Telefonica och de räntebärande skulderna

Det spanska telekombolaget Telefonica rapporterade nyligen att man ska ställa in utdelningen och aktieåterköp för 2012. Man har för avsikt att återuppta utdelningarna 2013 men då med enbart hälften av tidigare summa. Telefonica har en längre tid handlats till en ganska hög direktavkastning och när jag tittade på olika telekombolag (främst nordiska) tittade jag även på branschkollegor så som Telefonica. Jag var dock aldrig intresserad av Telefonica. Varför? Skulder, räntebärande skulder.

Telefonica är ett bra exempel på varför jag tycker om att titta på andelen räntebärande skulder. I Telefonicas fall så har jag en notering om att de uppgick till det dubbla det egna kapitalet! (ÅR 2010).

Andelen räntebärande skulder kontra eget kapital är en av de indikatorer jag tycker är dels väldigt enkelt men också i sin enkelhet säger väldigt mycket. Nedan följer några punkter om varför.

Förr eller senare så råkar ett bolag i bekymmer vilket betyder att om man är långsiktig i sitt innehav så kommer man äga aktien under sådana förhållanden. Ett bolag med få räntebärande skulder har mycket bättre förutsättningar att klara sig igenom tuffa tider utan att det ska behövas nyemissioner (utspädning), neddragningar på utdelningarna m.m.

Ett bolag med hög andel räntebärande skulder är känslig för ränteändringar. Räntan förändras över tid, men oavsett hur höga de blir så ska de betalas. Långivare står först i kö till pengakranen, t.o.m. före aktieägarna.

Ett bolag som ackumulerat en stor andel räntebärande skulder kommer troligtvis sitta kvar med dem och blir därmed till slut utsatt för påfrestningar som nämnts ovan. Anledningen är att det har ju gått bra "hittills" med den graden av skuldsättning och dessutom så är det ju mer "populärt" att omfinansiera sig när det är dags och använda pengarna till förvärv eller dylikt. Att betala av lån är inte kul. Det syns ju bara i balansräkningen...

Ett kännetecken för många framgångsrika bolag är just avsaknaden av räntebärande lån. De har helt enkelt inga behov av det eftersom de tjänar så pass mycket pengar ändå så någon högre grad av lånefinansiering behövs inte.

När du köper en aktie, köper du en andel i ett bolag. En andel i bolagets tillgångar och intjäningsförmåga men också dess skulder. Enkelt sagt, om det bolaget har skulder köper du med andra ord en andel av de skulderna. Du är inte direkt ansvarig för dem, men likväl kan du drabbas av konsekvenserna från dem. När annars köper du dig en andel av någons skuld och ser det som en bra affär?

En del affärsverksamheter kräver stora investeringar. Det kostar en del att bygga kraftverk... men samma sak där. I regel behöver inte ens kapitaltunga verksamheter så pass mycket så att andelen räntebärande lån bör vara mer än eget kapital.

En del affärsverksamheter är helt beroende av lån. I de fallen så brukar man se på belåningsgrad eller "netto". Man tänker sig då att eftersom min fastighet är värd si och så mycket så är min belåningsgrad enbart si. Det är enligt mig ett tanke fel. Eller i alla fall inte riktigt så som jag tänker. Det är alltid intressant med "brutto". Tillgångar kan variera väldigt i värde och ibland är värdet av dem enbart uppbyggda av luft och påhittade fantasisiffror. Skulderna finns där, består och ska betalas. En liten skuld är lättare att hantera än en stor. Det som nettovis inte ser så mycket ut kan över en natt förvandlas till en helt annan siffra när tillgångssidan halveras. Därför är det viktigt att också hålla ett öga på vad tillgångssidan egentligen består av. Personligen är jag mer bekväm med fasta, reala, tillgångar än goodwill eller värdepapperstillgångar. Goodwill efter misslyckade förvärv kan över en natt  skrivas ned. Värdepapperstillgångar... ja de vet vi ju alla hur snabbt det kan ändras.

Det finns många olika sätt att se på belåning och vilka nyckeltal man bör titta på. Själv tycker jag att se på andelen räntebärande skulder är en väldigt enkel, men ändock överlag effektiv metod.

Hur ser du på räntebärande skulder? Vad tittar du på när du ska bedöma ett bolags finansiella ställning?

Analys av Wärtsilä

Jag försöker hålla uppe takten så sålunda kommer här ytterligare en analys. Turen hade kommit till Wärtsilä som betraktats utifrån mina ratingkriterier.


Finska Wärtsilä har ca 18.000 anställda och verksamhet i 70 länder. Man är en leverantör till marin- och energimarknaderna. Man verkar inom tre segment, Ship Power, Services och Power Plants. Omsättningen var 2011 1022 milj euro, 1816 milj euro respektive 1365 milj euro för de olika segmenten. 

 

Inom Ship Power har man kunder både inom skeppsvarv som rederier och här är bl.a. tillverkning av dieselmotorer en viktig produkt. Man konkurrerar med bolag som Caterpillar, MAN, Mitshubishi, Hyundai m.fl. 


Inom Service segmentet konkurrerar man mest med mindre lokala aktörer beroende på servicekategori men naturligtvis även med de andra globala jättarnas servicenätverk. 60% av serviceintäkterna kommer från marinindustrin och 40% från kraftverkskunder.


Power Plant segmentet, som handlar om bl.a. olje- och gasdrivna turbiner/kraftverk, så är konkurrenter bolag så som MAN, GE och Siemens m.fl. 

Nedan en video från Wärtsilä själva som beskriver deras verksamhet.

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja finns på Helsingforsbörsens large-cap.


Ägare

Fiskars, via dotterbolaget Avlis, äger 13% och är därmed störste ägaren. Sedan följer en rad fonder och andra institutionella placerare.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar. De varierar något från år till år och från ett historiskt perspektiv delar man ut ca 2/3 av vinsten i genomsnitt. Ibland förekommer det extra utdelningar.

