China Green Agriculture (CGA) är ett kinesiskt bolag, noterat på NYSE, som är verksamt inom jordbrukssektorn. Närmare bestämt med gödningsmedel. Liksom många andra kinesiska bolag har det uppvisat stark tillväxt samt handlas till låga P/E multiplar sett till redovisade vinster.
Anledningen till att jag tittat närmare på bolaget är att jag vill ha ett kinesiskt referensobjekt till min granskning av Sino Agro Food. Jag gör på samma sätt d.v.s. utgår från balansräkningen och kassaflödesräkningen. Hur tydliga är dem? Vad förstår jag av dem?
Vad det gäller balansräkningen.
Kassan är på 65,6 milj usd (2011) och utgör därmed ca 29% av substansen i balansräkningen som är på 223,4 milj usd. Värdet på lager, byggnader och maskiner upptas till totalt 89,9 milj usd. Posterna för fodringar, förskottsbetalningar et.c.utgör ca 13% av balansräkningen (att jämföra med SIAFs där de olika motsvarande posterna verkar bestå av upp emot halva substansen i balansräkningen).
Vad det gäller kassaflödet.
Kassaflödet från själva affärsrörelsen (2011) var 33,6 milj usd. Vinsten var 40,5 milj usd d.v.s. något mer än vad rörelsen drog in i pengar. Posten valutaväxling bidrog positivt till vinsten med hela 7,5 milj usd (19% av vinsten) vilket var en avsevärd andel. De två tidigare åren har valutaväxlingen inte gett så stora effekter på resultatet. (I SIAFs fall så utgjorde den posten 13% av vinstförklaringen under 2011).
Min bedömning är att det var lättare att förstå CGAs balansräkning än SIAFs. Det var mindre "udda" poster och CGAs balansräkning utgörs också av en stor pott pengar (2,53 usd/aktie 2011 ) och långt ifrån en lika hög andel, enligt mig svårbedömda, fodringar.
När det gäller kassaflödet så uppvisar även här CGA en mer rimlig modell. Kassaflödet ligger mer i nivå med redovisade vinster, inte långt under.
Båda bolagen har vinstmässigt gynnats av valutaeffekter. Dessa har ej varit försumbara. Tittar man på kinesiska bolag så får man nog ta det i särskild beaktningen. Likväl som det kan ge en skjuts uppåt med nästan 20% kan det ge en skjuts nedåt på motsvarande summa. Det är därför bättre att kika på hur själva rörelsen utvecklat sig än bara titta på vinstredovisningssiffrorna sist på raden.
Om vi nu ändå ska ta vinsten och P/E som värderingsinstrument så, om jag minns rätt så handlas SIAF på ca P/E2 (TTM). CGA ligger på ca P/E 2,9 (TTM). Det är m.a.o. inte unikt med låga P/E tal. En mängd kinesiska bolag handlas till mycket låga P/E multiplar. Om man tar detta som ett tecken för att "Mr Market" misstror kinesiska bolag och det därför är läge att köpa nu så må så vara. Jag personligen vill då ändå helst ta en titt och försöka se vad som ligger bakom, i bolaget och då, om köp ska göras, välja det som har mest substans i balansräkningen och mest logiska kassaflödet i förhållande till redovisningsvinster. Inte det som det pratas mest om.
Som vanligt så har ovanstående funderingar ingenting med kursernas rörelser att göra. Teknisk analys kan jag ej, ej heller förutspå hur mycket uppmärksamhet ett bolag kommer få och vilka nyheter som kommer presenteras. SIAFs kurs kan mycket väl rusa och CGAs krascha, men om jag var tvungen att välja ett av dessa till portföljen så skulle jag antagligen ha lättare att förlika mig med CGA.
Hur tänker du kring kinesiska bolag?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
söndag 29 april 2012
lördag 28 april 2012
Sino Agro Food
Sino Agro Food ( SIAF ) är ett kinesiskt bolag listat på amerikanska OTC QB. Verksamheten är inriktad på jordbruksproduktion så som biffkor, fiskodling m.m. Verksamheten är lokaliserad i Kina och det som fascinerat många är den låga värderingen sett till redovisade vinster och av bolaget annonserade framtidsutsikter.
Jag ska inte gå in så mycket mer på det. Ej heller göra en nogrannare verksamhetsbeskrivning eller försöka gissa framtida kursutveckling. Kursen kan mycket väl tiodubblas, eller rasa. Att kurser kan svänga kraftigt i exotiska bolag är ju ganska vanligt.
Nej, jag ska istället skriva lite kort om varför SIAF i dess nuvarande form inte är en kandidat till min portfölj fastän bolaget redovisar stora vinster.
Den ena anledningen är balansräkningen.
SIAFs kassa uppgick vid årsskiftet till 1,4 milj usd. Balansräkning som helhet är bokförd till ett värde av 151,8 milj usd. Kassan är med andra ord minimal i förhållande till bokförda värden i balansräkningen. Vad finns då mer? Lagertillgångar utgör 4,4 milj och värdet av byggnader och maskiner 2,7 milj, m.a.o. en väldigt liten del. Vad består bolaget av då egentligen? Var är substansen? Vad jag kan förstå så består balansräkningen av fodringar, en mängd olika svårbedömda fordringar samt en större post s.k. landrätter. I Kina får man rätten till att bruka den statsägda jorden.
Jag har jättesvårt för att värdera balansräkningen. Jag håller mig medvetet ifrån banker och försäkringsbolag eftersom jag just har svårt med deras typer av balansräkningar. SIAF har en lika svårbedömd.
Den andra anledningen är kassaflödet.
Bolaget redovisar vinst, men vinsterna är mycket större än kassaflödet från rörelsen. Detta gäller för helår liksom för enskilda kvartal. Vad är logiken och anledningen till det? Även om man står inför stora investeringar så förklarar inte det varför man väljer att bokföra så mycket högre andel vinster än vad man får in i reda pengar. Jag har i alla fall inte förstått den affärsmässiga anledningen till det. Det kan mycket väl vara så att kassaflödet "hinner ikapp" men jag skulle först vilja se det göra det då.
