Analys av Getinge utifrån mina ratingkriterier.
Getinge är en global leverantör av utrustning, system och lösningar inom sjukvård. Bolagets kunder finns inom sjukvårds- och Life Science-indstrin. Getinges största marknad är Europa, som står för ca 46% av omsättningen, följt av Nordamerika på ca 32%. Verksamheten är indelad i tre affärsområden.
Medical Systems (Maquet): Omfattar operationsbord, operationslampor, takkonsoler för medicinteknisk utrustning, produkter för hjärt- och kärlkirurgi och ventilatorer. Står för ca 50% av omsättningen.
Extended Care (ArjoHuntleigh): Omfattar patientliftar, hygiensystem, sjukhussängar, produkter för sårvård, trombos- och trycksårsprevention, samt diagnostikprodukter. Står för ca 27% av omsättningen.
Infection Control (Getinge): Omfattar desinfektions- och sterilisationsprodukter, beskickningslösningar, samt IT-baserade informations- och kvalitetssystem. Står för ca 23% av omsättningen.
Large eller midcap eller motsvarande: Getinge är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: 49% av rösterna kontrolleras av Carl Bennet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Getinge har gett utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta. Utdelningstillväxten ligger på ca 10% årligen sett till senaste 5-års perioden. Enligt policyn ska en tredjedel av vinsten gå till utdelningar.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja, Getinge inte direkt påverkade.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Getinge behöver utveckla nya och förbättrade produkter, alternativt förvärva bolag som har sådana, för att vara med och konkurrera.
Konjunktur-okänslig: Getinge är konjunkturokänslig vilket syns på resultat- och kassaflödesrapporteringen.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Nej. 13,2 miljarder kr eget kapital att jämföra med ca 14,4 miljarder kr i räntebärande skulder. Andelen korsiktiga lån är dock låg så debt/equity ration är ej hög (1,59), men Getinge, och har länge haft som affärsmodell, köper förvärv med hjälp av balansräkningen.
Bättre än index? Direktavkastningen ligger brukligt runt 2%. Vinsttillväxten har de senaste 5 åren legat på ca 11% i medel. Det får anses som ok.
Förtroende för ledningen: Ja.
Getinge får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så får Getinge godkänt. Getinge kan passa in i en långsiktig portfölj men som alltid så bör man vara observant på bolagets mindre starka sidor. Än så länge har bolaget lyckats bra vad det gäller att köpa förvärv genom belåning och tillväxten har hållit i sig utan att man tummat på marginalerna eller fått försämrad return of equity. Man expanderar nu främst i s.k. emerging markets.
Vad är din syn på Getinge?
Forum Getinge
söndag 30 oktober 2011
torsdag 27 oktober 2011
Undfly dåliga beslut
Besluts-aversion kallar jag det beteende då man man undviker att ta beslut då man är rädd för att ta dåliga sådana och då känna att man är ansvarig för dem. Det hänger ihop med det engelska begreppet "Regret aversion". "Regret aversion" handlar om att man vill uppskjuta känslan av skuld/ånger/förlust genom att skjuta upp eller inte alls ta beslut (låt slumpen avgöra, låt någon annan bestämma et.c.).
Hur påverkar då besluts-aversion oss?
Ja det kan vara bra att vara medveten om att denna tendens till besluts-aversion finns hos oss. Ibland kan vi inbilla oss att vi fattar rationella beslut, men egentligen så ligger besluts-aversion till grund för vårt agerande. Istället för att fatta beslut utefter det underlag vi faktiskt har och utveckling vi tänker oss så fattar (eller rättare sagt egentligen inte fattar) vi beslut utefter faktorer som egentligen inte har med saken att göra.
Har man besluts-aversion letar man gärna runt omkring sig efter något som kan "bestämma" åt en hur man ska agera. Man kan då alltid intala sig själv att det inte var en själv som person som tog det felaktiga beslutet. Det var ju omständigheterna, och det gick ju inte att göra på något annat sätt utefter hur omständigheterna var.
Så, förenklat, kan man säga att inte ta beslut blir ett sätt att inte ta ansvar. Kan man vara ansvarig för beslut man inte tagit? Känslan av ansvarsbörda på en själv (om det blir fel) blir med andra ord mindre genom att vara besluts-aversiv.
Vi har alla en del besluts-aversion i oss. Kruxet är bara att komma på vilka situationer som påverkar oss mest och hur vi ska hantera det.