Utdelningen 2011 var 0,90 eur/aktie. 5-års medel ligger på 1,21 eur/aktie samtidigt som vinsten under samma period ligger 1,74 eur/aktie.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Man skulle kunna förmoda att bolaget skulle påverkas en del, men det är inget som visat sig i t.ex. resultaträkningen. Tvärtom ser bolaget tämligen stabilt ut. Finanskrisen har t.ex. inte påverkat vinsten. Inte vad som synts än i alla fall. Man säger sig vara beroende av konjunktursvängningar eftersom fartygsindustrin är det, men det har som sagts inte synts än i några siffror.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Det är inte minst inom diesel- och gasmotorer man bedriver utveckling.Man har en uttalad strävan efter att ha ett teknologiskt ledarskap. Det gäller att optimera motorer, generatoraggregat m.m. för att stå sig i konkurrens med andra aktörer. Min bedömning är att man är beroende av att ha en kontinuerlig produktutveckling för att inte förlora marknadsandelar. R&D kostnader ligger på ca 3% av omsättningen vilket närmar sig de ca 4% lastbilstillverkare som t.ex. Scania har.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, man gör vinst genom hög- och lågkonjunktur. Även om vinsten varierar till viss del så är den ändå ganska konstant.Utdelningar har getts hela tiden även om de varierat en del från år till år. Det har dock inte varit några jättetvära kast. Ibland har extra utdelning getts.


Vinsten som ett 5-års medel är på ca 1,74 euro.




Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 652 milj eur att jämföra med eget kapital på 1636 milj eur. Totalt sett är Debt/Equity på 1,81 (2011). Det är en nivå som är i linje med bolagets historiska genomsnitt.




Avkastnings- och tillväxtskrav

Wärtsilä är inget tillväxtscase. Vinsterna, liksom utdelningar, ligger förhållandevis stabila över tid även om det finns andra industrikoncerner som uppvisar än större stabilitet.

ROE ligger som 5-års medel i alla fall på 23,8%.Eget kapital på 8,30 euro/aktie (2011)

Wärtsilä kan vara ett alternativ och ge rimlig avkastning om man söker hög direktavkastning. Det gäller dock då att inte köpa på måfå utan bida sin tid för att köpa till "rätt pris". Söker man hög direktavkastning finns det dock bättre alternativ, vars utdelning är mer förutsägbar. Det är en ganska svår bedömningsfråga men jag landar slutligen i att bolaget inte klarar avkastningskriteriet.Inte allt för sällan så handlas bolaget till ganska dyra multiplar fastän någon egentlig tillväxt inte finns.


Ledningen

Mikael Lilius är styrelseordförande i Wärtsilä. Han tillträdde 2011 och har tidigare erfarenhet från bl.a. Gambro och Fortum.  Även Alexander och Paul Ehrnrooth sitter med i styrelsen här. Björn Rosengren (inte politikern Björn Rosengren!) är CEO. Rosengren har tidigare erfarenheter från bl.a. Atlas Copco. Jag har inget att anmärka. 


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Priskonkurrens finns helt klart på den marknad Wärtsilä verkar. Det är också en av de risker bolaget själva lyfter fram i sin riskbeskrivning. Man är helt klart en av de stora globala aktörerna inom sitt gebit, men vilken typ och om man har någon egentlig marknadsmakt har jag svårt att identifiera.


Man har, som det verkar, ingen marknadsmakt på t.ex. prissättningen utan verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch.


Bolaget verkar uppvisa många likheter med t.ex. fordonsindustrin men utan allt "stohej" som är i media kring lansering av nya modeller. Man verkar dock ha samma problem när det kommer till produktutveckling.


Jag har svårt att se och bedöma vilken "edge" man eventuellt skulle ha och min bedömning blir därför att man verkar i en väldigt konkurrensutsatt bransch där det är svårt att få någon fördel över andra. Man är hänvisad till att både lägga ned relativt stora resurser på forskning och produktutveckling liksom att hålla nere priserna. Bra ur "konsumentsynpunkt", mindre bra ur "investeringssynpunkt".



Etiska aspekter

Ja, ok.



Wärtsilä får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min syn på Wärtsilä negativ. Wärtsilä uppvisar ett par kvalitativa missar som inte gör att förutsättningarna är de bästa för att det ska vara en investering som jag kan tänka mig vara långsiktig i.


Noteringar kring nuvarande värdering

Wärtsiläs kurs 23/7 2012: 24 eur (Topp 3 år ca 31 eur, botten ca 17 eur)

PE 16,7
PE3 13,4
Direktavkastning 3,8%




Jämförelse med branschkollegor samma datum

General Electric PE 16, PE3 18,1, Diravk 3,4%
Caterpillar PE 11, PE3 18,8, Diravk 2,6%
MAN PE 17,1, PE3 31,1, Diravk 2,9%


Jämförelseobjekt baserat på siffror 20/7 2012

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%




Vad är din syn på Wärtsilä?

Analys av Kongsberg

Jag har fördjupat mig lite i norska bolaget Kongsberg (Kongsberg Gruppen). Analysen sker utifrån mina ratingkriterier.


Norska Kongsberg är Norges största leverantör av försvarsmateriell, men man är också inriktad mot civil maritim verksamhet. Lite mer än hälften av omsättningen kommer från försvarssidan och drygt 80% av den totala försäljningen sker utanför Norge.


Man delar in sin verksamhet i fyra segment varav Kongsberg Maritime är det enskilt största med ca 44% av omsättningen. Därefter följer Kongsberg Defence System och Kongsberg Protech Systems med ca en fjärdedel var av omsättningen. Det minsta segmentet är Kongsberg Oil & Gas Technologies som tidigare ingick i Kongsberg Maritime. 