Som sagt, hur kursen för Sino Agro Food kommer utvecklas har jag ingen aning om. Det beror antagligen mer på vilka nyheter som kommer presenteras och vilken uppmärksamhet som skapas kring bolaget än vad ovanstående frågetecken gör. Eftersom jag strävar efter att minska min exponering mot spekulativa innehav så, med ovanstående funderingar i åtanke, är Sino Agro Food inte en kandidat till min portfölj.
Är den det i din?
Jag ska inte gå in så mycket mer på det. Ej heller göra en nogrannare verksamhetsbeskrivning eller försöka gissa framtida kursutveckling. Kursen kan mycket väl tiodubblas, eller rasa. Att kurser kan svänga kraftigt i exotiska bolag är ju ganska vanligt.
Nej, jag ska istället skriva lite kort om varför SIAF i dess nuvarande form inte är en kandidat till min portfölj fastän bolaget redovisar stora vinster.
Den ena anledningen är balansräkningen.
SIAFs kassa uppgick vid årsskiftet till 1,4 milj usd. Balansräkning som helhet är bokförd till ett värde av 151,8 milj usd. Kassan är med andra ord minimal i förhållande till bokförda värden i balansräkningen. Vad finns då mer? Lagertillgångar utgör 4,4 milj och värdet av byggnader och maskiner 2,7 milj, m.a.o. en väldigt liten del. Vad består bolaget av då egentligen? Var är substansen? Vad jag kan förstå så består balansräkningen av fodringar, en mängd olika svårbedömda fordringar samt en större post s.k. landrätter. I Kina får man rätten till att bruka den statsägda jorden.
Jag har jättesvårt för att värdera balansräkningen. Jag håller mig medvetet ifrån banker och försäkringsbolag eftersom jag just har svårt med deras typer av balansräkningar. SIAF har en lika svårbedömd.
Den andra anledningen är kassaflödet.
Bolaget redovisar vinst, men vinsterna är mycket större än kassaflödet från rörelsen. Detta gäller för helår liksom för enskilda kvartal. Vad är logiken och anledningen till det? Även om man står inför stora investeringar så förklarar inte det varför man väljer att bokföra så mycket högre andel vinster än vad man får in i reda pengar. Jag har i alla fall inte förstått den affärsmässiga anledningen till det. Det kan mycket väl vara så att kassaflödet "hinner ikapp" men jag skulle först vilja se det göra det då.
Som sagt, hur kursen för Sino Agro Food kommer utvecklas har jag ingen aning om. Det beror antagligen mer på vilka nyheter som kommer presenteras och vilken uppmärksamhet som skapas kring bolaget än vad ovanstående frågetecken gör. Eftersom jag strävar efter att minska min exponering mot spekulativa innehav så, med ovanstående funderingar i åtanke, är Sino Agro Food inte en kandidat till min portfölj.
Är den det i din?
torsdag 26 april 2012
Exit AstraZeneca
Nu har jag sålt av de sista av mina aktier i AstraZeneca. Som jag skrivit om tidigare så började jag sälja av tidigare i år. Idag i samband med Q1 rapporten gick de sista.
AstraZeneca är ett internationellt läkemedelsföretag verksamt inom flera olika segmentet gällande receptbelagda läkemedel. Det är en stabil utdelare och utdelningarna har växt över tid. AstraZeneca har tjänat och tjänar en hel del pengar och har använt en del av vinsterna för att återköpa aktier för att på så sätt bibehålla och höja vinsten och utdelningarna sett per aktie fastän omsättningen och vinsterna dalat över tid.
Förra årets Q1 var ett trendskifte. Det var nämligen första gången som omsättningen sjönk under Q1 i relation till Q1 året innan. Q1 2011 var omsättningen 8292 milj usd att jämföra med 8576 milj usd för Q1 2010. Jämför det med årets Q1 då omsättningen föll till 7349 milj usd.Det verkar inte som om man kunnat vända trenden och eftersom mindre pengar troligen kommer gå till återköp i år än förut så är min bedömning att mina år med AstraZeneca nu kommit till sitt slut.
AstraZeneca har visserligen pga av sina dåliga framtidsutsikter handlats till låga multiplar under en längre tid. Detta, i kombination med återköp av aktier, har gjort den till en intressant utdelningsinnehav och kan naturligtvis fortsätta vara det. Dock så finns det i dagens börsklimat många andra att välja på om man söker höga utdelningar. Andra bolag som genererar lika bra utdelningar men inte är förknippade med samma risk.
Utgående patent är ett problem många läkemedelsbolag brottas med. Jag kan inte värdera huruvida AstraZeneca kommer eller inte kommer lyckas med att skaffa fram nya storsäljare. Jag har helt enkelt valt att se det som om de har lika stor chans till att lyckas som någon annan, men deras värdering har varit mycket mer attraktiv.
En springande punkt är dock förvärv av andra läkemedelsbolag. AstraZeneca verkar nu ha slagit in på strategin att köpa upp andra bolag som har läkemedelskandidater på gång. Nu finns alltså risken att man köper något dyrt som det sen aldrig blir någonting av. Risken är mindre vid aktieåterköp. Då vet man vad man får, så att säga., utifrån mitt sett att se det. Handlas aktien dessutom vid återköpen till ett pris som anses "billigt" så är det ju heller ingen nackdel i det perspektivet. Dock är jag generellt inte jätteförtjust i aktieåterköp, men jag kan förstå och uppskatta dess funktion.
En gammal analys av AstraZeneca finns här. Som synes fick bolaget då ratingen A, vilket gör det till en av de minst kvalitativa bolag jag har/hade i portföljen. Nu har jag visserligen listat nya kriterier sedan den analysen gjordes, men jag tror inte jag skulle ha "uppgraderat" bolaget baserat på det i alla fall.
Jag minns att jag tog in AstraZeneca i portföljen bl.a. baserat på utdelningarna samt att den såldes till låga multiplar. Även om utdelningarna utgjort en "kudde" så har tyvärr själva affärsverksamheten inte lyckats vända och de låga multiplar som bolaget har värderats i har hängt i. Jag drar därför samma slutsats som den kända investeringsprofilen Mhonish Pabrai, att det efter 2-3 år är dags att gå vidare såvida inte trenden vänt. AstraZeneca liknar en s.k. Value Trap Kanske kommer affärerna utvecklas bättre för bolaget framöver, men då bolaget inte ens enligt mina egna investeringskriterier uppnår "topp-status" i sin rating så är det troligen så att jag gjort en missbedömning. Alternativt så är mina förutsättningar att få pengarna att växa bättre på annat håll där jag har bättre förståelse för verksamheten.
