsatt stark finansiell ställning. Kone är jätteintressant, men tyvärr är jag långt ifrån ensam om att tycka det. Värderingen är ganska hög.
Kurs 64 euro Vinst/aktie 2012 2,35 euro PE 27,2 Direktavkastning 2,7%
Kones bokslut
Atlas Copco är Investors flaggskepp och har en imponerande historik. Bokslutet för 2012 var också imponerande med ökade vinster, omsättning och ordergång i jämförelse med 2011.Man föreslog även att höja utdelningen till 5,50 kr/aktie (5). Atlas Copco är ganska väldiversifierade både vad det gäller fördelningen försäljning av utrustning vs eftermarknad, geografiskt, liksom segmentmässigt.
Kurs 162 kr Vinst/aktie 2012 11,45 kr PE 14,1 Direktavkastning 3,4%
Atlas Copcos bokslut
TelisaSonera har hamnat lite i blåsväder p.g.a. mutanklagelser i Uzbekistan. Ny styrelse ska tillträda och ny VD ska utses. Ny styrelseordförande blir Marie Ehrling. Ehrling har ett tidigare förflutet i TeliaSonera men har också erfarenhet från SAS, Securitas, Nordea, Oriflame och Loomis. Var tidigare gift med politikern Bengt Westerberg. Äger själv endast telekomoperatörer via mitt innehav i Kinnevik (Tele2 och Millicom), men nuvarande marknadssituation gör att TeliaSonera ser intressant ut. Många andra börsbolag har hyllats och fått se sina värderingar stiga, men TeliaSoneras start på året har varit tvärtom. Tittar man på bokslutet så var kassaflödet oerhört starkt. Det var också ett kassaflöde fylld med stora engångsposter. Nedskrivningar i Norge och kapitalvinst via börsintroduktion av bl.a. MegaFon. Varken omsättningen eller rörelseresultatet rörde sig nämnvärt. Redovisad vinst steg något och utdelningen föreslås bibehållas på 2,85 kr/aktie (2,85). TeliaSonera, liksom Fortum, ser attraktivt ut i nuläget men TeliaSonera har en fördel av allokeringsskäl. Ingen av dem är bolag som förväntas expandera något nämnvärt utan ses som s.k. stabila utdelare.
Kurs 44 kr Vinst/aktie 2012 4,59 kr PE 9,6 Direktavkastning 6,5%
TeliaSoneras bokslut
Alfa Laval är ett annat intressant bolag och får bli inläggets sista genomgångna. Min analys av bolaget finns här: Analys av Alfa Laval. Det är helt klart ett bolag som jag gärna köper aktier i om tillfälle ges. Gällande bokslutet för 2012 så ökade både omsättningen liksom orderingången i jämförelse med 2011. Rörelseresultatet minskade dock något. Resultatet landade på 7,61 kr/aktie (7,68) och utdelningen föreslogs höjas till 3,50 kr/aktie (3,25). Man har under året utökat/organiserat om med ytterligare ett affärsområde, Marine & Diesel, så att man nu har tre affärsområden. Alfa Lavals enskilt största kund är Tetra Pak, men beroendet är inte jättestort då försäljningen dit endast utgör 3% av den totala omsättningen. De enskilt största geografiska marknaderna är USA och Kina.
Kurs 142 kr Vinst/aktie 2012 7,61 kr PE 18,7 Direktavkastning 2,5%
Alfa Lavals bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
lördag 9 februari 2013
SSABs bokslut
Eftersom SSAB var det senaste bolaget som jag tittat närmre på så passar jag även på att kommentera det bolagets bokslut lite extra.
SSABs bokslut
Rapporten gav inga muntra besked. Någon vinst blev det egentligen inte, rörelseresultatet var negativt, även om man undvek att redovisa röda siffror. Utdelningen sänktes till 1 kr/aktie. Samma nivå man höll under förlust året 2009.
VD kommenterar bl.a. "Stålmarknaderna fortsatte att utvecklas negativt efter den försämring i orderingång vi såg i början av hösten. Den svaga utvecklingen gäller framförallt den europeiska marknaden men också i Nordamerika och Asien visade kunderna en avvaktande hållning."
Rörelsemarginalerna viker nedåt i alla bolagets affärsområden. Det ironiska är att det enda affärsområdet som håller sig någorlunda uppe och som räddar bolagets resultat från att falla igenom botten helt och hållet är den amerikanska d.v.s. före detta IPSCO. Samma affärsområde som är upphov till SSABs gigantiska Goodwill-post.
Kortfattat så kan man väl säga att Europa är "dött", med minskad produktion och efterfrågan. Europas största ståltillverkare ThyssenKrupp är ju på väg att avveckla sin stålverksamhet bl.a. genom försäljning av sin rostfria ståltillverkning till finska Outokumpu. ArcelorMittal stänger ned och försöker sälja stålverk. Tata Steel verkar ångrar sig rejält så här i efterhand att de köpte brittisk-holländska Corus. Just nu verkar Europa som helhet köra på 2/3 av sin produktionskapacitet, men det har inte hjälpt, än.
Amerika ser ut att ha vänt. Marknaden där ser ljusare ut. Dock har det inte riktigt hjälpt de amerikanska stålproducenterna. I "normalfall" så är stål någonting som produceras och konsumeras lokalt/regionalt. Undantag finns t.ex. mitt under superhögkonjunkturen då stålpriset stack i väg så pass så det var värt att transportera det ända till det växande Kina.
Nu har dock vänt. Kina är nu själva världens största stålproducent och kan försörja sin egen marknad (och mer därtill verkar det som). Det nya fenomenet har hänt att istället för att västerländska stålbolag exporterar till Kina, så har kinesiska stålbolag börjat exportera till västerlandet. FAST stålpriserna inte egentligen motiverar långväga transporter eftersom de är så låga som de är, enligt amerikanarna.
I rapporter från amerikanska stålbolag kan man läsa om anklagelser om att Kina dumpar stål på den amerikanska marknaden. Att kinesiska bolag blir subventionerade av kinesiska staten för att kunna hålla uppe produktionen. Resultatet har blivit att 1/5 av stålet som konsumeras i USA nu kommer från Kina.
I SSABs rapport noteras det genom följande ordalydelse "Det största hindret var import till USA av standardstål från Kina. Under ett par månader låg importen från Asien på rekordnivåer."
Även i Europa verkar det som om vissa företag höjt röster mot den kinesiska stålexporten som de menar på ej är marknadsmässig korrekt. Mellan raderna tycker jag mig utläsa att man önskar en form av reglering. Någon form av strafftullar eller dylikt eftersom man anser att Kina utövar otillbörlig marknadspåverkan genom att subventionera sin egen stålproduktion.
Vi får helt enkelt se hur tongångarna kommer gå framöver.
Vänder jag blicken tillbaka mot SSAB så är jag främst intresserad av att se om det hänt något som gjort fundamental skillnad för bolaget och dess affärer. För att "gissa och tycka" så lite som möjligt använder jag Piotroskis F-score.
Resultatet gav vid handen att SSAB 2012 kontra 2011 gav 4 F-score. Inte alls imponerande på den 9-gradiga skalan. Jag gör en påminnelse om att följa upp med ytterligare en koll vid senare rapporttillfälle.
Den andra intressanta biten är balansräkningen. Det är ju skönt att se att goodwill posten minskat med drygt 1 miljard under året som gått, men den är fortfarande rejält stor. Justerar jag det egna kapitalet (som enligt balansräkningen är på 88,81 kr/aktie) för goodwillposten landar jag på 33,60 kr/aktie.
Även om det är "goodwillposten" som ändock är den del i SSAB som genererar en del pengar så att säga så vill jag helst inte betala mycket (om ens något) för det.
Jag bibehåller min bevakning, men jag tänker inte köpa några aktier i SSAB just nu.
Vad tror du om världshandeln och stålmarknaden framöver? Kommer vi få se mer frihandel eller mer protektionistiska tongångar?
SSABs bokslut
Rapporten gav inga muntra besked. Någon vinst blev det egentligen inte, rörelseresultatet var negativt, även om man undvek att redovisa röda siffror. Utdelningen sänktes till 1 kr/aktie. Samma nivå man höll under förlust året 2009.
VD kommenterar bl.a. "Stålmarknaderna fortsatte att utvecklas negativt efter den försämring i orderingång vi såg i början av hösten. Den svaga utvecklingen gäller framförallt den europeiska marknaden men också i Nordamerika och Asien visade kunderna en avvaktande hållning."