Maritime och Oil & Gas är riktade mot den civila sidan. Varvs, rederi och off-shore industrin är kunder. Defence Systems och Protech Systems är den militära. Defence Systems sysslar bl.a. med missiler. Inte minst är man med i utvecklandet av JSM (Joint Strike Missile) som ska användas i F-35 som är det stridsflygplan som sägs ersätta F-16. Inom Protech Systems verkar man vara ganska ledande inom RWS (Remote Weapon System). Vapensystem som kan manövreras utan att skytten behöver sitta t.ex. på toppen av ett pansarfordon och göra det manuellt. Tydligen säljs systemet inte bara norska försvaret utan även amerikanska och svenska. Det finns tydligen ett amerikansk program med syfte att införa en hel del dylika system på en mängd militära fordon. De kallar införandet "the CROWS program" och i fas 2 av det programmet så var det bl.a. Kongsberg som tog hem ordern 2009. Jag tror ordern nu är totalt värd ca 2 miljarder dollar och så vitt jag vet håller man på och levererar för fullt.

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja finns på Oslo-börsen.


Ägare

Norska staten är största ägaren med ca 50% av aktierna.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar. Ser man längre tillbaka så slopades de år 2000 och 2001, men förutom det så har utdelningar getts och de har varit stigande hela tiden de senare åren.

Utdelningen 2011 var 3,75 nok/aktie. 5-års medel ligger på 2,43 nok/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 8 nok/aktie. Man har mer än fördubblat utdelningarna under den senaste femårsperioden.

Min förmodan är att man kommer fortsätta med utdelningar. En utdelningssänking är inte troligen man har både vinster som kassaflöde att backa upp utdelningarna med. Just kassaflödet är starkt i bolaget och tittar man enbart på de tre senaste åren är min bedömning att det fria kassaflödet legat på ca 12 nok/aktie i medel d.v.s. väl i linje, t.o.m. lite över, med redovisade vinster då medelvinsten under samma period låg på ca 10,50 nok/aktie.

Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Man är, liksom vapenindustrin i övrigt, i händerna på politiska beslut. Visserligen verkar politiker påfallande ofta i samma intresseriktning som vapenindustrin men det går inte undkomma att just politiska beslut kan få stor påverkan på affärerna.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Ja. Produktutveckling är en viktig del. Jag har inte Kongsbergs siffror, men jag vet från tidigare studier på andra vapentillverkare att det är inte ovanligt att ca 20% av försäljningsintäkterna går till R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Exkluderar man IT-krisen så får svaret bli ja. Jag brukar i regel enbart titta ca 7-8 år tillbaka så jag får göra samma sak här för rättvisans skull.Man har haft en mycket fin omsättnings, marginal och vinsttillväxt. 

Vapenindustrin har haft ett par mycket goda år allt sedan 2001. Detta kan man se bland flera aktörer. Det som sticker ut är dock att de flesta vapentillverkare så som BAE, Saab, LMT, RTN, NOC och GD har de senaste åren haft en stagnerande försäljningstillväxt. I de amerikanska jättarnas fall så har vinsten per aktie kunnat öka tack vare återköp av aktier, men i Kongsbergs fall så har man faktiskt även de senare åren fortsatt kunnat öka sin försäljning i ungefär samma takt som sitt 10-års medel (8-10%). En närmare titt visar att det är på den militära sidan och export marknaden som stått för den största försäljningstillväxten.

Kongsberg. liksom vapenindustrin i övrigt, brukar kunna leverera genom låg- som högkonjunktur.

Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 900 milj nok att jämföra med eget kapital på 5484 milj nok. Netto sett så är det negativt vid bokslutet för verksamhetsåret 2011 då Kongsberg satt med en kassa motsvarande ca 25 nok/aktie.  Totalt sett är Debt/Equity på 1,85 (2011).

Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på 25,6% Eget kapital är på 45,70 nok/aktie (2011)

Imponerande vinst- och utdelningstillväxt. Bolaget har visat upp en stabil omsättningsökning samtidigt som marginalerna över tid kraftigt förbättrats. Min bedömning är att man inte kan fortsätta att höja marginalerna. De bör ha nått sin topp. Eventuellt finns risk för att de går tillbaka något. Omsättningen är svår att förutsäga. Ur ett historiskt perspektiv bör den kunna fortsätta växa, men samtidigt så har den stagnerat för alla andra inom branschen. Det är troligt att så även sker för Kongsberg, men som sagt den som lever får se.

Direktavkastningen är på 3,2% och utdelningarna har som sagt stadigt bibehållts eller ökat under den senaste sjuårsperioden.


Min sammantagna bedömning är att Kongsberg klarar avkastnings- och tillväxtskravet. Det finns förutsättningar, men man ska nog inte luras att tro att vinsttillväxten kommer fortsätta så som den gjort hittills. I alla fall inte räkna med det.

Ledningen

Finn Jebsen är styrelseordförande sedan 2005 och Walter Qvam är VD sedan 2007.

Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen. 


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Man har en imponerande historiskt utveckling bakom sig, men det går inte förneka att man verkar i en konkurrensutsatt bransch. Visserligen var min bedömning för drygt ett år sedan, då jag granskade försvarsindustrin lite närmare, att konkurrensen var mindre än man kunde förledas tro. De flesta aktörer samverkar på ett eller annat sätt, samt historiskt sett får de det politiska stöd de behöver. Det går ändå inte helt bortse från konkurrenssituationen. 

Även om Kongsberg, som Norges största försvarskoncern, har politiskt stöd samt säkerligen för sin andel ordrar, så är det ändå risker i att verka på en sådan marknad. 


Branschen kan även ses som lite "exotisk". som sådan. Beställningar av vapensystem vare sig det gäller till Gripen eller F-35 brukar det ju skrivas en hel del om. Branshcen har lite av "spänning" i sig vilket kan, med eventuellt mediabrus surrandes kring olika situationer, förleda en. 

Jag har svårt att säga vilken "edge" man eventuellt har (förutom politiskt stöd från norska staten). Behovet av bolagets produkter överlag får dock anses finnas där även 10-20 år in i framtiden (under förutsättning att produktutveckling sker). 


Tills jag finner skäl att revidera min bedömning, så finner jag att Kongsberg inte klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Ja.Jag har inga etiska bekymmer med vapen vare sig de är avsedda för jakt, polisiärt eller militärt bruk. Kongsbergs civil-sida är jag också ok med..