Vad är din syn på AstraZeneca?
AstraZeneca är ett internationellt läkemedelsföretag verksamt inom flera olika segmentet gällande receptbelagda läkemedel. Det är en stabil utdelare och utdelningarna har växt över tid. AstraZeneca har tjänat och tjänar en hel del pengar och har använt en del av vinsterna för att återköpa aktier för att på så sätt bibehålla och höja vinsten och utdelningarna sett per aktie fastän omsättningen och vinsterna dalat över tid.
Förra årets Q1 var ett trendskifte. Det var nämligen första gången som omsättningen sjönk under Q1 i relation till Q1 året innan. Q1 2011 var omsättningen 8292 milj usd att jämföra med 8576 milj usd för Q1 2010. Jämför det med årets Q1 då omsättningen föll till 7349 milj usd.Det verkar inte som om man kunnat vända trenden och eftersom mindre pengar troligen kommer gå till återköp i år än förut så är min bedömning att mina år med AstraZeneca nu kommit till sitt slut.
AstraZeneca har visserligen pga av sina dåliga framtidsutsikter handlats till låga multiplar under en längre tid. Detta, i kombination med återköp av aktier, har gjort den till en intressant utdelningsinnehav och kan naturligtvis fortsätta vara det. Dock så finns det i dagens börsklimat många andra att välja på om man söker höga utdelningar. Andra bolag som genererar lika bra utdelningar men inte är förknippade med samma risk.
Utgående patent är ett problem många läkemedelsbolag brottas med. Jag kan inte värdera huruvida AstraZeneca kommer eller inte kommer lyckas med att skaffa fram nya storsäljare. Jag har helt enkelt valt att se det som om de har lika stor chans till att lyckas som någon annan, men deras värdering har varit mycket mer attraktiv.
En springande punkt är dock förvärv av andra läkemedelsbolag. AstraZeneca verkar nu ha slagit in på strategin att köpa upp andra bolag som har läkemedelskandidater på gång. Nu finns alltså risken att man köper något dyrt som det sen aldrig blir någonting av. Risken är mindre vid aktieåterköp. Då vet man vad man får, så att säga., utifrån mitt sett att se det. Handlas aktien dessutom vid återköpen till ett pris som anses "billigt" så är det ju heller ingen nackdel i det perspektivet. Dock är jag generellt inte jätteförtjust i aktieåterköp, men jag kan förstå och uppskatta dess funktion.
En gammal analys av AstraZeneca finns här. Som synes fick bolaget då ratingen A, vilket gör det till en av de minst kvalitativa bolag jag har/hade i portföljen. Nu har jag visserligen listat nya kriterier sedan den analysen gjordes, men jag tror inte jag skulle ha "uppgraderat" bolaget baserat på det i alla fall.
Jag minns att jag tog in AstraZeneca i portföljen bl.a. baserat på utdelningarna samt att den såldes till låga multiplar. Även om utdelningarna utgjort en "kudde" så har tyvärr själva affärsverksamheten inte lyckats vända och de låga multiplar som bolaget har värderats i har hängt i. Jag drar därför samma slutsats som den kända investeringsprofilen Mhonish Pabrai, att det efter 2-3 år är dags att gå vidare såvida inte trenden vänt. AstraZeneca liknar en s.k. Value Trap Kanske kommer affärerna utvecklas bättre för bolaget framöver, men då bolaget inte ens enligt mina egna investeringskriterier uppnår "topp-status" i sin rating så är det troligen så att jag gjort en missbedömning. Alternativt så är mina förutsättningar att få pengarna att växa bättre på annat håll där jag har bättre förståelse för verksamheten.
Vad är din syn på AstraZeneca?
tisdag 24 april 2012
Value Trap
En aktie kan ibland verka vara billig då den handlas till historiskt låga multiplar. Det kan gälla i relation till vinst, fritt kassaflöde, eget kapital eller vad som nu må hända används som måttstock på "värde".
Ett bolag vars aktie handlas "billigt" attraherar ofta intresse, men risken är att de låga muliplarna inte är temporära. Tvärtom så kan de vara välförtjänta eftersom bolagets framtid inte alls liknar dess historia. Framtiden visar sig vara just så pass dyster som redan prisats in i aktiekursen.
Det är m.a.o. en Value Trap. Ett bolag vars aktie även fortsättningsvis kommer handlas till låga muliplar och vars affärsverksamhet sakta men säkert går utför. Den dåliga utvecklingen kan bero på att man inte klarar av konkurrensen (Nokia?), man kanske inte klarar av att få tillbaka lönsamheten, misslyckas med att lansera nya lönsamma produkter (AstraZeneca?) eller så kanske det hänger på ledningen. Orsakerna kan m.a.o. vara många, men det är naturligtvis lika surt var gång man hamnar i en.
Olika kända investeringsprofiler har lite olika strategier för att identifiera och/eller ta sig ur dem. En del lägger jättesmycket fokus på att inte hamna i dem (t.ex. Warren Buffett) och säger därför hellre nej till tillfällen de känner sig osäkra inför. Andra väljer att sätta en tidsperiod (t.ex. Mhonish Pabrai) vartefter de utvärderar innehavet och om ingenting hänt sälja det under antagandet att de gjort en missbedömning och kan förränta pengarna bättre någon annanstans.
Hur gör du och hur tänker du kring s.k. value traps?
måndag 23 april 2012
Bonderomantik
Kinnevik har ett segment i sin portfölj som går under rubriken jordbruk.
Ungefär 2 kr är substansvärdet per aktie. Black Earth Farming står för 2/3 av det och Rolnyvik 1/3. 2 kr är i det stora hela naturligtvis knappt ingenting och enligt min uppfattning, så tur är väl det.
Black Earth Farming har verksamhet i sydvästra Ryssland och Kinnevik äger ca 1/4 av bolaget. Affärsiden är att för relativ billig penning komma över bördig mark och i och med detta tälja guld genom att då kunna få stora, goda skördar, ridandes på en global trend där en växande befolkning behöver allt mer mat.
Rolnyvik ägs till 100% och består av två gårdar i Polen. Här är det ekologiskt som gäller.