Känner du att du har besluts-aversion i någon situation?
Hur påverkar då besluts-aversion oss?
Ja det kan vara bra att vara medveten om att denna tendens till besluts-aversion finns hos oss. Ibland kan vi inbilla oss att vi fattar rationella beslut, men egentligen så ligger besluts-aversion till grund för vårt agerande. Istället för att fatta beslut utefter det underlag vi faktiskt har och utveckling vi tänker oss så fattar (eller rättare sagt egentligen inte fattar) vi beslut utefter faktorer som egentligen inte har med saken att göra.
Har man besluts-aversion letar man gärna runt omkring sig efter något som kan "bestämma" åt en hur man ska agera. Man kan då alltid intala sig själv att det inte var en själv som person som tog det felaktiga beslutet. Det var ju omständigheterna, och det gick ju inte att göra på något annat sätt utefter hur omständigheterna var.
Så, förenklat, kan man säga att inte ta beslut blir ett sätt att inte ta ansvar. Kan man vara ansvarig för beslut man inte tagit? Känslan av ansvarsbörda på en själv (om det blir fel) blir med andra ord mindre genom att vara besluts-aversiv.
Vi har alla en del besluts-aversion i oss. Kruxet är bara att komma på vilka situationer som påverkar oss mest och hur vi ska hantera det.
Känner du att du har besluts-aversion i någon situation?
tisdag 25 oktober 2011
Matcho, matcho man
Varför håller de flesta i sina aktier under en förhållandevis kort period?
Vad sägs om den här teorin, Matcho-teorin.
De flesta, inklusive jag själv, vill ju verka så pass "manliga" som möjligt i vad man än företar sig. En manlig egenskap sägs vara att vara tämligen aktiv (Ja jag förutsätter här att det är manligt att sporta, köra bil (gärna fort) m.m. men inte att sitta och läsa i fåtöljen). Att vara aktiv kan ha sina fördelar men just när det gäller investeringar så kan det på sikt vara ganska förödande. Det har ju diverse studier visat, men ändock så är vi just det, aktiva.
Varför? Ja låt oss titta på matcho-effekten. Vad är matcho-effekten? Jag definierar matcho-effekten som viljan av att visa sig vara duktig på investeringar och sättet man visar det på är att försöka få hög avkastning på kort sikt genom aktiviteter på köp och sälj-sidan.
Mindre än 30% i avkastning per år ses som att vara för mesar och för att nå hög avkastning köper man och säljer aktivt. Handlingarna (köp och sälj aktivitet) i sig blir viktigare än vad målet självt är. Man känner sig duktig när man kommit fram till ett köp-beslut och agerat på det. Man känner sig duktig när man kommit fram till ett sälj-beslut och agerat på det. Man kan prata om det med sina vänner; nu har jag köpt X, nu har jag sålt X. Man är aktiv och framstår som kunnig eftersom man man agerat på ett eller annat sätt. Handlingarna i sig blir som sagt viktigare än målet.
Tror du mig inte? Prova att prata med andra på en fest om att du förhoppningsvis kan lyckas få 10-15% avkastning per år på dina investeringar och du gör det genom att sitta och vänta... Ingen kommer bry sig. Däremot kommer du bli föreslagen hur du kan tredubbla din portfölj på 6 månader genom att köra efter det eller det systemet, med den hävstången eller satsa på just den aktien eller något liknande. Tro mig, med en sitt-och-vänta-mentalitet och köp-i- små-doser-då-och-då-taktik kommer du framstå som långtifrån matcho. Du ska vara glad om du blir bjuden till nästa fest...
Så hur gör man då för att bli bjuden på nästa grillfest med "grabbarna". Ja du får väl kanske ha en liten del av aktieportföljen till lite mer spekulativa innehav. Då får man ju dessutom sin "matcho-identitet" bekräftad. Alla har vi väl ett ego att sköta. Låt dock varken egot eller de spekulativa innehaven i portföljen bli för stort. ;)
Eller vad säger du?
Vad sägs om den här teorin, Matcho-teorin.
De flesta, inklusive jag själv, vill ju verka så pass "manliga" som möjligt i vad man än företar sig. En manlig egenskap sägs vara att vara tämligen aktiv (Ja jag förutsätter här att det är manligt att sporta, köra bil (gärna fort) m.m. men inte att sitta och läsa i fåtöljen). Att vara aktiv kan ha sina fördelar men just när det gäller investeringar så kan det på sikt vara ganska förödande. Det har ju diverse studier visat, men ändock så är vi just det, aktiva.