Kongsberg får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Kongsberg neutral. Kongsberg är ett välskött bolag som har visat upp en mycket imponerande tillväxt. Förutsättnignarna för att det ska gå fortsatt bra för Kongsberg tycker jag mig också se finnas där. Dock finns det vissa kvalitativa aspekter jag ställer mig mer frågande till. Sammantaget så tycker jag dock att det finns anledning att gräva vidare och fortsätta ha bolaget på bevakningslistan.  

Min bedömning av s.k. Back-log orders tyder på att resultatet för 2012 kommer bli ca 12 nok/aktie. 



Noteringar kring nuvarande värdering

Kongsbergs kurs 20/7 2012: 114 nok (Topp 3 år ca 160 nok, botten ca 75 nok)


PE 9,6
PE3 11

Direktavkastning 3,3%


Jämförelse med branschkollegor samma datum


Lockheed Martin PE 11,1 PE3 11,2, Direktavkastning 4,6%
General Dynamics PE 9,4 PE3 9,8 Direktavkastning 3,1%
Raytheon PE 9,5 PE3 10,4 Direktavkastning 3,6% 




Jämförelse med andra bolag samma datum


Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%

Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%

H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%

Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%



Vad är din syn på Kongsberg?

Aktieexperterna

Aktieexperterna.se utvecklas vidare, inklusive PPM

(Detta inlägg är sponsrat av AktieExperterna.se)

AktieExperterna.se fortsätter sin satsning och har nu uppdaterat sajten med nya funktioner. AktieExperterna levererar en tjänst med namnet AktieSMS som innebär att man enkelt kan följa/synkronisera vanliga profilers och experters portföljförändringar genom att ta emot synkroniserade SMS varje gång förändringar sker i portföljerna. AE har nu släppt in fonder och PPM i utbuden till skillnad från tidigare då det bara handlade om aktier. Numera får alltså betalande prenumeranter även SMS när förändring sker i experternas PPM- och fondportföljer. Andra förbättringar är att sajten fått en överskådligare layout och ett mer levande forum än tidigare.

Väljer man att ta rygg på någon av experterna får man prova första månaden gratis och tillgång till deras privata forum där man kan få värdefulla tips om ekonomi. Experterna ger dessutom pengarna tillbaka på sina tjänster om respektive expertprofil inte slagit börsindex under kvartalet. Man kan alltså se avgiften som en förvaltningskostnad och respektive expert som en förvaltare, även om man själv får genomföra affärerna. Till skillnad mot fondförvaltning så slipper man alltså förvaltningsavgifterna om experterna inte slår börsindex.

Läs mer om tjänsten på: http://www.aktieexperterna.se/aktiesms/aktiesms

Rapporttung vecka - Del 2

Fortsätter med lite kommentarer och noteringar baserat på veckans rapportflod.

Atlas Copco, Investors flaggskepp. Även om jag tycker både si och så om Investor och Wallenbergsfären så kan jag inte förneka att just Atlas Copco är ett väldigt välskött bolag. Mr Market anser oftast detta också, tyvärr. Än så länge har jag inte haft möjligheten att köpa aktier i detta verkstadsbolag. Det har naturligtvis funnits attraktiva lägen tidigare men då är ju i regel fler intressanta aktier också attraktivt prissatta. Ja, man kan inte köpa allt.

För H1 redovisade Atlas Copco en vinst om 5,79 kr/aktie (4,94). Debt/Equity ligger f.n. på 1,65. Kassan ser helt ok ut. God efterfrågan och rekordhöga intäkter. Fortsätter det så här så ser det ut som om Atlas Copco mycket väl kan höja utdelningen i år igen. 2011 gavs 5 kr i utdelning. På nuvarande kurs motsvarar det 3,8%.

G & L Beijer är ett bolag jag nyligen fick upp ögonen för och som jag tycker är värt att följa lite nogrannare. För H1 perioden gjorde bolaget en vinst på 3,42 kr/aktie (3,20). Debt/Equity är nu 1,33 (0,82) och har därmed ökat.

Omsättningen har ökat och ökningen hänförs till förvärv. Andelen räntebärande skulder motsvarar nu 37,46 kr/aktie att jämföra med för ett år sedan då de var 12,24 kr/aktie omräknat till antalet dagens antal aktier (En split genomfördes i juni). Min tolkning är att man nu belånar sig för att göra förvärv och det är på detta sätt man nu växer. Även om det ultimata är om man kan göra förvärv genom att använda sitt eget kassaflöde för köp så är detta naturligtvis ingenting ovanligt.Att belasta sin balansräkning är i sin ordning så länge det inte går till överdrifter och så länge förvärven slår väl ut.

Värt att notera med anledning av detta är att Beijer Tech såldes av G & L Beijer till Beijer Alma tidigare. Debt/Equity var innan affären 1,24 för att efter försäljningen sjunka till 0,68 och nu åter vara i ungefär nivå med tidigare. Jag förmodar att man nu gjort de förvärv som man tänkt sig. Det kan dock vara värt att kolla om man fortsatt belåna sig för att göra förvärv när Q3 rapporten kommer.

SCA tjänade under H1 3,58 kr/aktie (3,85). Jag har inte så mycket att säga om SCA i nuläget. Ett stabilt bolag med hyfsad utdelning. Jag tänker inte köpa på nuvarande nivåer.

Höganäs gjorde en vinst om 5,81 kr/aktie (6,24) under Q2. Sett till H1 så ligger vinsten på 11,64 kr/aktie (12,21). Omsättningen ligger på nästan exakt samma nivåer som för ett år sedan. En titt på balansräkningen och inget ser ut att sticka ut. Man verkar säga varken bu eller bä om framtiden.

"En betydande nedgång i den globala industriaktiviteten under 2012 p g a skuldkrisen i världen förefaller fortfarande inte sannolik, trots att fundamentala obalanser består. Efterfrågeläget förväntas vara svagare än föregående år i Europa, men förhållandevis gynnsamt i de flesta andra delar av världen." 

 Jag ska försöka ta mig tiden att titta närmare på Höganäs och lära mig mer. Utdelningen 2011 låg på 10 kr och man gjorde en vinst om 21,90 kr per aktie. Antagligen hamnar man inte allt för långt ifrån de siffrorna när det gäller 2012.