Rörelsemarginalerna viker nedåt i alla bolagets affärsområden. Det ironiska är att det enda affärsområdet som håller sig någorlunda uppe och som räddar bolagets resultat från att falla igenom botten helt och hållet är den amerikanska d.v.s. före detta IPSCO. Samma affärsområde som är upphov till SSABs gigantiska Goodwill-post.
Kortfattat så kan man väl säga att Europa är "dött", med minskad produktion och efterfrågan. Europas största ståltillverkare ThyssenKrupp är ju på väg att avveckla sin stålverksamhet bl.a. genom försäljning av sin rostfria ståltillverkning till finska Outokumpu. ArcelorMittal stänger ned och försöker sälja stålverk. Tata Steel verkar ångrar sig rejält så här i efterhand att de köpte brittisk-holländska Corus. Just nu verkar Europa som helhet köra på 2/3 av sin produktionskapacitet, men det har inte hjälpt, än.
Amerika ser ut att ha vänt. Marknaden där ser ljusare ut. Dock har det inte riktigt hjälpt de amerikanska stålproducenterna. I "normalfall" så är stål någonting som produceras och konsumeras lokalt/regionalt. Undantag finns t.ex. mitt under superhögkonjunkturen då stålpriset stack i väg så pass så det var värt att transportera det ända till det växande Kina.
Nu har dock vänt. Kina är nu själva världens största stålproducent och kan försörja sin egen marknad (och mer därtill verkar det som). Det nya fenomenet har hänt att istället för att västerländska stålbolag exporterar till Kina, så har kinesiska stålbolag börjat exportera till västerlandet. FAST stålpriserna inte egentligen motiverar långväga transporter eftersom de är så låga som de är, enligt amerikanarna.
I rapporter från amerikanska stålbolag kan man läsa om anklagelser om att Kina dumpar stål på den amerikanska marknaden. Att kinesiska bolag blir subventionerade av kinesiska staten för att kunna hålla uppe produktionen. Resultatet har blivit att 1/5 av stålet som konsumeras i USA nu kommer från Kina.
I SSABs rapport noteras det genom följande ordalydelse "Det största hindret var import till USA av standardstål från Kina. Under ett par månader låg importen från Asien på rekordnivåer."
Även i Europa verkar det som om vissa företag höjt röster mot den kinesiska stålexporten som de menar på ej är marknadsmässig korrekt. Mellan raderna tycker jag mig utläsa att man önskar en form av reglering. Någon form av strafftullar eller dylikt eftersom man anser att Kina utövar otillbörlig marknadspåverkan genom att subventionera sin egen stålproduktion.
Vi får helt enkelt se hur tongångarna kommer gå framöver.
Vänder jag blicken tillbaka mot SSAB så är jag främst intresserad av att se om det hänt något som gjort fundamental skillnad för bolaget och dess affärer. För att "gissa och tycka" så lite som möjligt använder jag Piotroskis F-score.
Resultatet gav vid handen att SSAB 2012 kontra 2011 gav 4 F-score. Inte alls imponerande på den 9-gradiga skalan. Jag gör en påminnelse om att följa upp med ytterligare en koll vid senare rapporttillfälle.
Den andra intressanta biten är balansräkningen. Det är ju skönt att se att goodwill posten minskat med drygt 1 miljard under året som gått, men den är fortfarande rejält stor. Justerar jag det egna kapitalet (som enligt balansräkningen är på 88,81 kr/aktie) för goodwillposten landar jag på 33,60 kr/aktie.
Även om det är "goodwillposten" som ändock är den del i SSAB som genererar en del pengar så att säga så vill jag helst inte betala mycket (om ens något) för det.
Jag bibehåller min bevakning, men jag tänker inte köpa några aktier i SSAB just nu.
Vad tror du om världshandeln och stålmarknaden framöver? Kommer vi få se mer frihandel eller mer protektionistiska tongångar?
fredag 8 februari 2013
Fler bokslutsrapporter
Det fortsätter komma in en strid ström av bokslutsrapporter som berör mina egna innehav. Fortsätter därför med att kort notera ned lite om ytterligare fyra bolag.
Axfood gjorde en nedskrivning avseende Prisextra. Dessa butiker kommer framöver konverteras till antingen Willys eller Hemköp. Man förväntar sig att 2013 kommer likna det år man redan gått igenom. Omsättningen ökade något och landade på 9,3 miljarder kr (8,9). Rörelsemarginalen (exklusive nedskrivningen) landade på 3,4% (3,6%) d.v.s något lägre än förra året. Vinsten landade på 17,06 (16,99). Utdelningen föreslogs ligga kvar på 12 kr/aktie (12). Axfood uppvisar en stabil verksamhet som vanligt. Jag kan tänka mig att öka vid tillfälle. Dock utgör nuvarande värdering inte ett tillfälle utan jag får fortsätta bida min tid.
Kurs 253 kr Vinst/aktie 2012 17,06 PE 14,8 Direktavkastning 4,7%
Axfoods bokslut
Skanska överraskade mig smått positivt. Det har varit en negativ trend under året vad det gäller bl.a. skuldsättningen men den verkar nu ha vänt. Skanska är mitt favoritbolag bland byggbolagen. Inte för att potentialen är så mycket större utan för att skuldsättningen är lägre och jag upplever risken generellt också är lägre i Skanska bl.a. genom deras större geografiska diversifikation av verksamheten. Utdelningen föreslogs bibehållas på 6 kr (6). Även om de håller på med olika saker så placerar jag både Axfood och Skanska i samma fack, så som stabila högutdelare. I Skanskas fall finns det en del utrymme för att öka något om tillfälle ges, men min exponering tangerar gränsen till vad jag är komfortabel med där. Lite krisande rubriker kring något euroland i media framåt vårkanten och så kanske tillfälle upppstår om värderingen kommer ned något.
Kurs 112 kr. Vinst/aktie 2012 6,90 kr. PE 16,2 Direktavkastning 5,4%
Skanskas bokslut
Beijer Alma finns det utrymme för att öka mer i. Jag har konsekvent köpt på mig aktier i bolaget med jämna mellanrum kvartalsvis så länge värderingen legat på en rimlig nivå. Köp planerades även nu i februari men tyvärr sköt kursen uppåt efter bokslutsrapporten. Ja, ja det kan ju hända mycket än under denna, årets kortaste, månad. VD skriver bl.a. "Beijer Alma gynnas av att koncernens försäljning är diversifierad över ett stort antal branscher och geografiska områden. Vi påverkas av industrikonjunkturen eftersom koncernbolagen är underleverantörer till andra industriföretag. Under året har dessutom kostnaderna anpassats till ett svagare efterfrågeläge." Vinsten sjönk något men utdelningen behålls.
Kurs 127. Vinst/aktie 2012 8,91 kr PE 14,3 Direktavkastning 5,5%
Beijer Almas bokslut
Som fjärde bolag i detta inlägget, drar jag till med G&L Beijer, kylgrossisten. Vinsten sjönk något men utdelningen höjdes till 4,75 kr (4,50). Försäljningen gick något sämre i södra Europa medan den hade en mer positiv utveckling i länder så som Thailand och i södra Afrika. Under året etablerade man sig även i Tyskland. Får se framöver hur det kommer slå ut. Det finns utrymme för att öka, men i så många andra fall just nu, så är det för högt värderat för mig att göra så.
Kurs 115 kr. Vinst/aktie 2012 6,66 kr. PE 17,3 Direktavkastning 4,1%
GL Beijers bokslut
Rent allmänt tycker jag det är svårt att hitta bolag just nu som är lämpliga att köpa aktier i, baserat på värderingen. Det finns de som är lägre värderade, men de innefattar tyvärr också saker som jag bedömer är mer riskfyllda eller oförutsägbara. I något fall har jag också så pass stor portföljexponering som jag anser lämpligt i ett enskilt innehav av den aktuella sorten. Vad göra? Fortsätta räntespara eller leta mer intensivt?
Vad anser du om ovanstående bolag?
Har du tips på vad du anser framstår som de mest köpvärda bolagen i nuläget?
Axfood gjorde en nedskrivning avseende Prisextra. Dessa butiker kommer framöver konverteras till antingen Willys eller Hemköp. Man förväntar sig att 2013 kommer likna det år man redan gått igenom. Omsättningen ökade något och landade på 9,3 miljarder kr (8,9). Rörelsemarginalen (exklusive nedskrivningen) landade på 3,4% (3,6%) d.v.s något lägre än förra året. Vinsten landade på 17,06 (16,99). Utdelningen föreslogs ligga kvar på 12 kr/aktie (12). Axfood uppvisar en stabil verksamhet som vanligt. Jag kan tänka mig att öka vid tillfälle. Dock utgör nuvarande värdering inte ett tillfälle utan jag får fortsätta bida min tid.