Varför? Ja låt oss titta på matcho-effekten. Vad är matcho-effekten? Jag definierar matcho-effekten som viljan av att visa sig vara duktig på investeringar och sättet man visar det på är att försöka få hög avkastning på kort sikt genom aktiviteter på köp och sälj-sidan.
Mindre än 30% i avkastning per år ses som att vara för mesar och för att nå hög avkastning köper man och säljer aktivt. Handlingarna (köp och sälj aktivitet) i sig blir viktigare än vad målet självt är. Man känner sig duktig när man kommit fram till ett köp-beslut och agerat på det. Man känner sig duktig när man kommit fram till ett sälj-beslut och agerat på det. Man kan prata om det med sina vänner; nu har jag köpt X, nu har jag sålt X. Man är aktiv och framstår som kunnig eftersom man man agerat på ett eller annat sätt. Handlingarna i sig blir som sagt viktigare än målet.
Tror du mig inte? Prova att prata med andra på en fest om att du förhoppningsvis kan lyckas få 10-15% avkastning per år på dina investeringar och du gör det genom att sitta och vänta... Ingen kommer bry sig. Däremot kommer du bli föreslagen hur du kan tredubbla din portfölj på 6 månader genom att köra efter det eller det systemet, med den hävstången eller satsa på just den aktien eller något liknande. Tro mig, med en sitt-och-vänta-mentalitet och köp-i- små-doser-då-och-då-taktik kommer du framstå som långtifrån matcho. Du ska vara glad om du blir bjuden till nästa fest...
Så hur gör man då för att bli bjuden på nästa grillfest med "grabbarna". Ja du får väl kanske ha en liten del av aktieportföljen till lite mer spekulativa innehav. Då får man ju dessutom sin "matcho-identitet" bekräftad. Alla har vi väl ett ego att sköta. Låt dock varken egot eller de spekulativa innehaven i portföljen bli för stort. ;)
Eller vad säger du?
söndag 23 oktober 2011
Axfood Q3 Rapport
Axfood har under den senaste tidens oro visat sig vara ett stabil ankare i det blåsiga väder som hittills varit. Axfood är ju också ett av de få bolag som fått betyget AAA i mina ratingkriterier: Analys av Axfood
Tittar vi på senaste rapporten (Axfood Q3 Rapport 2011) så ser vi att Axfood under Q3 gjort en vinst motsvarande 5,09 kr/aktie (5).
Tittar vi på kassaflödet samt balansräkningen så, utifrån vad jag kan se, har inget onormalt skett. Det är som man brukar säga "business as usual".
Vid senaste rapporten gjorde jag bedömningen att utdelningen på 12 kr kan behållas. Jag håller kvar den bedömningen. En höjning verkar ej vara aktuell såvida man inte väljer att belåna sig. Detta är ju i sak alltid möjligt om huvudägaren vill få loss kapital till andra investeringar, men det är inget troligt scenario. Axfood genererar ett gott kassaflöde som det är ändå. I vått och torrt, precis som det är tänkt.
VD Anders Strålman kommenterar bl.a.:
"I den rådande turbulensen är marknadsutsikterna och tillväxten i dagligvaruhandeln svåra att bedöma. Den ekonomiska krisen i flera EU-länder och USA skapar stor oro och ökad försiktighet bland hushåll och företag som befarar en vikande konjunktur. Detta kan medföra än mer prismedvetna och återhållsamma kunder, vilket skulle gynna såväl egna märkesvaror som lågprisalternativ. Vi står även inför en stundande avtalsförhandling med osäker utgång."
Just nu ligger värderingen något för högt för att jag skulle vilja öka i Axfood. Mitt senaste köp gjordes till bättre pris än nuvarande kurs, efter det att "analytikerkåren" var missnöjd med en kvartalsrapport. Det blir antagligen att invänta ett sådant tillfälle eftersom finansoron (än så länge) inte haft någon påverkan på bolagets aktiekurs.
Vad är din syn på Axfood?
Tittar vi på senaste rapporten (Axfood Q3 Rapport 2011) så ser vi att Axfood under Q3 gjort en vinst motsvarande 5,09 kr/aktie (5).