Sist men inte minst, en titt på Kinnevik och bolagets rapport. Substansvärdet är ca 208 kr/aktie. Eftersom Kinnevik har en hel del noterade innehav så varierar ju substansvärdet upp och ned beroende på börsens humör.

Aktuellast angående Kinnevik är samgåendet mellan Billerud och Korsnäs. Jag har ännu inte format mig någon uppfattning kring det. Risker finns det ju oförnekligen när man ska slå ihop två bolag.

Man har under H1 2012 nu totalt investerat 3,9 miljarder kr i onlineverksamhet. Vi får hoppas det bär frukt. Jag har ju tidigare fördjupat mig lite i Kinneviks satsningar inom online-verksamheten. För den som vill klicka tillbaka lite och läsa om det så finns den möjligheten. Nedan följer i alla fall en kort sammanställning över hur mycket investeringarna i online segmentet har ackumulerat sig vid tidounkten för respektive Q-rapport.

Q 1 2008 57 milj kr
Q 1 2009 0,2 miljarder kr
Q 1 2010 0,6 miljarder kr
Q 1 2011 2,6 miljarder kr
Q 1 2012 10,3 miljarder kr
Q2 2012  11,5 miljarder kr

Kinnevik betalade ut 5,50 kr/aktie i utdelning för verksamhetsåret 2011. I stort sett lika mycket som man mottog i ordinaire utdelningar från sina innehav. Utdelningspolicyn är att slussa vidare i stort sett hela de ordinarie utdelningarna från sina innehav till sina aktieägare. Räknar man med extra utdelningar så har jag för mig att Kinnevik tog emot ca 9,20 kr/aktie i utdelningar. M.a.o. man ser även till att själva få en del att förfoga över till nyinvesteringar.

Vad är din syn på rapporterna från Atlas Copco, GL Beijer, SCA, Höganäs och Kinnevik?

Rapporttung vecka - Del 1

Det har varit en rapporttung vecka nu när flertalet bolag avlämnat Q2 rapport. Nedan följer lite noteringar och allmänna funderingar.

Axfood har jag haft sedan länge och är en stabil utdelare. Lyckat man köpa till ok pris så har en andel i bolaget enligt mig en given plats i portföljen. Nu är det ett tag sedan jag lyckades med det och min förhoppning var att jag skulle få möjlighet nu vid Q2 rapporteringen. Ibland kommer rapporter in som gör analytiker besvikna med påföljande kursfall på kort sikt.

Axfood levererade dock i linje med förväntningar. Vinsten blev för Q2 blev 4,31 kr/aktie (4,30). Ser man till H1 så ligger vinten på 7,68 kr/aktie (7,58). Jag kan inte göra annat än att förmoda att vinst och utdelning kommer ligga i linje med vad man gett tidigare d.v.s en vinst på ca 16 kr/aktie och en utdelning på 12 kr.

Norska Yara tittade jag närmare på i början av året och blev då imponerad över de kvaliteer som bolaget uppvisade. Yara är en stark köpkandidat när jag finner priset är attraktivt. Vinsten för H1 är nu uppe i 20,44 nok/aktie (17,75) och man sitter på en mycket stark kassa motsvarande 29,20 nok/aktie.

Problemet med Yara är att kursen tagit fart uppåt. Vinstmarginalerna är just nu väldigt goda inom branschen med följd att vinsterna blir rekordstora. Mentalt sett så har jag svårt att förmå mig till köp i ett bolag som jag vill hålla i många, många år om affärsomständigheterna för tillfället är väldigt goda för bolaget. Under förutsättning att bolaget har goda och stabila framtidsförutsättningar så finns det ju egentligen bara ett sätt att misslyckas med en placering i det, genom att köpa för dyrt.

Hur som helst, min bedömning är att Yara kommer ge 8 nok i utdelning. Man har förmåga till extra utdelningar om man så vill, men man vill också växa så jag tror att man i första hand söker göra förvärv med hjälp av sin stora kassa.

Finska Kone är en nykomlingen bland favoriterna. Ett bolag som jag ska titta närmare på men som initialt ser mycket intressant ut i och med att det uppfyllde alla mina kvalitativa krav.Vinsten för H1 ligger i linje med förra året 0,94 euro/aktie (0,94). Jag är mycket imponerad av Kone.Tyvärr verkar Mr Market också vara det. Kone är dock ett bolag väl värt att hålla ett öga på även fortsättningsvis. Förr eller senare inträffar något som gör att börsen generellt eller bolaget specifikt hamnar i onåd.

Fortum är ju ett sådant bolag som inte är populärt för tillfället.Om man som en parallell säger att Yara dragit fördel av att skördar blivit dåliga, livsmedelspriser ökat och därmed även efterfrågan på konstgödsel, vinsterna och förväntningarna är höga på Yara så kan man i Fortums fall säga tvärtom. Vattenmagasinen är fyllda, elpriset är lågt och vintern har varit mild.

Vinsten för Q2 blev 0,21 euro/aktie (0,53). Sett till H1 så var vinsten 0,77 euro/aktie (1,29). Ingen rolig utveckling. Det ligger i nivå med 2009 års nivåer men tyvärr så är kassan inte lika välfylld nu som då. Den motsvarade vid utgången av Q2 ca 0,45 euro/aktie. Räntebärande skulder är nu uppe i 7824 milj euro. Oj, oj, oj hur ska det gå...

Naiv och dumdristig som jag är så har jag naturligtvis passat på att öka något ytterligare eftersom kursen sjönk ordentligt som en reaktion på rapporten (ypperligt tillfälle för den långsiktige inbillar jag mig). Det är ju svårt att köpa någonting billigt som är populärt därför får man passa på och köpa när det ser lite mörkare ut. Vem vet. Nästa år kanske det är tvärt om, elpriserna är höga men skörden förväntas vara god så att kursen för Yara är lägre? Gissa vad jag köper på mig då...