Mina invändningar mot denna typen av investeringar är att man kommer inte få stora, goda skördar utan kostsamma investeringar av kapital i form av maskiner m.m.. Denna insats kan i och för sig frigöra arbetskraft, men rent företagsekonomisk blir inte vinsterna bättre. Vinstmarginalerna för jordbruk uppvisar en tydlig kontinuitet genom olika historiska epoker, vare sig vi pratar om medeltiden eller dagens. Det är insatsvarorna som förändrats, inte marginalerna. Oberoende på om det är i norr, söder, öst eller väst. Det som jag förstått skiljer sig mest från "normen" är plantagejordbruken i Västindien på den tiden slavarbetare användes. En plantageägare kunde tydligen då förvänta sig ca 6% istället för de mer brukliga 5% vilket naturligtvis gjorde det lockande att investera i denna form av "produktion".
Lägg där till att jordbruk är bland det mest reglerade näringarna genom historien. Exportrestriktioner, maxi-priser m.m. tillhör mer regel än undantag och nu är man dessutom i BEFs fall verksam i ett land som så att säga aldrig tvekat för att använda sig av dylika styrmedel för att främja inrikespolitiska mål. M.a.o. att till höga priser sälja vete på en exportmarknad när det då också bör råda brist på vete, det kommer inte hända...
En annan dimension är att när priset är högt så beror det på att tillgången är låg, förenklat, skörden har varit dålig och man har mindre kvantitet att sälja. När man får goda skördar. Ja då faller naturligtvis priset...
Visst kan det vara mysigt att tänka sig att man går genom böljande vetefält och känner ax-topparna mot sin handflata. Kanske var det denna bild som dök upp hos de ansvariga när de planerade och gjorde investeringarna, men nej, jag är inte alls förtjust i Kinneviks satsningar på jordbrukssegmentet.Som tur är utgör de som sagt en försvinnande liten del av Kinneviks portfölj.
Hur tänker du kring investeringar i jordbrukssektorn?
Ungefär 2 kr är substansvärdet per aktie. Black Earth Farming står för 2/3 av det och Rolnyvik 1/3. 2 kr är i det stora hela naturligtvis knappt ingenting och enligt min uppfattning, så tur är väl det.
Black Earth Farming har verksamhet i sydvästra Ryssland och Kinnevik äger ca 1/4 av bolaget. Affärsiden är att för relativ billig penning komma över bördig mark och i och med detta tälja guld genom att då kunna få stora, goda skördar, ridandes på en global trend där en växande befolkning behöver allt mer mat.
Rolnyvik ägs till 100% och består av två gårdar i Polen. Här är det ekologiskt som gäller.
Mina invändningar mot denna typen av investeringar är att man kommer inte få stora, goda skördar utan kostsamma investeringar av kapital i form av maskiner m.m.. Denna insats kan i och för sig frigöra arbetskraft, men rent företagsekonomisk blir inte vinsterna bättre. Vinstmarginalerna för jordbruk uppvisar en tydlig kontinuitet genom olika historiska epoker, vare sig vi pratar om medeltiden eller dagens. Det är insatsvarorna som förändrats, inte marginalerna. Oberoende på om det är i norr, söder, öst eller väst. Det som jag förstått skiljer sig mest från "normen" är plantagejordbruken i Västindien på den tiden slavarbetare användes. En plantageägare kunde tydligen då förvänta sig ca 6% istället för de mer brukliga 5% vilket naturligtvis gjorde det lockande att investera i denna form av "produktion".
Lägg där till att jordbruk är bland det mest reglerade näringarna genom historien. Exportrestriktioner, maxi-priser m.m. tillhör mer regel än undantag och nu är man dessutom i BEFs fall verksam i ett land som så att säga aldrig tvekat för att använda sig av dylika styrmedel för att främja inrikespolitiska mål. M.a.o. att till höga priser sälja vete på en exportmarknad när det då också bör råda brist på vete, det kommer inte hända...
En annan dimension är att när priset är högt så beror det på att tillgången är låg, förenklat, skörden har varit dålig och man har mindre kvantitet att sälja. När man får goda skördar. Ja då faller naturligtvis priset...
Visst kan det vara mysigt att tänka sig att man går genom böljande vetefält och känner ax-topparna mot sin handflata. Kanske var det denna bild som dök upp hos de ansvariga när de planerade och gjorde investeringarna, men nej, jag är inte alls förtjust i Kinneviks satsningar på jordbrukssegmentet.Som tur är utgör de som sagt en försvinnande liten del av Kinneviks portfölj.
Hur tänker du kring investeringar i jordbrukssektorn?
lördag 21 april 2012
Kinnevik under förändring
Det har skett en markant förändring i Kinnevik de senaste åren. Satsningen på onlineverksamhet har både varit snabb som kraftfull. Nedan följer hur substansvärdet på dem förändrats fram till gårdagens kvartalsrapport.
Q 1 2008 57 milj kr
Q 1 2009 0,2 miljarder kr
Q 1 2010 0,6 miljarder kr
Q 1 2011 2,6 miljarder kr
Q 1 2012 10,3 miljarder kr
Satsningen har varit speciell stor från 2010 och framåt. 2010 uppgick investeringarna till ca 0,9 miljarder, 2011 till 2,9 miljarder och under 2012 har 2,7 miljarder investerats d.v.s. totalt ca 6,5 miljarder (motsvarar 23,40 kr/aktie). Ytterligare ca 2,3 miljarder planeras att investeras under 2012.
Totalt sett utgör nu ca 37 kr/aktie av substansvärdet av just onlinesegmentet, att jämföra med de 0,20 kr/aktie som fallet var Q 1 2008.
Nedan hur stor substansvärdet är i procent per sektor (Q1 2012)
Denna stora satsning är, för mig, ett osäkerhetsmoment. Jag vet inte hur jag ska värdera onlineverksamheten. Kinnevik redovisar också två värden, bokfört och s.k. "verkligt" som baseras på bedömt värde i jämförelse med liknande rörelser. Själv utgår jag från när jag tittar på det mer konservativa bokförda värdet.
Det referensobjekt som finns inom Sverige är det av Kinnevik delägda CDON Group. CDON Group genererar, propertionellt till Kinnevik, ca 0,8 miljard kr i intäkter/år och har historiskt (kort 2 års historik) sett haft en rörelsemarginal på ca 5%. Det bokförda värdet på Kinneviks innehav i CDON Group är just nu ca 0,5 miljarder kr. Lite konservativt räknat bör CDON Group kunna leverera ett EBIT-resultat på ca 35 milj kr till Kinnevik årligen.