Tittar vi på kassaflödet samt balansräkningen så, utifrån vad jag kan se, har inget onormalt skett. Det är som man brukar säga "business as usual".
Vid senaste rapporten gjorde jag bedömningen att utdelningen på 12 kr kan behållas. Jag håller kvar den bedömningen. En höjning verkar ej vara aktuell såvida man inte väljer att belåna sig. Detta är ju i sak alltid möjligt om huvudägaren vill få loss kapital till andra investeringar, men det är inget troligt scenario. Axfood genererar ett gott kassaflöde som det är ändå. I vått och torrt, precis som det är tänkt.
VD Anders Strålman kommenterar bl.a.:
"I den rådande turbulensen är marknadsutsikterna och tillväxten i dagligvaruhandeln svåra att bedöma. Den ekonomiska krisen i flera EU-länder och USA skapar stor oro och ökad försiktighet bland hushåll och företag som befarar en vikande konjunktur. Detta kan medföra än mer prismedvetna och återhållsamma kunder, vilket skulle gynna såväl egna märkesvaror som lågprisalternativ. Vi står även inför en stundande avtalsförhandling med osäker utgång."
Just nu ligger värderingen något för högt för att jag skulle vilja öka i Axfood. Mitt senaste köp gjordes till bättre pris än nuvarande kurs, efter det att "analytikerkåren" var missnöjd med en kvartalsrapport. Det blir antagligen att invänta ett sådant tillfälle eftersom finansoron (än så länge) inte haft någon påverkan på bolagets aktiekurs.
Vad är din syn på Axfood?
lördag 22 oktober 2011
Q3 rapporter från Kinnevik-bolagen
Det har ju trillat in flertalet rapporter under den gångna veckan. Låt mig lite kortfattat göra några noteringar kring de bolag som ingår i investmentbolaget Kinnevik portfölj. Kinnevik har flertalet innehav och de har olika stor betydelse för Kinnevik. Viktigast är Millicom och Tele2.
Millicom är en mobiloperatör som erbjuder mobiltelefonitjänster i 18 länder i Latinamerika, Afrika och Asien. Millicoms tjänster marknadsförs huvudsakligen under varumärket Tigo. Största marknaden är Centralamerika med 40% av intäkterna.
I Q3 rapporten angavs 1,74 (1,34) usd i vinst/aktie exkl engånsposter. Omsättningen och antal kunder steg med 13% i jämförelse med Q3 2010. Styrelsen i Millicom föreslår också en extra utdelning på 3 usd. Ett välkommet tillskott till bl.a. Kinneviks kassa.
Tar vi oss en sen titt på Tele 2, som är en teleoperatör där mobiltelefoni utgör ca 2/3 av omsättningen, så ser det även där ut som "business as usual".
Angående finansoron just nu så uttalar sig man så här från Tele2s håll:
"Det har vi inte sett, det går fortsatt väldigt starkt. Vår bransch, telekom,
påverkas inte så mycket i dåliga tider."
Tele2 sitter just nu med en mycket god kassa på ca 11,80 kr/aktie. Att genomföra ordinarie utdelning bör med andra ord inte vara något problem.
Skuldsättningen för bolaget har dock ökat i jämförelse med för ett år sedan och debt/equity är nu 1,15. Andelen lån ökade som bekant markant när man genomförde extra utdelningen tidigare i år.
Av betydelse därnäst så vill jag sätta helägda Korsnäs. Där rapporteras att Korsnäs rörelseresultat uppgick till 784 (810) Mkr för perioden jan-sep. Korsnäs är den näst största tillverkaren av vätskekartong i världen. Den något sänkta rörelsevinsten förklarades av något högre kostnader för kemikalier och ved som ej kunnat kompenseras fullt ut på försäljningspriset. Resultatet sticker inte ut på något sätt än vad som kan vara brukligt.
Andra delägda verksamheter av blandad betydelse är t.ex. MTG, Metro och Cdon.
MTG ökade rörelseresultatet kraftigt, Metro gör en liten förlust och Cdon visar på omsättningstillväxt men sänkt vinst på grund av tagna engångskostnader.
Transcom är ett problembarn, som man delvis avyttrat, men Kinnevik kommer som delägare ställa upp i den kommande nyemissionen.