Skanska har också lämnat Q2 rapport. Skanska´s kurs föll också, men här har jag inte ökat. I Skanskas fall är jag lite mer nervös. Inte på grund av nyhetsrubrikerna om "vinstfall". Autopista försäljningen bokfördes ju för ett år sedan så i jämförelse med H1 2011 rekordvinst så är H1 2012´s 2,44 kr/aktie väldigt lite.

Det jag oroar mig för är det stora dränaget i kassan och hur skuldssättningen växer och växer fort.Kassan är nu nere på 4,45 kr/aktie. Jag kan inte minnas Skanska någonsin haft så ont om "cash". Räntebärande skulder motsvarar nu ca 37 kr/aktie eller så kan man kolla på den totala skuldsättningen och D/E som är på 3,83. Nu börjar Skanskas finansiella ställning likna andra byggbolags. Skanskas starkare balansräkning var ju en av fördelarna med bolaget enligt mig då det kan agera "krockkodde" i svårare tider. Kanske dags att ta en närmare titt igen på hur det ser ut hos de andra för jämförelsens skull.

Någon extra utdelning ska vi nog inte vänta oss från Skanska för i år i alla fall. ;) Jag ska inte skrämmas för mycket. Jag tror nog utdelningen kan behållas på 6 kr, men jag tycker nog att Mr Market kan prisa in lite mer elände innan jag eventuellt köper på mig fler Skanska-aktier.


Vad är din syn på rapporterna från Axfood, Kone, Yara, Fortum och Skanska?

Analys av Konecranes

Analys av Konecranes utifrån mina ratingkriterier.


Finska Konecranes tillverkar kranar och lyftutrustning. Bolaget har enligt egen utsago 16% av världsmarknaden och är en av de större kran och lyftutrustningsleverantörna. Ca 80% av produktionen går till industrin och ca 20% till hamnar. 60 % av omsättningen och rörelsevinsten kommer från segmentet "equipment" vilket är tillverkning och försäljning av kranar och lyftutrustning. 40% från "service".

Från början var Konecranes en del av Kone, men blev ett eget bolag 1994 för att två år senare noteras på Helsingforsbörsen.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt NYSE.

Ja har varit noterat på Helsingforsbörsen sedan 1996.


Ägare

HTT KCR Holding äger 10,9% av aktierna och rösterna därefter följer fondbolag och insynspersoner (främst styrelseordförande Stig Gustavson). HTT KCR Holding är dotterbolag till finska Hartwall Capital som är ett f.d. dryckesbolag som sadlat om till att vara ett investmentbolag. Fokus sägs vara "skapa hållbar värdetillväxt genom långsiktigt och aktivt ägarskap".

Ägarandelen är för liten för att nå upp till kriteriet. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja även om utdelningstillväxten ser ut att ha avstannat något nu under de senaste 3 åren.

Utdelningen 2011 var 1 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,92 eur/aktie samtidigt som vinsten under samma period ligger 1,71 eur/aktie.

Utdelningarna har aldrig sänkts under den senaste sjuårsperioden. Sett till den senaste 5-års perioden har utdelningstillväxten varit ca 5% i genomsitt.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Konjunkturberoendet finns i alla fall där. Man hade ett lika stort vinst fall som t.ex. Metso 2009, men jag kan inte påstå att kopplingen är lika stark till t.ex. råvaruprisernas utveckling. Med tvekan blir min sammanlagda bedömning att Kronecranes klarar kriteriet. Man verkar inte specifikt vara så pass beroende av råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut eller börssvängningar i sådan omfattning som menas med kriteriet.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den omfattning som menas med kriteriet. 1,6% av omsättningen läggs på R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, men vinsten kan variera en del.Liksom Metso så fick man som sagt ett kraftigt vinstfall 2009. I Konecranes fall behöll man dock utdelningarna och har inte sänkt dem trots lite lägre resultat nu än före Finanskrisen.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 293 milj eur att jämföra med eget kapital på 439 milj eur. Totalt sett är Debt/Equity på 2,30 (2011). En fjärdedel av tillgångarna är goodwill. Ett resultat av förvärven. En fråga man kan ställa sig är om tillväxten skett genom ökad belåning, som fallet var med t.ex. Beijer Tech? En tillbakatitt visar att även om skuldsättningen ökat något de senaste åren så var situationen värre för t.ex. sju år sedan då Debt/Equity låg på 3,76.


Debt/Equity är för hög (>2).




Avkastnings- och tillväxtskrav

Bolaget växer via förvärv. Under 2011 gjordes t.ex. sju förvärv varav kanske en av de mer viktiga var WMI Cranes i Indien, en av de större tillverkarna där av tyngre kranar. Tillväxten har varit imponerande och sett till en sjuårsperiod är Konecranes ett av få bolag som lyckats dubblera både vinst, utdelning som eget kapital per aktie. Nu de senare åren verkar dock vinsttillväxten avstannat. Rekordåren 2007 och 2008 gav väldigt goda vinster på över 2 euro/aktie, men 5-års medel ligger på 1,71 eur/aktie. Man hade väldigt goda volymer de två åren (undantaget slutet av 2008), men dessa volymer har fortfarande ej återkommit (ännu)

Vinsten 2011 var 1,11 eur/aktie. Utdelningar har dock bibehållts samt ökat med tiden, men har nu nått en nivå då de nästan ligger i höjd med vinsten.

Man sätter framtida tillväxtshopp till s.k. emerging markets, Asien, Sydamerika och Afrika. Flertalet förvärv genomförs också i dessa områden.

ROE ligger som 3-års medel (m.a.o. räknar jag inte med det brukliga 5-års medel utan exkluderar åren 2007 och 2008) på runt 16,1%. 

Mitt antagande, för att vara konservativ, är att bolaget ej kommer kunna visa upp samma exceptionella tillväxt framöver utan bör behandlas som en mer långsamt växande bolag. Med en historik av relativt goda utdelningar så kan dock bolaget, till "rätt" pris, klara avkastningskriteriet.


Ledningen

Styrelseordförande och även en relativt stor ägare är Stig Gustavson. Han har varit med bolaget alltsedan det avknoppades från Kone och där innan var han involverad i Kone´s Crane division. Det känns som om Stig antagligen kan det här med kranar och lyftutrusningar utan och innan vid det här laget. Pekka Lundmark är VD sedan 2004.