Kurs 253 kr Vinst/aktie 2012 17,06 PE 14,8 Direktavkastning 4,7%
Axfoods bokslut
Skanska överraskade mig smått positivt. Det har varit en negativ trend under året vad det gäller bl.a. skuldsättningen men den verkar nu ha vänt. Skanska är mitt favoritbolag bland byggbolagen. Inte för att potentialen är så mycket större utan för att skuldsättningen är lägre och jag upplever risken generellt också är lägre i Skanska bl.a. genom deras större geografiska diversifikation av verksamheten. Utdelningen föreslogs bibehållas på 6 kr (6). Även om de håller på med olika saker så placerar jag både Axfood och Skanska i samma fack, så som stabila högutdelare. I Skanskas fall finns det en del utrymme för att öka något om tillfälle ges, men min exponering tangerar gränsen till vad jag är komfortabel med där. Lite krisande rubriker kring något euroland i media framåt vårkanten och så kanske tillfälle upppstår om värderingen kommer ned något.
Kurs 112 kr. Vinst/aktie 2012 6,90 kr. PE 16,2 Direktavkastning 5,4%
Skanskas bokslut
Beijer Alma finns det utrymme för att öka mer i. Jag har konsekvent köpt på mig aktier i bolaget med jämna mellanrum kvartalsvis så länge värderingen legat på en rimlig nivå. Köp planerades även nu i februari men tyvärr sköt kursen uppåt efter bokslutsrapporten. Ja, ja det kan ju hända mycket än under denna, årets kortaste, månad. VD skriver bl.a. "Beijer Alma gynnas av att koncernens försäljning är diversifierad över ett stort antal branscher och geografiska områden. Vi påverkas av industrikonjunkturen eftersom koncernbolagen är underleverantörer till andra industriföretag. Under året har dessutom kostnaderna anpassats till ett svagare efterfrågeläge." Vinsten sjönk något men utdelningen behålls.
Kurs 127. Vinst/aktie 2012 8,91 kr PE 14,3 Direktavkastning 5,5%
Beijer Almas bokslut
Som fjärde bolag i detta inlägget, drar jag till med G&L Beijer, kylgrossisten. Vinsten sjönk något men utdelningen höjdes till 4,75 kr (4,50). Försäljningen gick något sämre i södra Europa medan den hade en mer positiv utveckling i länder så som Thailand och i södra Afrika. Under året etablerade man sig även i Tyskland. Får se framöver hur det kommer slå ut. Det finns utrymme för att öka, men i så många andra fall just nu, så är det för högt värderat för mig att göra så.
Kurs 115 kr. Vinst/aktie 2012 6,66 kr. PE 17,3 Direktavkastning 4,1%
GL Beijers bokslut
Rent allmänt tycker jag det är svårt att hitta bolag just nu som är lämpliga att köpa aktier i, baserat på värderingen. Det finns de som är lägre värderade, men de innefattar tyvärr också saker som jag bedömer är mer riskfyllda eller oförutsägbara. I något fall har jag också så pass stor portföljexponering som jag anser lämpligt i ett enskilt innehav av den aktuella sorten. Vad göra? Fortsätta räntespara eller leta mer intensivt?
Vad anser du om ovanstående bolag?
Har du tips på vad du anser framstår som de mest köpvärda bolagen i nuläget?
tisdag 5 februari 2013
Bokslutsrapporter
Bokslutsrapporterna har ju börjat strömma in nu. Tänkte notera ned lite kring några av mina innehav.
SCA ökade omsättningen något (+5%) men framförallt rörelseresultatet (+12%). Vinsten per aktie landade på 7,06 kr och förslaget till utdelning är 4,50 kr/aktie (4,20). Positivt men av kursen att döma så är mycket positivt redan inprisat.
Kurs 155,50 kr. Vinst/aktie 2012 7,06 kr. PE 22 Direktavkastning 2,9%
SCAs bokslut
Hennes & Mauritz ser också fortsatt stabilt ut med en omsättningsökning på 10% och man planerar 325 nya butiker under kommande verksamhetsår. Nu följer dock inte vinsten med upp på samma sätt. Utdelningen är föreslagen till 9,50 kr/aktie (9,50). Om kursen sjunker till en mer attraktiv nivå är jag inte alls obekväm med att öka på innehavet.
Kurs 235 kr. Vinst/aktie 2012 10,19 kr. PE 23,1 Direktavkastning 4,0%
Hennes & Mauritz bokslut
Även Fortum ökar både omsättningen liksom rörelseresultatet. Utdelningen föreslås vara kvar på 1 euro/aktie (1). I Fortums fall har jag varit lite orolig för en utdelningssänkning (Oron uppkom efter Ratos ändring i utdelningspolicyn). Så blev dock inte fallet. Fortum är efter idogt ökande en av de större innehaven i dagsläget. En utdelningssänkning hade känts. Nuvarande värdering anser jag attraktiv samtidigt så får jag tänka på att begränsa min exponering mot enskilda innehav. Fortum ter sig stabilt men någon större tillväxt ska man inte räkna med.
Kurs 14,10 euro. Vinst/aktie 2012 1,59 euro. PE 8,9 Direktavkastning 7,1%
Fortums bokslut
Slutligen Nolatos bokslut som kom idag. En omsättningsökning på 30% och ökning av rörelseresultatet på ca 50%. En mycket fin rapport med andra ord. Utdelningen föreslås till 6 kr/aktie (5). Nolato införskaffades i höstas Köp av Nolato och som synes slog bolaget mina förväntningar.
Kurs 92 kr. Vinst/aktie 2012 7,68 kr. PE 12 Direktavkastning 6,5%
Nolatos bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
SCA ökade omsättningen något (+5%) men framförallt rörelseresultatet (+12%). Vinsten per aktie landade på 7,06 kr och förslaget till utdelning är 4,50 kr/aktie (4,20). Positivt men av kursen att döma så är mycket positivt redan inprisat.
Kurs 155,50 kr. Vinst/aktie 2012 7,06 kr. PE 22 Direktavkastning 2,9%
SCAs bokslut
Hennes & Mauritz ser också fortsatt stabilt ut med en omsättningsökning på 10% och man planerar 325 nya butiker under kommande verksamhetsår. Nu följer dock inte vinsten med upp på samma sätt. Utdelningen är föreslagen till 9,50 kr/aktie (9,50). Om kursen sjunker till en mer attraktiv nivå är jag inte alls obekväm med att öka på innehavet.
Kurs 235 kr. Vinst/aktie 2012 10,19 kr. PE 23,1 Direktavkastning 4,0%
Hennes & Mauritz bokslut
Även Fortum ökar både omsättningen liksom rörelseresultatet. Utdelningen föreslås vara kvar på 1 euro/aktie (1). I Fortums fall har jag varit lite orolig för en utdelningssänkning (Oron uppkom efter Ratos ändring i utdelningspolicyn). Så blev dock inte fallet. Fortum är efter idogt ökande en av de större innehaven i dagsläget. En utdelningssänkning hade känts. Nuvarande värdering anser jag attraktiv samtidigt så får jag tänka på att begränsa min exponering mot enskilda innehav. Fortum ter sig stabilt men någon större tillväxt ska man inte räkna med.
Kurs 14,10 euro. Vinst/aktie 2012 1,59 euro. PE 8,9 Direktavkastning 7,1%
Fortums bokslut
Slutligen Nolatos bokslut som kom idag. En omsättningsökning på 30% och ökning av rörelseresultatet på ca 50%. En mycket fin rapport med andra ord. Utdelningen föreslås till 6 kr/aktie (5). Nolato införskaffades i höstas Köp av Nolato och som synes slog bolaget mina förväntningar.
Kurs 92 kr. Vinst/aktie 2012 7,68 kr. PE 12 Direktavkastning 6,5%
Nolatos bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
måndag 4 februari 2013
Världens bästa stålbolag
Vilket är världens bästa stålbolag?
Ja, tyvärr så kan jag nog inte påstå att det är svenska SSAB. En ledtråd kan man kanske få om man tittar på vilket världens främsta investerare, Warren Buffet, äger.
Det är inte världens största stålbolag, Arcelor-Mittal. Ej heller USAs största US Steel. Inte ens en s.k. dividend aristocrat så som Nucor. Nej svaret är koreanska POSCOR.
Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway köpte in sig redan 2006, d.v.s. innan finanskrisen.
Det imponerande i sammanhanget är, som det har visat sig, att Warren Buffett lyckades köpa in sig i det stålbolag som tillsynes opåverkat seglat igenom finanskrisen, t.o.m. gått stärkt ur den och fortfarande stärker sina positioner. Detta till ett pris som låg under vad man annars betalade för stålbolag på denna tiden.
Priset han betalade motsvarade ca 0,8 av eget kapital. Detta i en tid då man generellt betalade premium mot det egna kapitalet för stålbolag. Warren Buffet har själv uttalat sig om att 2006 var en tid då det var svårt att hitta bra köp. Han har då, trots tidigare motvilja att titta utanför USA, letat efter köpkandidater utomlands. Han hittade ett bolag i Sydkorea, POSCOR.
Man kan hänvisa till att Warren Buffet har tur, att han har tillgång till billiga pengar o.s.v. men personligen kan jag inte bli annat än ödmjuk över någon som prickar in ett köp, billigt köp enligt den tidens värderingar, i ett bolag som visar sig gå opåverkat och stärkt igenom ett av historiens största krascher. Hur gör han?
Vad är det nu som gör att jag kallar POSCO världens bästa stålbolag? Är det enbart för att jag är en beundrare av Warren Buffets stock-picking förmåga? Nej, även nyckeltalen talar till bolagets fördel som jag ska visa nedan.
POSCO är just nu världens femte största stålbolag, noterat både i hemlandet på Seol-börsen som i Tokyo och NYSE (för svenska investerare är antagligen ADRn på NYSE lämpligast).
De största ägarna är Korean National Pensions Fund (6%), Nippon Steel (5%) och Berkshire Hathayway (5%).
Som synes av stapeldiagrammen nedan har finanskrisen knappt påverkat bolaget. Diagrammen visar miljarder koreanska won.
Omsättningen har överlag stadigt ökat, t.om. kraftigt de senaste åren. En delförklaring till det återkommer längre ned.
Vinsten varierar något vilket är fullt förstårligt i stålbolag, men som synes så uppvisar bolaget inga försluster alls. Inte ens i närheten. Inte ens i en period där andra stålbolag fått se sig gå med förlust inte ett år utan i vissa fall två, tre år.
Att bolaget presterat vinst efter vinst syns också på utvecklingen av det egna kapitalet. Stadigt stigande. Även här i motsatts till många andra stålbolag som sett sitt egna kapital urholkas.
Ser man då på ROE så syns att avkastning på det egna kapitalet sänkts något, dock av förklarliga skäl aldrig negativt. Den senaste 5-års perioden har uppvisat en ROE på i medel 12%. Avundsvärda siffror för ett stålbolag.
Tittar man då på skuldsättningen i form av debt/equity så uppvisar bolaget en väldigt stark balansräkning. Inte minst då Warren Buffet bestämde sig för att köpa (år 2006 var Debt/equity 0,4). Fortfarande är den i jämförelse med många andra stålbolag stark, men som stapeldiagramet visar har bolaget dragit på sig en högre skuldsättning de senaste åren, i sviterna av finanskrisen.
Anledningen är förvärv. När bolag som Arcelor-Mittal säljer av tillgångar för att betala av sitt skuldberg så belånar sig POSCO för att köpa tillgångar. Detta är ju också sådant man som investerare vill se hos ett sunt skött bolag. En stark balansräkningar som används för att göra billiga förvärv när andra tvingas att sälja.
Jag är dels imponerad av POSCO, dels imponerad av hur Warren Buffett lyckats göra ett dylikt köp, i toppen av konjunkturläge. Hur kunde han veta? Eller tänkte han helt enkelt bara att när en tillgång säljs till rabatt, som är lågt belånad och i en bransch vars produkter bör efterfrågas i många, många år till, då är det ett bra köp oavsett konjunkturläge? Ja kanske det.
Tittar vi nu på värderingen av POSCO idag så värderas det till P/B 0,72 och P/S 0,42 d.v.s. P/B mässigt i den prisklass som Warren Buffet köpte för då det begav sig.
P/S mässigt ligger POSCO just nu i nivå med värderingen på svenska SSAB.
De referenser jag funnit så har Warren Buffett uttalat sig om att han ej varit intresserad av att köpa fler PSOCO aktier. Detta i en tid då den värderats till P/B 1,1 vilket inte överraskande indikerar att Warren Buffet anser att även om bolaget är välskött så är det bara köpläge om den handlas till "rabatt".
Ibland blir man kanske lite väl navelskådande och tror att Europa trots allt fortfarande måste vara världens ekonomiska centrum, men när man tittat närmare på t.ex. stålindustrin och gör jämförelser så blir det ganska tydligt att världens nav flyttat. Det är i Seoul, Tokyo och Beijing världens företagsekonomiska nav ligger. Huruvida man strejkar eller jobbar i Athen skapar visserligen nyhetsrubriker men gör väldigt, väldigt lite avtryck på det stora hela.
Det får en också att fundera...
Om världens femte största stålbolag med starka finanser och världens framsida som marknad, värderas lika mycket eller lite som ett litet skuldsatt svenskt stålbolag, med världens baksida som marknad. Vilket bör man köpa?
Ja, tyvärr så kan jag nog inte påstå att det är svenska SSAB. En ledtråd kan man kanske få om man tittar på vilket världens främsta investerare, Warren Buffet, äger.
Det är inte världens största stålbolag, Arcelor-Mittal. Ej heller USAs största US Steel. Inte ens en s.k. dividend aristocrat så som Nucor. Nej svaret är koreanska POSCOR.
Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway köpte in sig redan 2006, d.v.s. innan finanskrisen.
Det imponerande i sammanhanget är, som det har visat sig, att Warren Buffett lyckades köpa in sig i det stålbolag som tillsynes opåverkat seglat igenom finanskrisen, t.o.m. gått stärkt ur den och fortfarande stärker sina positioner. Detta till ett pris som låg under vad man annars betalade för stålbolag på denna tiden.
Priset han betalade motsvarade ca 0,8 av eget kapital. Detta i en tid då man generellt betalade premium mot det egna kapitalet för stålbolag. Warren Buffet har själv uttalat sig om att 2006 var en tid då det var svårt att hitta bra köp. Han har då, trots tidigare motvilja att titta utanför USA, letat efter köpkandidater utomlands. Han hittade ett bolag i Sydkorea, POSCOR.
Man kan hänvisa till att Warren Buffet har tur, att han har tillgång till billiga pengar o.s.v. men personligen kan jag inte bli annat än ödmjuk över någon som prickar in ett köp, billigt köp enligt den tidens värderingar, i ett bolag som visar sig gå opåverkat och stärkt igenom ett av historiens största krascher. Hur gör han?
Vad är det nu som gör att jag kallar POSCO världens bästa stålbolag? Är det enbart för att jag är en beundrare av Warren Buffets stock-picking förmåga? Nej, även nyckeltalen talar till bolagets fördel som jag ska visa nedan.
POSCO är just nu världens femte största stålbolag, noterat både i hemlandet på Seol-börsen som i Tokyo och NYSE (för svenska investerare är antagligen ADRn på NYSE lämpligast).
De största ägarna är Korean National Pensions Fund (6%), Nippon Steel (5%) och Berkshire Hathayway (5%).
Som synes av stapeldiagrammen nedan har finanskrisen knappt påverkat bolaget. Diagrammen visar miljarder koreanska won.
Vinsten varierar något vilket är fullt förstårligt i stålbolag, men som synes så uppvisar bolaget inga försluster alls. Inte ens i närheten. Inte ens i en period där andra stålbolag fått se sig gå med förlust inte ett år utan i vissa fall två, tre år.
Att bolaget presterat vinst efter vinst syns också på utvecklingen av det egna kapitalet. Stadigt stigande. Även här i motsatts till många andra stålbolag som sett sitt egna kapital urholkas.
Tittar man då på skuldsättningen i form av debt/equity så uppvisar bolaget en väldigt stark balansräkning. Inte minst då Warren Buffet bestämde sig för att köpa (år 2006 var Debt/equity 0,4). Fortfarande är den i jämförelse med många andra stålbolag stark, men som stapeldiagramet visar har bolaget dragit på sig en högre skuldsättning de senaste åren, i sviterna av finanskrisen.