Önskar man nu titta på Kinnevik självt så finns rapporten här: Kinnevik Q3 Rapport 2011
VD Mia Brunell säger bl.a.:
”Jag är nöjd med Kinneviks utveckling i det tredje kvartalet. Korsnäs har fortsatt stabil utveckling och bra rörelsemarginal och våra telekombolag visar styrka med god försäljningstillväxt och fortsatt höga marginaler. Våra mediabolag har utvecklats väl trots den makroekonomiska osäkerheten. Inom våra nya investeringar är aktiviteten fortsatt hög och mandatet för nyinvesteringar i år har ökat, vilket visar de möjligheter vi ser att investera i framtida tillväxt”
Kinnevik är med sin mix av stabila kassaflödesgenererande verksamheter och intressanta nysatsningar ett av mina favoritbolag. Det handlas f.n. till god rabatt baserat på sina underliggande innehav.
Vad är din syn på Kinnevik?
Millicom är en mobiloperatör som erbjuder mobiltelefonitjänster i 18 länder i Latinamerika, Afrika och Asien. Millicoms tjänster marknadsförs huvudsakligen under varumärket Tigo. Största marknaden är Centralamerika med 40% av intäkterna.
I Q3 rapporten angavs 1,74 (1,34) usd i vinst/aktie exkl engånsposter. Omsättningen och antal kunder steg med 13% i jämförelse med Q3 2010. Styrelsen i Millicom föreslår också en extra utdelning på 3 usd. Ett välkommet tillskott till bl.a. Kinneviks kassa.
Tar vi oss en sen titt på Tele 2, som är en teleoperatör där mobiltelefoni utgör ca 2/3 av omsättningen, så ser det även där ut som "business as usual".
Angående finansoron just nu så uttalar sig man så här från Tele2s håll:
"Det har vi inte sett, det går fortsatt väldigt starkt. Vår bransch, telekom,
påverkas inte så mycket i dåliga tider."
Tele2 sitter just nu med en mycket god kassa på ca 11,80 kr/aktie. Att genomföra ordinarie utdelning bör med andra ord inte vara något problem.
Skuldsättningen för bolaget har dock ökat i jämförelse med för ett år sedan och debt/equity är nu 1,15. Andelen lån ökade som bekant markant när man genomförde extra utdelningen tidigare i år.
Av betydelse därnäst så vill jag sätta helägda Korsnäs. Där rapporteras att Korsnäs rörelseresultat uppgick till 784 (810) Mkr för perioden jan-sep. Korsnäs är den näst största tillverkaren av vätskekartong i världen. Den något sänkta rörelsevinsten förklarades av något högre kostnader för kemikalier och ved som ej kunnat kompenseras fullt ut på försäljningspriset. Resultatet sticker inte ut på något sätt än vad som kan vara brukligt.
Andra delägda verksamheter av blandad betydelse är t.ex. MTG, Metro och Cdon.
MTG ökade rörelseresultatet kraftigt, Metro gör en liten förlust och Cdon visar på omsättningstillväxt men sänkt vinst på grund av tagna engångskostnader.
Transcom är ett problembarn, som man delvis avyttrat, men Kinnevik kommer som delägare ställa upp i den kommande nyemissionen.
Önskar man nu titta på Kinnevik självt så finns rapporten här: Kinnevik Q3 Rapport 2011
VD Mia Brunell säger bl.a.:
”Jag är nöjd med Kinneviks utveckling i det tredje kvartalet. Korsnäs har fortsatt stabil utveckling och bra rörelsemarginal och våra telekombolag visar styrka med god försäljningstillväxt och fortsatt höga marginaler. Våra mediabolag har utvecklats väl trots den makroekonomiska osäkerheten. Inom våra nya investeringar är aktiviteten fortsatt hög och mandatet för nyinvesteringar i år har ökat, vilket visar de möjligheter vi ser att investera i framtida tillväxt”
Kinnevik är med sin mix av stabila kassaflödesgenererande verksamheter och intressanta nysatsningar ett av mina favoritbolag. Det handlas f.n. till god rabatt baserat på sina underliggande innehav.
Vad är din syn på Kinnevik?
fredag 21 oktober 2011
Fortsatt positiv till NGS Group
Idag lämnade bl.a. NGS Group 3Q rapport.
Jag kan konstatera att omsättning och rörelseresultat fortsatt växa.
För perioden jan-sep uppgick rörelseresultatet till 7,9 Msek (3,5), eller ca 4 kr/aktie.