Jag har ingen anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Är man bland världens största inom sitt gebit så gör man antagligen någonting rätt. Det finns ju alltid många tillfällen till att misslyckas, på eget bevåg eller genom olyckliga omständigheter, när det gäller affärer. Utmärkande för Konecranes är att service-sektorn är störst bland de s.k. mer utvecklade länderna (Nordamerika, Europa) medan försäljningen främst sker till s.k. tillväxtsländer. Bolaget självt gör antagandet att framförallt service-sektorn kommer att växa i tillväxtsländerna.

Man kan visserligen nå svindlande höjder med rätt kranutrustning, men branschen är långt ifrån "het" på så sätt att det virvlar av nyheter, och rykten och dagliga statusuppdateringar kring senaste pris.  Efterfrågan, om än delvis konjunkturdriven, kommer troligtvis bestå utan att man för den skull behöver ändra på produkterna allt för mycket.

I likhet med en del andra aktörer så som Atlas Copco, Scania m.fl. så genererar en såld produkt inte inkomst en gång utan ofta även fortlöpande p.g.a. servicekontrakt vilket också leder till att man "binder upp" kunden.

Jag får dock inte grepp om vilken form av "edge" man eventuellt har gentemot andra i branschen. Även här väger jag lite fram och tillbaka, men min sammanvägda bedömning får till slut bli att bolaget inte klarar kriteriet trots allt.Man kan dra paralleler till Kone som sysslar med "personlyft", men som jag bedömde klara kriteriet. Skillnaden är dock att Konecranes inte lyckats öka vinsten år efter år, genom låg som högkonjunktur, så som Kone gjort. Det tyder på att Konecranes inte alls har samma marknadssituation som Kone, men som sagt jag kanske är lite för hård här.


Etiska aspekter

Ja, ok.



Konecranes får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är Konecranes ett ganska ok bolag som det kan finnas anledning att titta än närmre på. Jag har dock svårt att se att man ska kunna uppvisa samma exceptionella tillväxt som man hade under åren i början och mitten av 2000-talet. De senare åren är antagligen mer representativa. I alla fall om man vill vara mer konservativ i sin bedömning.

Noteringar kring nuvarande värdering

Konecranes kurs 20/7 2012: 21,30 eur (Topp 3 år ca 33 eur, botten ca 14 eur)

PE 19,2
PE3 18,1
Direktavkastning 4,7%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Konecranes?

Analys av Metso

Analys av Metso utifrån mina ratingkriterier.


Finska Metso är en leverantör av teknik och service till gruv (30% av omsättningen), pappers (36%), bygg (13%), kraft (11%), återvinning (3%), olje- och gasindustrin (7%). Nästan hälften av omsättningen kommer från servicetjänster. 

Själv delar man upp sina affärsområden i tre segment; Mining & Construction, Automation, Pulp, Paper and Power.

Inom Mining & construction kan man t.ex. leverera sten- och malmkrossar. Här konkurrerar man med bolag som Atlas Copco, Sandvik, Caterpillar m.fl. 

Inom Automation kan man t.ex. leverera olika kontrollsystem. Här konkurrerar man med bolag som ABB, Honeywell och GE.

Pulp, Paper and Power levererar produkter och tjänster till pappers- och kraftindustrin. 

Metso har sin grund i ihopgåendet 1999 av Valmet och Rauma. Valmet har tidigare haft en väldigt bred produktion av allt ifrån flygplan och traktorer till vapen och hushållsmaskiner. 




Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja finns på Helsingforsbörsens large-cap.


Ägare

Finska staten är största ägare med 11,1% av aktierna. Där efter är ägandet uppdelat på diverse pensions- och fondbolag och andra institutionella ägare.

Metso saknar därmed en stark huvudägare.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Jag ser inte något som tyder på att man kommer behöva sluta med utdelningar även om de historiskt sett fluktuerat. Man sänkte utdelningen 2008 från att ha gett 1,65 euro i ordinarie plus 1,35 euro i extra utdelningar 2007. Läser man 2007-års årsredovisning så är ledningen väldigt optimistiska inför framtiden. Detta vänder lika kraftigt som häftigt år 2008 och 2008 kunde man enbart ge 0,70 euro i utdelning

Utdelningen 2011 var 1,70 eur/aktie. 5-års medel ligger på 1,42 eur/aktie samtidigt som vinsten under samma period ligger 2,12 eur/aktie.Bedömt fritt kassaflöde under samma period är 1,60 euro/aktie.




Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Konjunkturläget påverkar helt klart sedan är frågan huruvida allt annat påverkar som kriteriet egentligen ska pröva, men efter att ha tittat på hur vinsten föll 2008 så var det vinstfallet mycket kraftigare än för bolag som t.ex. Skanska, SCA och Atlas Copco så blir min sammanvägda bedömning att bolaget är extra känsligt. Till den sammanvägda bilden hör också att man innan "brassade på" friskt med extra utdelning för att sedan tas på sängen och dra i panikbromsen. Jag tolkar det som att man i sin affärsmodell är mer påverkad av externa faktorer än man själva trott. Alternativt att man har ett tämligen kortsiktigt perspektiv från ledningshåll.

Man kan även framhäva att man t.ex. är beroende av gruvnäringen som står för ca 30% av omsättningen som i sin tur är beroende av råvarupriser.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Inte i den omfattning som menas med kriteriet. Ca 2% av omsättningen går till R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, man gör vinst genom hög- och lågkonjunktur även om vinsten varierar väldigt samt har klarat av att ge utdelningar. Under finanskrisen så redovisades enbart 39% av föregående års vinst. Det är ett ganska kraftigt fall från ett år till ett annat.Undantaget investmentbolag så brukar inte bolag jag intresserar mig för uppvisa så kraftig variation. Närmaste exemplet är Höganäs som från ett år till ett annat behöll 52% av vinsten under finanskrisen d.v.s. nästan en halvering. Höganäs uppvisade dock inte samma kraftiga sänkning av utdelningar samt återhämtade sig mycket snabbare och bättre för att redan nu redovisade mycket bättre resultat än tidigare medan Metso ännu ej kommit "ikapp".