Varför detta räknenexempel? Själv brukar jag använda multipeln EBIT x 10 för att värdera någorlunda stabila verksamheter. Om man förutsätter att CDON Group är en någorlunda stabil verksamhet utan större tillväxt så vore då värdet på Kinneviks innehav, utifrån mitt sätt att räkna, vara ca 350 milj kr d.v.s. något under bokfört värde. Nu kan denna värdering naturligtvis diskuteras. "Mr Market" värderar ju just nu CDON Group som ett rejält tillväxtscase runt EBIT x 24.
Som jag ser det så, vid ett försök att värdera Kinneviks onlinesegment så gott som det nu möjligtvis går, så bör man inte använda s.k. "verkligt" värde, ej heller bokfört utan ett rabatterat bokfört värde. Möjligtvis kan 2/3 av bokfört värde vara rimligt, med ytterligare säkerhetsmarginal för att ta höjd för osäkerheten av satsningarna ca 1/2 av bokfört värde. Under förutsättning att innehaven börjar leverera.
Dock så spelar kanske värdet av onlinesegmentet mindre roll även i dagsläget, då det är Millicom och Tele2 som står för den viktigaste kassaflödes genererande delen av Kinnevik. Tillsammans utgör deras nuvarande substansvärde ca 168 kr/aktie och det är också de som står för den största delen av intjäningsförmågan. Exempelvis handlas Kinnevik nu för ca 7 x EBIT baserat på de underliggande innehavens propertionella andel.
M.a.o. så vid köp av Kinnevik-aktien så betalar man i princip för innehaven i Tele2 och Millicom. Resten följer med "gratis". Eller gratis och gratis... Då satsningarna på onlinesegmentet överstiger vad Kinnevik ger i utdelningar till sina aktieägare eller satsat på andra områden så är huvudfrågan om satsning kommer vara lyckad. Om inte så hade kanske ovanstående redovisade 23,40 kr/aktie, som motsvarar investeringarna i onlinesegmentet då, kunnat göra bättre nytta som utdelningspengar till aktieägarna. Kan Kinnevik förvalta den summan bättre än aktieägarna själva?
Vad tror du?
Q 1 2008 57 milj kr
Q 1 2009 0,2 miljarder kr
Q 1 2010 0,6 miljarder kr
Q 1 2011 2,6 miljarder kr
Q 1 2012 10,3 miljarder kr
Satsningen har varit speciell stor från 2010 och framåt. 2010 uppgick investeringarna till ca 0,9 miljarder, 2011 till 2,9 miljarder och under 2012 har 2,7 miljarder investerats d.v.s. totalt ca 6,5 miljarder (motsvarar 23,40 kr/aktie). Ytterligare ca 2,3 miljarder planeras att investeras under 2012.
Totalt sett utgör nu ca 37 kr/aktie av substansvärdet av just onlinesegmentet, att jämföra med de 0,20 kr/aktie som fallet var Q 1 2008.
Nedan hur stor substansvärdet är i procent per sektor (Q1 2012)
Denna stora satsning är, för mig, ett osäkerhetsmoment. Jag vet inte hur jag ska värdera onlineverksamheten. Kinnevik redovisar också två värden, bokfört och s.k. "verkligt" som baseras på bedömt värde i jämförelse med liknande rörelser. Själv utgår jag från när jag tittar på det mer konservativa bokförda värdet.
Det referensobjekt som finns inom Sverige är det av Kinnevik delägda CDON Group. CDON Group genererar, propertionellt till Kinnevik, ca 0,8 miljard kr i intäkter/år och har historiskt (kort 2 års historik) sett haft en rörelsemarginal på ca 5%. Det bokförda värdet på Kinneviks innehav i CDON Group är just nu ca 0,5 miljarder kr. Lite konservativt räknat bör CDON Group kunna leverera ett EBIT-resultat på ca 35 milj kr till Kinnevik årligen.
Varför detta räknenexempel? Själv brukar jag använda multipeln EBIT x 10 för att värdera någorlunda stabila verksamheter. Om man förutsätter att CDON Group är en någorlunda stabil verksamhet utan större tillväxt så vore då värdet på Kinneviks innehav, utifrån mitt sätt att räkna, vara ca 350 milj kr d.v.s. något under bokfört värde. Nu kan denna värdering naturligtvis diskuteras. "Mr Market" värderar ju just nu CDON Group som ett rejält tillväxtscase runt EBIT x 24.
Som jag ser det så, vid ett försök att värdera Kinneviks onlinesegment så gott som det nu möjligtvis går, så bör man inte använda s.k. "verkligt" värde, ej heller bokfört utan ett rabatterat bokfört värde. Möjligtvis kan 2/3 av bokfört värde vara rimligt, med ytterligare säkerhetsmarginal för att ta höjd för osäkerheten av satsningarna ca 1/2 av bokfört värde. Under förutsättning att innehaven börjar leverera.
Dock så spelar kanske värdet av onlinesegmentet mindre roll även i dagsläget, då det är Millicom och Tele2 som står för den viktigaste kassaflödes genererande delen av Kinnevik. Tillsammans utgör deras nuvarande substansvärde ca 168 kr/aktie och det är också de som står för den största delen av intjäningsförmågan. Exempelvis handlas Kinnevik nu för ca 7 x EBIT baserat på de underliggande innehavens propertionella andel.
M.a.o. så vid köp av Kinnevik-aktien så betalar man i princip för innehaven i Tele2 och Millicom. Resten följer med "gratis". Eller gratis och gratis... Då satsningarna på onlinesegmentet överstiger vad Kinnevik ger i utdelningar till sina aktieägare eller satsat på andra områden så är huvudfrågan om satsning kommer vara lyckad. Om inte så hade kanske ovanstående redovisade 23,40 kr/aktie, som motsvarar investeringarna i onlinesegmentet då, kunnat göra bättre nytta som utdelningspengar till aktieägarna. Kan Kinnevik förvalta den summan bättre än aktieägarna själva?