Anledningen är förvärv. När bolag som Arcelor-Mittal säljer av tillgångar för att betala av sitt skuldberg så belånar sig POSCO för att köpa tillgångar. Detta är ju också sådant man som investerare vill se hos ett sunt skött bolag. En stark balansräkningar som används för att göra billiga förvärv när andra tvingas att sälja.
Jag är dels imponerad av POSCO, dels imponerad av hur Warren Buffett lyckats göra ett dylikt köp, i toppen av konjunkturläge. Hur kunde han veta? Eller tänkte han helt enkelt bara att när en tillgång säljs till rabatt, som är lågt belånad och i en bransch vars produkter bör efterfrågas i många, många år till, då är det ett bra köp oavsett konjunkturläge? Ja kanske det.
Tittar vi nu på värderingen av POSCO idag så värderas det till P/B 0,72 och P/S 0,42 d.v.s. P/B mässigt i den prisklass som Warren Buffet köpte för då det begav sig.
P/S mässigt ligger POSCO just nu i nivå med värderingen på svenska SSAB.
De referenser jag funnit så har Warren Buffett uttalat sig om att han ej varit intresserad av att köpa fler PSOCO aktier. Detta i en tid då den värderats till P/B 1,1 vilket inte överraskande indikerar att Warren Buffet anser att även om bolaget är välskött så är det bara köpläge om den handlas till "rabatt".
Ibland blir man kanske lite väl navelskådande och tror att Europa trots allt fortfarande måste vara världens ekonomiska centrum, men när man tittat närmare på t.ex. stålindustrin och gör jämförelser så blir det ganska tydligt att världens nav flyttat. Det är i Seoul, Tokyo och Beijing världens företagsekonomiska nav ligger. Huruvida man strejkar eller jobbar i Athen skapar visserligen nyhetsrubriker men gör väldigt, väldigt lite avtryck på det stora hela.
Det får en också att fundera...
Om världens femte största stålbolag med starka finanser och världens framsida som marknad, värderas lika mycket eller lite som ett litet skuldsatt svenskt stålbolag, med världens baksida som marknad. Vilket bör man köpa?
lördag 2 februari 2013
SSAB vs Stålindustrin
Som ett led i mina efterforskningar kring stålindustrin kommer här en del enklare jämförelser som kan vara intressanta att göra mellan SSAB och övriga mer eller mindre relevanta stålbolag.
Först en liten översikt över de tio största stålbolagen i världen. Bara så att vi får rätt perspektiv på vad Sveriges, eller t.o.m. Nordens, "stora" stålbolag SSAB har att mäta sig med, globalt sett.
Bolagsnamn Producerad mängd stål 2011 (Land, eller i. a.f. var man har registrerat sitt moderbolag)
ArcelorMittal 97 milj ton (Luxemburg) .- Bildade vid sammanslagning av Arcelot och Mittal världens i särklass största stålbolag.
Nippon Steel & Sumitomo Metal 46 milj ton (Japan) - Bildades 2012 vid sammanslagning av Nippon Steel och Sumitomo.
Hebei Iron and Steel 44 milj ton (Kina) - Kinas största ståltillverkare och är en sammanslagning från år 2008 av Tangsteel och Hangsteel.
Baosteel 43 milj ton (Kina) - Växte mycket i storlek efter Asien-krisen på 90-talet i och med förvärv av många andra kinesiska stålbolag. Baosteel noterades på Shanghaibörsen år 2000.
POSCO 39 milj ton (Sydkorea) - POSCOS historia går tillbaka till Sydkoreas industrialisering på 60-talet. Bolaget finns listat inte bara i Seoll utan också i Tokyo, London och New York.
Wuhan Iron and Steel 38 milj ton (Kina) - Kinas egentligen första stora stålgigant med ursprung från 50-talet. Listades på Shanghai börsen 1999.
Jiangsu Shagang 32 milj ton (Kina) - Kinas största privatägda företag.
Shougang 30 milj ton (Kina) - En av de äldsta stålbolagen i Kina vars ursprung går tillbaka till 1919.
JFE 30 milj ton (Japan) - Konglomerat vars bas består av ståltillverkning men även inkluderar varvsindustri, fastigheter m.m.. JFE är en sammanslagning 2002 av tidigare Nihon och Kawasaki Steel.
Ansteel 29 milj ton (Kina)
Som synes så är 6 av de 10 största kinesiska bolag. Kina står ju mycket riktigt också för drygt halva världsproduktionen som världskonsumtionen av stål.
9 av 10 bolag är asiatiska. Även ArcelorMittal har en stor del av sin produktion och försäljning i Asien. Moderbolaget är dock registrerat i Luxemburg. Den stora andelen asiatiska stålbolag i toppen är heller inget konstigt. Det är helt klart i Asien det mesta stålet konsumeras. De fyra nationerna Kina, Japan, Indien och Sydkorea står själva nästan för drygt 2/3 av världens stålproduktion och stålkonsumtion.
Noterbart är att stål i huvudsak produceras och konsumeras lokalt och regionalt. Det är egentligen ingenting man som färdig slutprodukt skickar runt halva jordklotet. Istället är det malmen och kolet man transporterar, till stålverken.
En annan tydlig trend är konsolideringen som pågått under en längre tid nu. Stålbolag går samman, förvärvas och slås ihop. SSAB förvärv av IPSCO är i detta sammanhang inget konstigt eller unikt. Långtifrån, det är mer eller mindre kutym i branschen.
Sätter vi nu SSAB i relation till de tio ovan nämnda bolag så är SSABs produktion på ca 4 miljoner ton ganska blygsam. SSAB största marknader är också Europa och USA m.a.o. på "gårdens baksida". Eftersom stål är mer utav en regional handelsvara är det således troligen mer relevant att jämföra SSAB med de största aktörerna i Europa och USA.
Jag drar då fram de fem största och tittar på balansräkningen utifrån debt/equity samt två värderingsparametrar, P/B och P/S.
P/E kan i sammanhanget vara ganska orelevant då konjunkturkänsliga bolag har en tendens att ha lågt P/E när hjulen snurrar som fortast och kurserna är som högst i relation till den långsiktiga "normalvärderingen" och vice versa. Nu säger inte P/B och P/S kanske så mycket heller, men mitt antagande är att i alla fall P/S är en hyfsad värdemarkör. Om man nu vill jämföra olika bolag i samma bransch. I regel svänger omsättningen långt mindre än vinstmarginalerna i konjunkturkänsliga branscher.
Hur som helst de fem största i Europa och USA är:
ArcelorMittal 97 milj ton (Luxemburg)
Tittar man på balansräkningen så ligger debt/equity på 1,15.
Som tidigare påpekats, världens största ståltillverkare med förgreningar över hela världen inklusive stor del av den europeiska marknaden. Man har stängt ned anläggningar i bl.a. Belgien p.g.a. överkapacitet i Europa. Direktavkastningen ligger f.n. på ca 3,7%. P/B 0,5 och P/S 0,3
Tata Steel 24 milj ton (Indien)
Tata Steel har en ansträngd balansräkning med en debt/equity på 2,34.
Dotterbolaget Tata Steel Europe är näst största ståltillverkaren i Europa. Tata Steel Europe motsvarar ganska väl tidigare Corus, som var ett brittiskt-holländskt stålbolag som förvärvades av Tata Steel 2007 för drygt 12 miljarder usd. Detta efter en budstrid mellan Tata och brasilianska CSN. Tata Steel Europes omsättning är på ca 16 miljarder usd (2012), vilket verkar ligga i linje med omsättningen vid köpetillfället. Detta motsvarar alltså ett pris på Corus på ca P/S 1,3. Detta var då innan Finanskrisen då "hjulen snurrade som fortast". Tata Steel Europe har haft det tufft de senaste åren liksom alla andra aktörer på den europeiska marknaden. Anledningen att jag noterar ned Corus-affären speciellt är för att det kan vara intressant att se värderingar under en högkonjunktur.
Tata Steel Europe är ju nu inte särnoterat, men ser man till bolaget som helhet så handlas aktien till ca P/B 0,75 och P/S 1,1. Direktavkastningen är 3%. Tata Steel som helhet sticker också ut genom att ha en stadigt ökande vinst även igenom Finanskrisen. Anledningen finns nog på bolagets hemmamarknad, Indien. Indiens stålkonsumtion steg t.ex. ca 5% under 2013, ca 6% under 2012 och 11% 2011. M.a.o. en helt annan situation än den vi sett i Europa under samma tidsperiod.
US Steel 22 milj ton (USA).