Vinsten per aktie för tredje kvartalet uppgick till 0,95 kr (0,36). För perioden jan-sep ligger resultat per aktie på 5,33 kr (0,92) inkl engångsvinster som gjordes i och med försäljning tidigare i år. På grund av det så är det naturligtvis bättre att titta på rörelseresultatets utveckling ovan som mer visar på hur verksamheten i sig går.
Det går också konstatera att soliditet är fortsatt god 72%.
Jag är fortsatt klart positivt. Det är framförallt verksamheterna Psykiatrika och FirsMed som visar framfötterna. De mer skolrelaterade verksamheterna har ju av förklarliga skäl mindre möjligheter till tillväxt under Q3.
NGS Group förvärvade Stjärnpoolen AB under perioden och som jag skrev på Forum NGS Group så räknar jag med att den verksamheten kommer tillföra ca 0,50 kr i vinst/aktie på årsbasis framöver.
VD Ingrid Nordlund kommenterar:
"NGS har hittills i år haft en tillväxt på 40 procent. Vi är ödmjuka inför det faktum att vi agerar på en turbulent ekonomisk marknad, men i dagsläget har vi ännu inte sett några signaler på en avmattning i efterfrågan på våra tjänster. Vi fortsätter därför arbeta med tillväxt under fortsatt god lönsamhet som vårt främsta fokus och jag ser fortsatt positivt på resten av 2011."
Även om NGS Group är ett litet, okänt bolag så är min bedömning att bolaget är klart undervärderat. Inte enbart sett till dess framtida potential utan också för att det redan idag tjänar en bra slant i relation till sitt aktiekurs-pris. Det finns alltid risker med att växa genom förvärv (vilket varit trenden för liknande bolag ett tag nu), men köpet av Stjärnpoolen visar också att man i NGS Group inte köper enbart för köpandets skull utan när prislappen är den rätta. Priset motsvarade nämligen ca 2,50 kr/aktie för en verksamhet med 14 Msek i omsättning och ca 7 %vinstmarginal (uppskattningsvis motsvarande ca 0,50 kr/aktie framöver).
Jag kan konstatera att omsättning och rörelseresultat fortsatt växa.
För perioden jan-sep uppgick rörelseresultatet till 7,9 Msek (3,5), eller ca 4 kr/aktie.
Vinsten per aktie för tredje kvartalet uppgick till 0,95 kr (0,36). För perioden jan-sep ligger resultat per aktie på 5,33 kr (0,92) inkl engångsvinster som gjordes i och med försäljning tidigare i år. På grund av det så är det naturligtvis bättre att titta på rörelseresultatets utveckling ovan som mer visar på hur verksamheten i sig går.
Det går också konstatera att soliditet är fortsatt god 72%.
Jag är fortsatt klart positivt. Det är framförallt verksamheterna Psykiatrika och FirsMed som visar framfötterna. De mer skolrelaterade verksamheterna har ju av förklarliga skäl mindre möjligheter till tillväxt under Q3.
NGS Group förvärvade Stjärnpoolen AB under perioden och som jag skrev på Forum NGS Group så räknar jag med att den verksamheten kommer tillföra ca 0,50 kr i vinst/aktie på årsbasis framöver.
VD Ingrid Nordlund kommenterar:
"NGS har hittills i år haft en tillväxt på 40 procent. Vi är ödmjuka inför det faktum att vi agerar på en turbulent ekonomisk marknad, men i dagsläget har vi ännu inte sett några signaler på en avmattning i efterfrågan på våra tjänster. Vi fortsätter därför arbeta med tillväxt under fortsatt god lönsamhet som vårt främsta fokus och jag ser fortsatt positivt på resten av 2011."
Även om NGS Group är ett litet, okänt bolag så är min bedömning att bolaget är klart undervärderat. Inte enbart sett till dess framtida potential utan också för att det redan idag tjänar en bra slant i relation till sitt aktiekurs-pris. Det finns alltid risker med att växa genom förvärv (vilket varit trenden för liknande bolag ett tag nu), men köpet av Stjärnpoolen visar också att man i NGS Group inte köper enbart för köpandets skull utan när prislappen är den rätta. Priset motsvarade nämligen ca 2,50 kr/aktie för en verksamhet med 14 Msek i omsättning och ca 7 %vinstmarginal (uppskattningsvis motsvarande ca 0,50 kr/aktie framöver).
lördag 15 oktober 2011
Occupy Wall Street
Occupy Wall Street har blivit epitetet för en rörelse som protesterar mot sociala och ekonomiska ojämlikheter men framförallt det som man upplever vara stark påverkan av den s.k. stor-finansens påverkan på politiken.