Vinsten har inte riktigt kommit upp än till de goda åren 2006-2007 då det som medel låg på ca 2,80 euro/aktie. 2011 redovisades en vinst om 2,38 euro/aktie. 2009 var vinsten t.ex. 1,06 euro/aktie.

En tillbakablick visar att även åren 2002 och 2003 var tunga år för bolaget. Metso redovisade t.o.m. förlust 2003. Även då föll utdelningen till enbart en tredjedel av föregående års.

Kriteriet som sådant anses dock som uppnått då utdelningar kunnat ges.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 964 milj eur att jämföra med eget kapital på 2136 milj eur. Totalt sett är Debt/Equity på 2,10 (2011). Man har m.a.o. i sin affärsmodell en hel del kortfristiga skulder. Balansräkningen är nu i bättre skick än under t.ex. 2008 då Debt/Equity låg på 2,79.  En noterbar sak är kassan. Bolaget sitter numera med en hyffsad kassa jämfört med vad man gjort historiskt. Vid Q1 2012 var den på ca 4,80 euro/aktie. Går man tillbaka ett par år så var en hälften så stor kassa mer normalt.


Debt/Equity är för högt (>2)




Avkastnings- och tillväxtskrav

Det är möjligt att få en hyffsad direktavkastning, men den kan också variera väldigt över tid. Tillväxten har inte imponerat och är egentligen ganska obefintlig p.g.a. konjunktursvackor. För att nå avkastningskravet bör bolaget därmed ge en tämligen god utdelning men eftersom den kan variera så i Metsos fall beroende på konjunkturläget så finns det bättre alternativ, såvida inte priset är väldigt tilltalande. 

ROE ligger som 5-års medel i alla fall på 17,7%.Eget kapital på 14,20 euro/aktie (2011)

Jag finner Metso svårbedömt. Jag anser det rimligt att kunna förvänta sig en långsikt genomsnittlig utdelning på ca 1,50 euro/aktie. Värderingen i nuläget verkar inte ligga allt för långt ifrån vad som kan vara rimligt utifrån antagandet att Metso är lite av ett "turn around" case, med god kassa, som ännu inte nått tillbaka till sin vinstpotential. Man verkar inte ha allt för stora capex kostnader utan kan dela ut det mesta av sitt kassaflöde om man väljer att göra så. 

Söker man värdestegringspotential så kan Metso vara ett bra bolag om mitt antagande om "turn around" stämmer, söker man förutsägbarhet så är Metso inte ett kort att satsa på. Jag låter hur som helst Metso klara kriteriet under antagandet att om man klarar av en del volalitet så kan nuvarande situation för bolaget vara ett bra ingångsläge för att få en rimlig avkastning. 


Ledningen

Styrelseordförande är Jukka Viinanen sedan 2009. Han sitter även med i Kemiras styrelse samt har erfarenheter från styrelsearbete i diverse andra finska storbolag. Matti Kähkönen är VD sedan 2011.

Jag får känslan av att det verkar sitta en del s.k. styrelsekarriärister i ledningen. Optimalt är när det sitter personer som suttit länge i ledningen och inte verkar hoppa från stol till stol i olika bolag som ett pinnhål i en karriärstege utan ha ett genuint och långsiktigt intresse i affärsrörelsen som sådan.  Problemet är att i stort sett alla ledningspersoner har bytts ut efter Finanskrisen därför har jag svårt att uttala mig om dem med hänvisning till hur man hanterade det. Den enda som sitter kvar från den tiden är svenske styrelsemedlemmen Christer Gardell.

För att inte göra kriteriet helt uddlöst så tänker jag dock inte Metso klara lednings-kriteriet. Det ser helt ut som om man låtit "huvuden rulla" och bytt folk som en lösning på "problemet". Jag får hur som helst inte den där varma förtroende ingivande känslan, sorry...


Information tillgängligt

Ja det finns tillräckligt med information att ta del av.


Marknadsmakt och marknadssituation

Metso har onekligen en framskjutande position inom inte minst gruv- och pappersindustrin. Europa är den viktigaste marknaden med 35% av omsättningen följt av Asien 25%, Nordamerika 18% och Syd- och centralamerika med  17%. Sett enbart till enskilda länder så är USA, Kina, Brasilien och Finland viktigast. 

I likhet med många andra så är service-sidan stor så man tjänar ofta pengar inte en gång utan flera på en såld produkt då service, teknisksupport, reservdelar, uppgraderingar m.m. behövs kontinuerligt. Man kommer dock inte ifrån att man är konjunkturkänslig. Råvarupriser, byggboomer et.c. påverkar Metsos resultat då man i sak är en underleverantör till industrin.

Jag har svårt att bedöma vilken marknadsmakt man har över t.ex. prissättningen. Jag kan enbart notera att marginalerna svänger lite kraftigare i Metsos fall än i många andra, liknande bolag, jag tittat på. Är man helt i händerna på sina kunder?

Min sammanvägda bedömning får i alla fall bli att bolaget inte klarar kriteriet, tills jag får anledning till att revidera den uppfattningen.


Etiska aspekter

Ja, ok.



Metso får godkänt på 7 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min sammantagna syn på Metso negativ. Det finns en del negativa aspekter som jag gör att jag får svårt att se Metso som en långsiktigt god investering. Som påtalats ovan så finns det dock kanske möjlighet att Metso är en god investering under förutsättning att mitt "turn around case" antagande stämmer. Då tänker jag mig dock Metso som ett kortsiktigare innehav, som när det levererar igen, gjort sina extra utdelningar och försämrat balansräkningen (ännu en gång) bör säljas innan det "smäller" igen...

Noteringar kring nuvarande värdering

Metsos kurs 20/7 2012: 27 eur (Topp 3 år ca 42 eur, botten ca 21 eur)

PE 11,3
PE3 15,7
Direktavkastning 6,3%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Metso?