Vad tror du?
fredag 20 april 2012
Rocket Internet
Kinnevik investerade 3 miljarder under 2011. Det mesta i internet- och onlineföretag, det s.k. "onlinesegmentet". Under 2012 väntas man investera 5 miljarder. Det mesta beräknas gå till det tyska bolaget Rocket Internet som man äger 25% av.
Rocket Internet grundades av bröderna Oliver, Marc och Alexander Samwer. Rocket Inter är känt för att snabbt kopiera utländska internetidéer och sedan expandera i högt tempo. Kinnevik har tydligen fattat tycke för detta koncept efter investeringen de gjorde i Rocket Internets företag MyCityDeal, som köptes av Groupon. Rocket Internet är på många sätt ett tyskt CDON Group. Bolaget driver flera skobutiker på nätet och deras Zappos-kopia, Zalando, har sakta men säkert utvecklats till en modesida liknande Nelly.com. De ska även stå bakom möbelbutiker, underklädesbutiker, optiker och mycket mer. Rocket Internet bedriver även tjänster som t.ex. hotellbokningar, Wimdu, och dejtingtjänsten e-Darling. Se fler projekt här.
Kinnevik presenterade nyligen sin Q1 2012 rapport. Hela 2,7 miljarder har redan investerats i Rocket Internet. Vilket medfört att nu är det bokförda värdet på onlinesegmentet 10,3 miljarder! Det är en kraftig ökning från årsskiftets 7,8 miljarder. Man har visserligen uttalat att det är just inom onlineinvesteringar investeringar kommer att göras i så det var ju heller inte oväntat även om den snabba investeringstakten just i börja på året var det (investeringarna har ej gjorts rent betalningsmässigt än utan tagits på balansräkningen tillsvidare, antagligen i väntan på utdelningarna från sina telekom-innehav).
Investeringarna har m.a.o. gjort att onlinesegmentet nu passerat Korsnäs i bokförtvärde och nu står för 1/6 av Kinneviks substansvärde. Frågan är nu om det kommer bära frukt. Det hänger till stor del på Rocket Internet och deras projekt då Rocket Internet utgör ca 80% av onlinesegmentet följt av bl.a. CDON Group.
CEO för Rocket Internet är Alexander Kudlich och här kan den intresserade läsa en ganska nyligen genomförd intervju. En kritik som brukar lyftas fram mot Rocket Internet är att de inte är speciellt innovativa. Som sagt, de satsar i princip bara på att göra kopior på fungerande internetsajter och sedan "rulla ut" dem på flera olika geografiska marknader, gärna tillväxtsmarknader. Rocket Internet är i alla fall kända för att expandera snabbt när man väl bestämt sig för att satsa. Vi har bl.a. de nuvarande exemplen i Sydostasien. Tidigare har affärsmodellen varit inriktad på att utveckla dessa "kloner" för att sälja dem till andra bolag som man t.ex. gjort till Groupon och eBay. En del menar på att man nu står inför ett skifte i affärsmodellen. Kanske kommer Zalando istället börsnoteras. Kanske kommer man behålla vissa "mogna" innehav. Vi får se vad framtiden har att erbjuda.
Rocket Internet tillsammans med andra innehav inom onlinesegmentet verkar i alla fall få en allt större betydelse för Kinnevik och förhoppningen är att denna satsning ska bli lika lyckosam för Kinnevik som den tidigare satsningen mot telekom och media blev. Då finansierades det av kassaflödet från pappers- och kartongsegmentet. Dagens satsning finansieras mestadels av kassaflödet från telekomsegmentet.
Vad är din syn på Kinneviks stora satsning på onlineverksamhet och Rocket Internet?
Rocket Internet grundades av bröderna Oliver, Marc och Alexander Samwer. Rocket Inter är känt för att snabbt kopiera utländska internetidéer och sedan expandera i högt tempo. Kinnevik har tydligen fattat tycke för detta koncept efter investeringen de gjorde i Rocket Internets företag MyCityDeal, som köptes av Groupon. Rocket Internet är på många sätt ett tyskt CDON Group. Bolaget driver flera skobutiker på nätet och deras Zappos-kopia, Zalando, har sakta men säkert utvecklats till en modesida liknande Nelly.com. De ska även stå bakom möbelbutiker, underklädesbutiker, optiker och mycket mer. Rocket Internet bedriver även tjänster som t.ex. hotellbokningar, Wimdu, och dejtingtjänsten e-Darling. Se fler projekt här.
Kinnevik presenterade nyligen sin Q1 2012 rapport. Hela 2,7 miljarder har redan investerats i Rocket Internet. Vilket medfört att nu är det bokförda värdet på onlinesegmentet 10,3 miljarder! Det är en kraftig ökning från årsskiftets 7,8 miljarder. Man har visserligen uttalat att det är just inom onlineinvesteringar investeringar kommer att göras i så det var ju heller inte oväntat även om den snabba investeringstakten just i börja på året var det (investeringarna har ej gjorts rent betalningsmässigt än utan tagits på balansräkningen tillsvidare, antagligen i väntan på utdelningarna från sina telekom-innehav).
Investeringarna har m.a.o. gjort att onlinesegmentet nu passerat Korsnäs i bokförtvärde och nu står för 1/6 av Kinneviks substansvärde. Frågan är nu om det kommer bära frukt. Det hänger till stor del på Rocket Internet och deras projekt då Rocket Internet utgör ca 80% av onlinesegmentet följt av bl.a. CDON Group.
CEO för Rocket Internet är Alexander Kudlich och här kan den intresserade läsa en ganska nyligen genomförd intervju. En kritik som brukar lyftas fram mot Rocket Internet är att de inte är speciellt innovativa. Som sagt, de satsar i princip bara på att göra kopior på fungerande internetsajter och sedan "rulla ut" dem på flera olika geografiska marknader, gärna tillväxtsmarknader. Rocket Internet är i alla fall kända för att expandera snabbt när man väl bestämt sig för att satsa. Vi har bl.a. de nuvarande exemplen i Sydostasien. Tidigare har affärsmodellen varit inriktad på att utveckla dessa "kloner" för att sälja dem till andra bolag som man t.ex. gjort till Groupon och eBay. En del menar på att man nu står inför ett skifte i affärsmodellen. Kanske kommer Zalando istället börsnoteras. Kanske kommer man behålla vissa "mogna" innehav. Vi får se vad framtiden har att erbjuda.