Protesterna började i liten skala med utgångspunkt i New York men spred sig sedan till fler amerikanska städer och idag, lördagen 15/10, hölls demonstrationer i flera städer runt på vår jord.
Det verkar vara en blandad kompott av människor som protesterar allt från anarkister till socialister, liberala och konservativa inkl. politiskt ganska obundna. Det verkar heller inte vara en centralstyrd rörelse utan en gräsrotsrörelse som mer liknar ett nätverk. Ett löst nätverk av människor som vill uttrycka sin frustration.
Man kallar sig bl.a. "99 percenters" som markering att man tillhör de 99% procenten som inte tillhör den rikaste makteliten på 1% som man upplever skor sig på de andras bekostnad.
Politikerna i USA har valt olika förhållningssätt till rörelsen.
USAs president Obama sägs ha sagt "I think it expresses the frustrations the American people feel, that we had the biggest financial crisis since the Great Depression."
En av republikanernas president kandidater Herman Cain utryckte "Don't blame Wall Street, don't blame the big banks, if you don't have a job and you're not rich, blame yourself!"
Republikanen och fed-kritikern Ron Paul lär ha sagt "If they were demonstrating peacefully, and making a point, and arguing our case, and drawing attention to the Fed — I would say, 'good!"
Inledningsvis har Occupy Wall Street liknats vid den amerikanska Tea-party rörelsen men mer vänster-inriktad. D.v.s. en rörelse som vänder sig mot den amerikanska nuvarande förda politiken. Nu när den verkar spridas till även andra delar av världen så ska det bli intressant att se vad politiker i andra delar av världen uttalar sig om den.
Vi får se hur det hela utvecklar sig och om det får någon påverkan på förd politik, ekonomi och samhället i övrigt.
Vad är din syn på Occupy Wall Street och tror du den kommer ha någon påverkan?
Protesterna började i liten skala med utgångspunkt i New York men spred sig sedan till fler amerikanska städer och idag, lördagen 15/10, hölls demonstrationer i flera städer runt på vår jord.
Det verkar vara en blandad kompott av människor som protesterar allt från anarkister till socialister, liberala och konservativa inkl. politiskt ganska obundna. Det verkar heller inte vara en centralstyrd rörelse utan en gräsrotsrörelse som mer liknar ett nätverk. Ett löst nätverk av människor som vill uttrycka sin frustration.
Man kallar sig bl.a. "99 percenters" som markering att man tillhör de 99% procenten som inte tillhör den rikaste makteliten på 1% som man upplever skor sig på de andras bekostnad.
Politikerna i USA har valt olika förhållningssätt till rörelsen.
USAs president Obama sägs ha sagt "I think it expresses the frustrations the American people feel, that we had the biggest financial crisis since the Great Depression."
En av republikanernas president kandidater Herman Cain utryckte "Don't blame Wall Street, don't blame the big banks, if you don't have a job and you're not rich, blame yourself!"
Republikanen och fed-kritikern Ron Paul lär ha sagt "If they were demonstrating peacefully, and making a point, and arguing our case, and drawing attention to the Fed — I would say, 'good!"
Inledningsvis har Occupy Wall Street liknats vid den amerikanska Tea-party rörelsen men mer vänster-inriktad. D.v.s. en rörelse som vänder sig mot den amerikanska nuvarande förda politiken. Nu när den verkar spridas till även andra delar av världen så ska det bli intressant att se vad politiker i andra delar av världen uttalar sig om den.
Vi får se hur det hela utvecklar sig och om det får någon påverkan på förd politik, ekonomi och samhället i övrigt.
Vad är din syn på Occupy Wall Street och tror du den kommer ha någon påverkan?
fredag 14 oktober 2011
Händelselösa veckor
Nu har det snart gått två veckor efter min senaste aktivitet på köpfronten. Trots alla nyheter som strömmar fram i olika media så har det varit ganska händelselöst. Vad har i sak egentligen förändrats?