US Steels balansräkning är heller ingen fröjd för ögat. Debt/equity på 2,97.
Med en omsättning på totalt ca 20 miljarder usd står Amerika för merparten och Europa för ca 1/4. US Steel har fyra förlustår bakom sig och sjunkande utdelningar. Direktavkastning är i skrivande stund 0,9%. Värderingen ligger på P/B basis på ca 0,9 och P/S på 0,2.
Nucor 20 milj ton (USA)
Nucor är branschens stjärna i USA vilket också märks på värderingen. Debt/equity ligger på 0,95.
Omsättningen ligger på ca 20 miljarder usd och bolaget går med vinst samt har sakta, stadigt ökat utdelningarna. Den mesta försäljningen sker i Nordamerika. Direktavkastningen ligger just nu på ca 3,2%. Värderingen sett till P/B på 1,9 och P/S på 0,8
ThyssenKrupp 18 milj ton (Tyskland)
Konglomerat som förutom ståltillverkning har hisstillverkning, varvsindustri m.m.. Bolagets ursprung är ihopslagningen av Thyssen AG och Krupp år 1999. Ansträngd balansräkning med en Debt/equity på 3,19.
Ståltillverkningen är hårt pressat. ThyssenKrupp fick kraftigt sänka sina utdelningar och nu senast t.om. ställa in dem. Man håller just nu på med en omställning där man har för avsikt att försöka ställa om mot mer tillverkning av andra industriprodukter och ha mindre fokus på stål framöver. Värderingsmässigt så ligger aktien på P/B 2,6 och P/S 0,2.
SSAB 4 milj ton (Sverige)
Debt/Equity för SSAB är 1,03. I jämförelse så är finanserna alltså inte alls lika ansträngda som bland många av de andra aktörerna. SSAB ligger här på samma nivå som t.ex. Nucor.
Sett till direktavkastningen så presterar man även här väldigt bra (förutsatt att den bibehålls på 2 kr). Just nu är den 4,3%. Högst i jämförelsen.
SSAB handlas just nu till ca P/B 0,5. P/B-talet varierar en del i branschen, men undantar man konglomeratet ThyssenKrupp så verkar en värdering runt och en bit över P/B 1 härledas till stålbolagen när det går tämligen bra för dem, medan kring P/B 0,5 är mer utav en krisstämpel.
SSAB P/S-tal ligger på 0,4 och är därmed någonstans "mitt i mellan". Skuldsatta bolag så som ThyssenKrupp och US Steel handlas t.ex. på P/S tal hälften så höga, medan den amerikanska favoriten Nucor handlas till dubbelt så högt P/S-tal och Tata Steel som uppvisat stadig tillväxt en bit över P/S 1.
Summa summarum så bedömer jag att SSAB bör ha förmåga att övervintra ett tag till. Finanserna är inte avskräckande dåliga om man jämför med branschkollegorna. Därtill så sticker heller inte värdering på t.ex. P/S-basis ut som något helt stick i stäv med vad som kan vara relevant.
Väljer man att titta bakåt och då enbart på SSABs historiska värdering så visar det att värderingen över en konjunkturcykel i medel legat på P/B 1,3 och P/S 0,8.
Relativa jämförelser eller historiska diton säger naturligtvis ingenting om framtiden. Historien brukar som bekant ej heller upprepa sig, men ganska så ofta så sägs den rimma.
För sakens skull så slänger jag in ett sista stapeldiagram så att storleksförhållandena riktigt sjunker in. Stålproduktion i miljoner ton.
Först en liten översikt över de tio största stålbolagen i världen. Bara så att vi får rätt perspektiv på vad Sveriges, eller t.o.m. Nordens, "stora" stålbolag SSAB har att mäta sig med, globalt sett.
Bolagsnamn Producerad mängd stål 2011 (Land, eller i. a.f. var man har registrerat sitt moderbolag)
ArcelorMittal 97 milj ton (Luxemburg) .- Bildade vid sammanslagning av Arcelot och Mittal världens i särklass största stålbolag.
Nippon Steel & Sumitomo Metal 46 milj ton (Japan) - Bildades 2012 vid sammanslagning av Nippon Steel och Sumitomo.
Hebei Iron and Steel 44 milj ton (Kina) - Kinas största ståltillverkare och är en sammanslagning från år 2008 av Tangsteel och Hangsteel.
Baosteel 43 milj ton (Kina) - Växte mycket i storlek efter Asien-krisen på 90-talet i och med förvärv av många andra kinesiska stålbolag. Baosteel noterades på Shanghaibörsen år 2000.
POSCO 39 milj ton (Sydkorea) - POSCOS historia går tillbaka till Sydkoreas industrialisering på 60-talet. Bolaget finns listat inte bara i Seoll utan också i Tokyo, London och New York.
Wuhan Iron and Steel 38 milj ton (Kina) - Kinas egentligen första stora stålgigant med ursprung från 50-talet. Listades på Shanghai börsen 1999.
Jiangsu Shagang 32 milj ton (Kina) - Kinas största privatägda företag.
Shougang 30 milj ton (Kina) - En av de äldsta stålbolagen i Kina vars ursprung går tillbaka till 1919.
JFE 30 milj ton (Japan) - Konglomerat vars bas består av ståltillverkning men även inkluderar varvsindustri, fastigheter m.m.. JFE är en sammanslagning 2002 av tidigare Nihon och Kawasaki Steel.
Ansteel 29 milj ton (Kina)
Som synes så är 6 av de 10 största kinesiska bolag. Kina står ju mycket riktigt också för drygt halva världsproduktionen som världskonsumtionen av stål.
9 av 10 bolag är asiatiska. Även ArcelorMittal har en stor del av sin produktion och försäljning i Asien. Moderbolaget är dock registrerat i Luxemburg. Den stora andelen asiatiska stålbolag i toppen är heller inget konstigt. Det är helt klart i Asien det mesta stålet konsumeras. De fyra nationerna Kina, Japan, Indien och Sydkorea står själva nästan för drygt 2/3 av världens stålproduktion och stålkonsumtion.
Noterbart är att stål i huvudsak produceras och konsumeras lokalt och regionalt. Det är egentligen ingenting man som färdig slutprodukt skickar runt halva jordklotet. Istället är det malmen och kolet man transporterar, till stålverken.
En annan tydlig trend är konsolideringen som pågått under en längre tid nu. Stålbolag går samman, förvärvas och slås ihop. SSAB förvärv av IPSCO är i detta sammanhang inget konstigt eller unikt. Långtifrån, det är mer eller mindre kutym i branschen.
Sätter vi nu SSAB i relation till de tio ovan nämnda bolag så är SSABs produktion på ca 4 miljoner ton ganska blygsam. SSAB största marknader är också Europa och USA m.a.o. på "gårdens baksida". Eftersom stål är mer utav en regional handelsvara är det således troligen mer relevant att jämföra SSAB med de största aktörerna i Europa och USA.
Jag drar då fram de fem största och tittar på balansräkningen utifrån debt/equity samt två värderingsparametrar, P/B och P/S.
P/E kan i sammanhanget vara ganska orelevant då konjunkturkänsliga bolag har en tendens att ha lågt P/E när hjulen snurrar som fortast och kurserna är som högst i relation till den långsiktiga "normalvärderingen" och vice versa. Nu säger inte P/B och P/S kanske så mycket heller, men mitt antagande är att i alla fall P/S är en hyfsad värdemarkör. Om man nu vill jämföra olika bolag i samma bransch. I regel svänger omsättningen långt mindre än vinstmarginalerna i konjunkturkänsliga branscher.
Hur som helst de fem största i Europa och USA är:
ArcelorMittal 97 milj ton (Luxemburg)
Tittar man på balansräkningen så ligger debt/equity på 1,15.
Som tidigare påpekats, världens största ståltillverkare med förgreningar över hela världen inklusive stor del av den europeiska marknaden. Man har stängt ned anläggningar i bl.a. Belgien p.g.a. överkapacitet i Europa. Direktavkastningen ligger f.n. på ca 3,7%. P/B 0,5 och P/S 0,3
Tata Steel 24 milj ton (Indien)
Tata Steel har en ansträngd balansräkning med en debt/equity på 2,34.