Rocket Internet tillsammans med andra innehav inom onlinesegmentet verkar i alla fall få en allt större betydelse för Kinnevik och förhoppningen är att denna satsning ska bli lika lyckosam för Kinnevik som den tidigare satsningen mot telekom och media blev. Då finansierades det av kassaflödet från pappers- och kartongsegmentet. Dagens satsning finansieras mestadels av kassaflödet från telekomsegmentet.
Vad är din syn på Kinneviks stora satsning på onlineverksamhet och Rocket Internet?
onsdag 18 april 2012
Kommande rapporter
Nu väntas snart ett flertal Q1 rapporter droppa in allt eftersom. Jag har tagit en titt på Millicoms, men även SCA har släppt sin vilken jag ska ta en titt på senare. Intresset för Millicom kommer sig av att det är ett av de viktigare innehaven, tillsammans med Tele2, i Kinnevik.
I rapporttider kan ju bolagen, som det heter, både överraska positivt som negativt. Personligen hoppas jag på negativt. Då kan det (beroende på värderingen) vara läge att öka i det aktuella innehavet.
Ett bolag som visserligen inte har rapporterat, men som jag ändå valde att öka lite i, efter ett initialt köp i mars, är möbeltillverkaren Ekornes. Kursen har sjunkit och direktavkastningen är nu ca 8%. Ekornes har den starkaste balansräkningen jag har kunnat hitta bland möbeltillverkare. Visserligen är balansräkningen inte allt, men då bolaget även har andra förtjänster känner jag ingen tvekan i att fortsätta köpa när kursen sjunker.
Hur som helst. Rapporter utav intresse nu närmast är annars (senast kurs inom parantes):
Tele2 19//4 (131)
Kinnevik 20/4 (144)
Beijer Alma 25/4 (122)
AstraZeneca 26/4 (305)
Fortum 26/4 (16,75)
Axfood 27/4 (238)
Ratos 8/5 (85)
Skanska 10/5 (110)
Fenix Outdoor 10/5 (172)
Nibe 10/5 (102)
Ekornes 10/5 (91)
Mekonomen 11/5 (213)
Vilka rapporter väntar du på att få läsa?
I rapporttider kan ju bolagen, som det heter, både överraska positivt som negativt. Personligen hoppas jag på negativt. Då kan det (beroende på värderingen) vara läge att öka i det aktuella innehavet.
Ett bolag som visserligen inte har rapporterat, men som jag ändå valde att öka lite i, efter ett initialt köp i mars, är möbeltillverkaren Ekornes. Kursen har sjunkit och direktavkastningen är nu ca 8%. Ekornes har den starkaste balansräkningen jag har kunnat hitta bland möbeltillverkare. Visserligen är balansräkningen inte allt, men då bolaget även har andra förtjänster känner jag ingen tvekan i att fortsätta köpa när kursen sjunker.
Hur som helst. Rapporter utav intresse nu närmast är annars (senast kurs inom parantes):
Tele2 19//4 (131)
Kinnevik 20/4 (144)
Beijer Alma 25/4 (122)
AstraZeneca 26/4 (305)
Fortum 26/4 (16,75)
Axfood 27/4 (238)
Ratos 8/5 (85)
Skanska 10/5 (110)
Fenix Outdoor 10/5 (172)
Nibe 10/5 (102)
Ekornes 10/5 (91)
Mekonomen 11/5 (213)
Vilka rapporter väntar du på att få läsa?
fredag 13 april 2012
Forumet
Det är nu lite över ett år sedan jag provade att starta ett forum i anslutning till bloggen. Forumet finns via länk ovan eller här. Det skadar aldrig att experimentera lite för att sedan utvärdera.
Även om jag märker på besöksstatistiken att det blir ett och annat besök så har det dock mestadels tjänat som en "bank" av minnesanteckningar för mig själv. Dels generella anteckningar, dels över utvecklingen och mina egna tankar kring olika bolag.
Jag är nu helt enkelt nyfiken på om forumet är av intresse för någon utomstående? Finns det någon utvecklingspotential? I så fall ge gärna en kommentar. Om inte så kommer jag antagligen stänga ned det och istället enbart ha den typen av anteckningar som finns på forumet "off-line". Som sagt, tyck gärna till.
Även om jag märker på besöksstatistiken att det blir ett och annat besök så har det dock mestadels tjänat som en "bank" av minnesanteckningar för mig själv. Dels generella anteckningar, dels över utvecklingen och mina egna tankar kring olika bolag.
Jag är nu helt enkelt nyfiken på om forumet är av intresse för någon utomstående? Finns det någon utvecklingspotential? I så fall ge gärna en kommentar. Om inte så kommer jag antagligen stänga ned det och istället enbart ha den typen av anteckningar som finns på forumet "off-line". Som sagt, tyck gärna till.
onsdag 11 april 2012
Intervju med Jan Krepp
Jag hade nyligen nöjet att få svar på några intervjufrågor av Jan Krepp, General Manager på Sparinvest.
Sparinvest är ett kapitalförvaltningsbolag med ett fondutbud som har sin utgångspunkt i s.k. värdeinvestering. Aktieurvalen sker m.a.o. på basis av det s.k. värdekonceptet, d.v.s. att efter en analys av tillgänglig information, väljs de aktier vars marknadspris ligger betydligt under deras bedömda reella värde. Man fokuserar heller inte på s.k. "market timing" och försöker inte spekulera kortsiktigt utan försöker följa sin värdeinvesteringsstrategi genom upp- och nedgångar för att få god långsiktig avkastning.
Nedan följer intervjun. Tack för svaren Jan!
Kan du berätta lite kort om dig själv?
Jag har varit verksam inom bank och finans sedan 1989, då jag var med och startade Matteus Fondkommission tillsammans med flera ledande finansprofiler. Sedan dess har jag varit VD för Returnplus, ett bolag inom försäkrings- och fond i fondförvaltning i Nordeakoncernen och försäljningschef på Nordea Fonder. Sedan 2008 är jag chef över Sparinvest, en internationell kapitalförvaltare, i Sverige, Norge och Finland. Jag är utbildad Civilekonom från Stockholms Universitet.
Om man vill lära sig mer om sparande och aktier har du några förslag på var man ska börja?