Dotterbolaget Tata Steel Europe är näst största ståltillverkaren i Europa. Tata Steel Europe motsvarar ganska väl tidigare Corus, som var ett brittiskt-holländskt stålbolag som förvärvades av Tata Steel 2007 för drygt 12 miljarder usd. Detta efter en budstrid mellan Tata och brasilianska CSN. Tata Steel Europes omsättning är på ca 16 miljarder usd (2012), vilket verkar ligga i linje med omsättningen vid köpetillfället. Detta motsvarar alltså ett pris på Corus på ca P/S 1,3. Detta var då innan Finanskrisen då "hjulen snurrade som fortast". Tata Steel Europe har haft det tufft de senaste åren liksom alla andra aktörer på den europeiska marknaden. Anledningen att jag noterar ned Corus-affären speciellt är för att det kan vara intressant att se värderingar under en högkonjunktur.
Tata Steel Europe är ju nu inte särnoterat, men ser man till bolaget som helhet så handlas aktien till ca P/B 0,75 och P/S 1,1. Direktavkastningen är 3%. Tata Steel som helhet sticker också ut genom att ha en stadigt ökande vinst även igenom Finanskrisen. Anledningen finns nog på bolagets hemmamarknad, Indien. Indiens stålkonsumtion steg t.ex. ca 5% under 2013, ca 6% under 2012 och 11% 2011. M.a.o. en helt annan situation än den vi sett i Europa under samma tidsperiod.
US Steel 22 milj ton (USA).
US Steels balansräkning är heller ingen fröjd för ögat. Debt/equity på 2,97.
Med en omsättning på totalt ca 20 miljarder usd står Amerika för merparten och Europa för ca 1/4. US Steel har fyra förlustår bakom sig och sjunkande utdelningar. Direktavkastning är i skrivande stund 0,9%. Värderingen ligger på P/B basis på ca 0,9 och P/S på 0,2.
Nucor 20 milj ton (USA)
Nucor är branschens stjärna i USA vilket också märks på värderingen. Debt/equity ligger på 0,95.
Omsättningen ligger på ca 20 miljarder usd och bolaget går med vinst samt har sakta, stadigt ökat utdelningarna. Den mesta försäljningen sker i Nordamerika. Direktavkastningen ligger just nu på ca 3,2%. Värderingen sett till P/B på 1,9 och P/S på 0,8
ThyssenKrupp 18 milj ton (Tyskland)
Konglomerat som förutom ståltillverkning har hisstillverkning, varvsindustri m.m.. Bolagets ursprung är ihopslagningen av Thyssen AG och Krupp år 1999. Ansträngd balansräkning med en Debt/equity på 3,19.
Ståltillverkningen är hårt pressat. ThyssenKrupp fick kraftigt sänka sina utdelningar och nu senast t.om. ställa in dem. Man håller just nu på med en omställning där man har för avsikt att försöka ställa om mot mer tillverkning av andra industriprodukter och ha mindre fokus på stål framöver. Värderingsmässigt så ligger aktien på P/B 2,6 och P/S 0,2.
SSAB 4 milj ton (Sverige)
Debt/Equity för SSAB är 1,03. I jämförelse så är finanserna alltså inte alls lika ansträngda som bland många av de andra aktörerna. SSAB ligger här på samma nivå som t.ex. Nucor.
Sett till direktavkastningen så presterar man även här väldigt bra (förutsatt att den bibehålls på 2 kr). Just nu är den 4,3%. Högst i jämförelsen.
SSAB handlas just nu till ca P/B 0,5. P/B-talet varierar en del i branschen, men undantar man konglomeratet ThyssenKrupp så verkar en värdering runt och en bit över P/B 1 härledas till stålbolagen när det går tämligen bra för dem, medan kring P/B 0,5 är mer utav en krisstämpel.
SSAB P/S-tal ligger på 0,4 och är därmed någonstans "mitt i mellan". Skuldsatta bolag så som ThyssenKrupp och US Steel handlas t.ex. på P/S tal hälften så höga, medan den amerikanska favoriten Nucor handlas till dubbelt så högt P/S-tal och Tata Steel som uppvisat stadig tillväxt en bit över P/S 1.
Summa summarum så bedömer jag att SSAB bör ha förmåga att övervintra ett tag till. Finanserna är inte avskräckande dåliga om man jämför med branschkollegorna. Därtill så sticker heller inte värdering på t.ex. P/S-basis ut som något helt stick i stäv med vad som kan vara relevant.
Väljer man att titta bakåt och då enbart på SSABs historiska värdering så visar det att värderingen över en konjunkturcykel i medel legat på P/B 1,3 och P/S 0,8.
Relativa jämförelser eller historiska diton säger naturligtvis ingenting om framtiden. Historien brukar som bekant ej heller upprepa sig, men ganska så ofta så sägs den rimma.
För sakens skull så slänger jag in ett sista stapeldiagram så att storleksförhållandena riktigt sjunker in. Stålproduktion i miljoner ton.
fredag 1 februari 2013
Analys av SSAB
Mitt intresse för att titta närmre på krisande och impopulära branscher har lett mig till stålindustrin. En bransch till synes i djup kris med kursnivåer som liknar de som rådde under brinnande Finanskris, bland vissa bolag t.o.m. ännu lägre. Här kommer således en analys utifrån mina ratingkriterier av nordens största tillverkare av handelsstål, SSAB.
SSAB bildades 1978 som en del av omstruktureringen i spåren av 70-talets stålkris. 1989 börsnoterades bolaget och 1992 sålde svenska staten av sina sista andelar i bolaget. Än idag är dock statliga LKAB en av de största ägarna.
Verksamheten delas upp i fyra delar. SSAB Americas (amerikanska marknaden) vilket står för 38% av försäljningen, SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) som står för 40% av försäljningen, SSAB APAC (Asien, Oceanien) som står för 6% av försäljnignen. Dessa tre delar är stålproducenter. Den fjärde delen är Tibnor som är ståldistributör d.v.s. en handelsrörelse. En av de största i Norden och ledande i Sverige. Tibnor uppvisar en branschbruklig rörelsemarginal på ca 3-4%, SSAB Americas och APAC ca 10% vilket också får anses brukligt för den branschen medan EMEAs marginaler pressats ned till ca 2-3% de senaste åren.
Sett till enskilda länder så är USA största marknaden med en försäljning på drygt 14 miljarder kr följt av Sverige på ca 9,5 miljarder kr och Tyskland på ca 2,5 miljarder kr. Den totala omsättningen 2011 uppgick till ca 44,5 miljarder kr.
SSAB Americas motsvarar ganska väl tidigare IPSCO, som förvärvades 2007. SSAB gjorde då en nyemission samt belånade sig ganska kraftigt. Strax därefter slog finanskrisen till vilket gjort att dåvarande VDn Olof Faxander fått mottaga en del kritik för dålig "tajming".
SSAB har betalat av en hel del på skulden redan. Dock lever förvärvet kvar som en stor post goodwill i balansräkningen.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
SSAB är noterat på large cap listan.
Ägare
Industrivärden kontrollerar 22,6% av rösterna i bolaget samt 17,6% av kapitalet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja utdelningar ges. Dock historiskt i varierande storlek beroende på hur bolagets situation ser ut. Det mesta pekar på att man kommer fortsätta med utdelningar på samma sätt.
Utdelningarna har således under den senaste 5-års perioden varit 2,80 kr/aktie i medel. Det fria kassaflödet uppskattas till ca 4,25 kr/aktie som medel under samma period. Tilläggas bör dock att mycket av det hänvisas till 2007 och framförallt 2008. De senaste 3 åren har inte bjudit på någon egentligt positivt fritt kassaflöde utan gått mer jämnt ut.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ja SSAB påverkas helt klart av framförallt råvarupriser och bolaget är extremt cykliskt till sin natur. I resultaträkningen så utgör kostnaden för råvaror den absoluta största kostnadsposten. De står för ca 50% av kostnaderna. Personalkostnaderna kommer därnäst med drygt 12%. Avskrivningar och energikostnader utgör därefter ca 6% vardera.
Bolaget anses inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej, inte på sådant sätt som avses med kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Man uppvisar en stor variation på resultatet. 2009 redovisades en förlust på -3,09 kr/aktie. Året innan var vinsten 21,41 kr/aktie. Överlag har man dock lyckats hålla sig på plussidan. I alla fall sedan så långt jag tittat bakåt (1994) förutom under just 2009. Man har hela tiden betalat ut utdelningar så kriteriet får anses uppfyllt.
Vinsten som 5-års medel ligger på 8 kr/aktie. Tittar jag på en än längre tid, 10 år, så ligger medelvinsten på 8,30 kr/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Debt/Equity ligger på 1,03 (Q3 2012) Eget kapital är på 29,2 miljarder kr. Andelen räntebärande skulder på 18,4 miljarder kr. Noteras bör att SSAB sticker ut från många andra stålbolag genom att ha en ganska stor andel goodwill i sin balansräkning (ca 18 miljarder kr). Goodwillen är från förvärvet av IPSCO.
Bolaget får anses klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
De senaste 5 åren har inte varit optimala för bolaget och dess affärer. Det egna kapitalet har egentligen inte växt något alls. Backar vi 7 år ser det dock bättre ut då det egna kapitalet per aktie fördubblats. Men man ska inte låta sig luras av det då det förekom en nyemission 2007 där de som tecknade då var villiga att betala 155 kr/aktie.
Tittar man istället på direktavkastningen så har den legat på ca 3,4% i medel under den senaste 10-års perioden.
ROE varierar en hel del beroende på konjunkturläget. De senaste 5-åren har den legat på 8,1% i medel. Det ligger på samma nivå som det ROE-medel man hade under den period när bolaget senast visade lägre vinstsiffror, 1998-2003. Enstaka rekordår uppvisar man en ROE på ca 20-25%.
Det är inte helt lätt att beräkna eller bedöma tillväxten då det "svänger" en hel del men under förutsättning att man köper till ett rimligt pris sett till vad man anses prestera under en hel konjunkturcykel anses bolaget klara kriteriet.
Det egna kapitalet per aktie ligger på ca 90 kr (Q3 2012). Tillgångar - Skulder - Goodwill hamnar på ca 37 kr/aktie.Denna nivå kan kanske indikera ett slags "slaktvärde".
Ledningen
Styrelsen innehåller en mängd kända profiler. Sverker-Martin Löf är styrelseordförande i SSAB liksom i många andra bolag inom Industrivärden/Handelsbankssfären. Jan Johansson (SCA),. Anders G Carlberg (Höganäs) m.fl. sitter också med. Martin Lindqvist är VD och har ett förflutet inom bolaget sedan 1998.
Jag har ingen anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja det är tillfredsställande.Bolaget uppnår kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
SSAB är i mångt och mycket vad t.ex. Watten Buffett skulle kalla ett s.k. commodity bolag d.v.s. bolaget har ingen större prissättningsmakt. Vinsten beror på de marginaler man får mellan insatsvarorna (råvaror) och slutprodukten (stål). Båda de styrs i mångt och mycket av faktorer utanför bolagets kontroll. Det märks också i en jämförelse med andra stålbolag. Går ett bra, går alla bra och vice versa. Det finns dock en del skillnader. En är vilka marknader man agerar på. SSABs största marknader är t.ex. USA och Nordeuropa. SSAB påverkas därmed av konjunkturläget där. En annan är på vilket sätt man får till sig råmaterialet. Här finns det de som dels har en vertikal integration d.v.s. egna malmgruvor. De som köper in skrot och de som är hänvisade att köpa in järn och kol från externa leverantörer. I SSABs fall så köper man in en hel del skrot vad det gäller den amerikanska verksamheten medan inköp från externa leverantörer (LKAB) gäller i den europeiska verksamheten.
Känsligast för prisförändringar sägs de som köper in från externa aktörer vara. De som baserar sin stålproduktion på skrotinköp ska vara mindre känsliga (t.ex. amerikanska stålbolaget Nucor) och har under denna lågkonjunktur klarat sig tämligen bra.
Stålkonsumtionen har fördubblats under 2000-talet. Detta beror i hög grad på Kinas ökade konsumtion. I dagsläge står Kina för drygt hälften av världens stålkonsumtion, ca 700 milj. ton. Nu har även Kinas egen stålproduktion kommit ikapp sin egen konsumtion och 6 av de 10 största stålbolagen i världen är kinesiska. För jämförelsens skull så har t.ex. USAs konsumtion stagnerat och t.o.m. sjunkit något från 120 milj ton 1998 till 86 milj. ton 2011. Noterbart är att SSABs omsättningsökning över åren i stora drag följt samma mönster som ökningen av världskonsumtionen.
De största kunderna till stålbolagen finns inom bygg- och fordonsbranschen. Efterfrågan är m.a.o. väldigt konjunkturkänslig.
Stålindustrin är också en väldigt fragmenterad bransch med många lokala och regionala aktörer. Världens största stålproducent, ArcelorMittal, har ca 8% av världsmarknaden. Tendensen går mot en konsolidering, även bland de stora. Exempelvis gick Japans största (Nippon Steel) och tredje största (Sumitomo Metal) bolag samman förut i år.
SSAB har en del nischprodukter men jag vill inte sträcka mig till att kalla det till att man har några särskilda konkurrensfördelar. Ett hot mot stålbolagen är om den kinesiska efterfrågan sviktar. Det kanske främst är ett bekymmer för asiatiska stålbolag, men om efterfrågan faller där finns ett stort produktionsöverskott globalt sett. En dylik situation har vi just nu i Europa. Efterfrågan främst i södra Europa har fallit. Följden har blivit att bl.a. ArcelorMittal fått stänga ned stålverk både i Frankrike som Belgien.
Bolaget anses ej klara kriteriet.
Etiska aspekter
Ja det är ok.
Brasklapp
Efter nogrannare studie av bolaget och branschen så föranleder det mig att inskjuta en brasklapp. Brasklappen gäller SSABs goodwillpost. Visserligen godkänd av bolagets revisorer, men jag personligen har svårt att se att värderingen av den posten är rimlig i relation till den verksamhet den förknippas med. Min egna högst amatörmässiga bedömning är att åtminstone 2/3 av goodwillen bör dras bort. Dels ligger det mer i linje med de goodwill-poster andra stålbolag har i sina balansräkningar. Dels anser jag det vara en mer rimlig post med tanke på att f.d. IPSCO har drygt 14 miljarder i omsättning och ligger på ca 10% rörelsemarginal i nuläget (15% vid förvärvstillfället), att då ha en goodwillpost knytet till den verksamheten på 18 miljarder tyder enligt mig på en hel del "luft". Förvärvet gjordes med prislappen 7,5 miljarder usd vilket även med för-finanskris prissättning ter sig ganska dyrt. Debt/equity skulle med ovanstående justering bli 1,75 istället. Bolaget skulle ej heller klara kriteriet gällande räntebärande skulder kontra eget kapital.
SSAB får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på SSAB neutral. Det finns betänkligheter, t.ex. att det är ett starkt cykliskt bolag. Av de bolag jag tittat närmre på är det troligen, hittills, det bolag som är mest beroende av konjunkturläget. Det är dock framförallt den stora goodwill posten som väcker mest frågetecken.
Vid bolagets vinstvarning Q3 2012 framförde bl.a. farhågor av en del analytiker att en nyemission kommer att krävas framöver. Det är dock inte mitt eget grundscenario för bolaget. Kassan var t.ex. relativt god vid Q3 2012, 6,69 kr/aktie (3,21 kr/aktie) och man verkar inte t.ex. släpat efter i betalning av leverantörkrediterna eller dylikt. Man ska naturligtvis aldrig säga aldrig men förutom om det uppstår ytterligare någon konsilideringsaffär så bedömer jag det inte som troligt att nyemission kommer krävas, baserat på skuldbördan. SSAB verkar av ränteutgifterna att döma ha väldigt förmånliga lånevillkor dessutom verkar det finnas stora kreditfaciliteter redo redan. Handelsbankensfären har möjlighet att antingen låna ut pengar eller skjuta till pengar. Jag tror de allra helst lånar ut...
Som synes nedan så kommer jag p.g.a. den förmoda differensen mellan pris och rimligt värde vänta på bokslutsrapporten med stor förväntan.
Noteringar kring nuvarande värdering
SSAB B kurs 1/2 2013: 46 kr (Topp 3 år ca 115 kr, botten ca 40 kr)
PE TTM (Q3 12) 88,5
PE (2011) 9,5
PE3 13,3
Direktavkastning 4,3%
Noteringar kring min syn på vad som är en rimlig värdering
Baserat på hur man bör lyckas avkasta på eget kapital även under perioder med långsammare ekonomisk aktivitet samt vad min bedömning av normaliserade vinster kan vara över en konjunkturcykel framöver (ca 7 kr/aktie). Att jag väljer 7 kr istället för det 10-åriga historiska medlet på ca 8,30 kr beror på att jag inte riktigt bedömer det som troligt att vi kommer få se en lika stark upprepning av Kinas tioåriga byggboom framöver. Varken i Kina eller någon annanstans i världen.
ca 75 kr (+/- 5%)
Vad är din syn på SSAB?