Jag skulle rekommendera två böcker som enligt mig ger ett bra fundament för aktiesparande på lång sikt. Den första är The Intelligent Investor skriven av Benjamin Graham. Den publicerades redan 1949 men är fortsatt aktuell och läsvärd. Den andra boken är The Essential Buffett skriven av Robert G. Hagstrom som även är en erkänd värdeförvaltare hos Legg Mason.
Vilka "fällor" ska man akta sig för enligt dig när det gäller sparande och aktier?
Jag rekommenderar att agera långsiktigt, försök inte att tajma marknaden. Det är mycket viktigare att lägga tiden på analysen av respektive bolag än att försöka avgöra om det är rätt tillfälle att köpa. Jag vill även slå ett slag för en väl diversifierad portfölj av innehav om man väljer att investera direkt istället för att investera via fonder.
Har du någon förebild när det kommer till aktier och investeringar och i så fall varför just han/hon?
Eftersom jag är en trogen värdeinvesterare så är Warren Buffett en stor förebild. Han har i högsta grad blivit ett ansikte för värdeinvesterare och för långsiktiga investeringar.
Sparinvest är ett kapitalförvaltningsbolag med ett fondutbud som har sin utgångspunkt i s.k. värdeinvestering. Aktieurvalen sker m.a.o. på basis av det s.k. värdekonceptet, d.v.s. att efter en analys av tillgänglig information, väljs de aktier vars marknadspris ligger betydligt under deras bedömda reella värde. Man fokuserar heller inte på s.k. "market timing" och försöker inte spekulera kortsiktigt utan försöker följa sin värdeinvesteringsstrategi genom upp- och nedgångar för att få god långsiktig avkastning.
Nedan följer intervjun. Tack för svaren Jan!
Kan du berätta lite kort om dig själv?
Jag har varit verksam inom bank och finans sedan 1989, då jag var med och startade Matteus Fondkommission tillsammans med flera ledande finansprofiler. Sedan dess har jag varit VD för Returnplus, ett bolag inom försäkrings- och fond i fondförvaltning i Nordeakoncernen och försäljningschef på Nordea Fonder. Sedan 2008 är jag chef över Sparinvest, en internationell kapitalförvaltare, i Sverige, Norge och Finland. Jag är utbildad Civilekonom från Stockholms Universitet.
Om man vill lära sig mer om sparande och aktier har du några förslag på var man ska börja?
Jag skulle rekommendera två böcker som enligt mig ger ett bra fundament för aktiesparande på lång sikt. Den första är The Intelligent Investor skriven av Benjamin Graham. Den publicerades redan 1949 men är fortsatt aktuell och läsvärd. Den andra boken är The Essential Buffett skriven av Robert G. Hagstrom som även är en erkänd värdeförvaltare hos Legg Mason.
Vilka "fällor" ska man akta sig för enligt dig när det gäller sparande och aktier?
Jag rekommenderar att agera långsiktigt, försök inte att tajma marknaden. Det är mycket viktigare att lägga tiden på analysen av respektive bolag än att försöka avgöra om det är rätt tillfälle att köpa. Jag vill även slå ett slag för en väl diversifierad portfölj av innehav om man väljer att investera direkt istället för att investera via fonder.
Har du någon förebild när det kommer till aktier och investeringar och i så fall varför just han/hon?
Eftersom jag är en trogen värdeinvesterare så är Warren Buffett en stor förebild. Han har i högsta grad blivit ett ansikte för värdeinvesterare och för långsiktiga investeringar.
lördag 7 april 2012
Sir John Templeton
Sir John Templeton är en känd investeringsprofil. Han investerade över hela världen och investerade gärna där det rådde maximal pessimism för att sedan sälja när optimismen var som störst. Ett exempel är att han investerade mycket i bolag i det militärt besegrade Japan under efterkrigstiden för att sedan sälja under 1980-talet. Själv har han uttryckt det med orden: "Bull markets are born on pessimism, grown on skepticism, mature on optimism and die on euphoria. The time of maximum pessimism is the best time to buy, and the time of maximum optimism is the best time to sell."
Templeton är bl.a. känd för sin Templeton Growth Fund som under sin 38 åriga tid gav 14,5% årligen i genomsnitt.
Nedan följer 16 tips från John Templeton.
1. Invest for maximum total real return.
2. Invest—don’t trade or speculate.
3. Remain flexible and open-minded about types of investment.
4. Buy low.
5. When buying stocks, search for bargains among quality stocks.
6. Buy value, not market trends or the economic outlook.
7. Diversify. In stocks and bonds, as in much else, there is safety in numbers.
8. Do your homework or hire wise experts to help you.
9. Aggressively monitor your investments.
10. Don’t panic.
11. Learn from your mistakes.
12. Begin with a prayer.
13. Outperforming the market is a difficult task.
14. An investor who has all the answers doesn’t even understand all the questions.
15. There’s no free lunch.
16. Do not be fearful or negative too often.
En annan mycket minnesvärd fras Templeton lär ha sagt är följande: "The four most dangerous words in investing are ‘This time it’s different."
John Templeton var också en starkt troende man. Vill man läsa mer om John Templeton finns boken Spiritual Investments skriven av John Templeton och Gary Moore.
Templeton är bl.a. känd för sin Templeton Growth Fund som under sin 38 åriga tid gav 14,5% årligen i genomsnitt.
Nedan följer 16 tips från John Templeton.
1. Invest for maximum total real return.
2. Invest—don’t trade or speculate.
3. Remain flexible and open-minded about types of investment.
4. Buy low.
5. When buying stocks, search for bargains among quality stocks.
6. Buy value, not market trends or the economic outlook.
7. Diversify. In stocks and bonds, as in much else, there is safety in numbers.
8. Do your homework or hire wise experts to help you.
9. Aggressively monitor your investments.
10. Don’t panic.
11. Learn from your mistakes.
12. Begin with a prayer.
13. Outperforming the market is a difficult task.
14. An investor who has all the answers doesn’t even understand all the questions.
15. There’s no free lunch.
16. Do not be fearful or negative too often.
En annan mycket minnesvärd fras Templeton lär ha sagt är följande: "The four most dangerous words in investing are ‘This time it’s different."
John Templeton var också en starkt troende man. Vill man läsa mer om John Templeton finns boken Spiritual Investments skriven av John Templeton och Gary Moore.