Tyvärr har vi fått se något stigande kurser på börsen under de här två veckorna. Vilket även drabbat mina innehav. Trots det så är jag optimistisk om att ju längre oron kring dittan och dattan fortsätter så kommer köplägen fortsätta att uppstå. Det passar mig då jag av naturen inte gillar stora enskilda köp utan gärna sprider ut inköpen över tid.
Jag har som tidigare nämnts "bränt en del krut" redan genom att flytta över en del sparade medel till aktiedepån, men hoppas ändock på en riktigt stor nedgång framöver. I väntat på (och i förhoppningen om) den så fortsätter jag köpa mer ju lägre kurser vi får se. En del bolag har dock varit väldigt "motståndskraftiga". Kurserna i bolag som NGS Group, G5 Entertainment och Axfood har envist vägrat röra sig nedåt i egentlig mening. Synd, men man måste ju ändå välja en del som det är redan så det kanske inte gör så stor skillnad i slutänden i alla fall.
Kvartalsrapporter börjar trilla in snart också. Kul! Då får man lite nytt att läsa.
Rapportdatum (senast betalda kurs inom parantes):
20/10 Fortum (18,32 eur), Axfood (231) och Kinnevik (133,20)
21/10 NGS Group (22)
25/10 SCA (88,15)
28/10 Beijer Alma (111)
3/11 Skanska (100,50)
15/11 G 5 Entertainment (22,70)
Tyvärr har vi fått se något stigande kurser på börsen under de här två veckorna. Vilket även drabbat mina innehav. Trots det så är jag optimistisk om att ju längre oron kring dittan och dattan fortsätter så kommer köplägen fortsätta att uppstå. Det passar mig då jag av naturen inte gillar stora enskilda köp utan gärna sprider ut inköpen över tid.
Jag har som tidigare nämnts "bränt en del krut" redan genom att flytta över en del sparade medel till aktiedepån, men hoppas ändock på en riktigt stor nedgång framöver. I väntat på (och i förhoppningen om) den så fortsätter jag köpa mer ju lägre kurser vi får se. En del bolag har dock varit väldigt "motståndskraftiga". Kurserna i bolag som NGS Group, G5 Entertainment och Axfood har envist vägrat röra sig nedåt i egentlig mening. Synd, men man måste ju ändå välja en del som det är redan så det kanske inte gör så stor skillnad i slutänden i alla fall.
Kvartalsrapporter börjar trilla in snart också. Kul! Då får man lite nytt att läsa.
Rapportdatum (senast betalda kurs inom parantes):
20/10 Fortum (18,32 eur), Axfood (231) och Kinnevik (133,20)
21/10 NGS Group (22)
25/10 SCA (88,15)
28/10 Beijer Alma (111)
3/11 Skanska (100,50)
15/11 G 5 Entertainment (22,70)
onsdag 12 oktober 2011
Analys av Assa Abloy
Analys av Assa Abloy utifrån mina ratingkriterier.
Assa Abloy säljer lås- och säkerhetslösningar för dörrar till konsumenter samt företag. Det rör sig om allt från gamla hederliga lås till identifieringsteknologi.
Large eller midcap eller motsvarande: Assa Abloy är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: Latour kontrollerar 29,6% av rösterna och 9,5% av kapitalet. Näst största ägaren är Melker Schörling med 11,5% respektive 3,9%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Assa Abloy har gett, stigande, utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta. Utdelningstillväxten har legat något över 15% årligen under samma period.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Assa Abloy köper in stål och mässing m.m. men inköpen påverkar inte i så hög grad att det gör avgörande skillnad på marginalerna, bl.a. för att Assa Abloy kan ta ut det gentemot slutkund.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Assa Abloy är i en verksamhet där man ständigt behöver utveckla nya och förbättrade produkter för att behålla sin marknadsposition.
Konjunktur-okänslig: Både ja och nej. Assa Abloy är visserligen delvis beroende av nybyggnation och har därmed gemensamma drag med byggbranchen, men tittar vi på kassaflödet så ser man ut att vara konjunktur-okänslig.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. 20,8 miljarder kr eget kapital att jämföra med ca 12 miljarder kr i räntebärande skulder.
Bättre än index? Ja avkastningen har varit bättre än index hittills, men nu under de senaste åren då den organiska tillväxten avstannat har man övergått till att köpa tillväxt genom förvärv. Målet är en omsättningstillväxt på ca 10% årligen. I genomsnitt 3/4 sker av tillväxten de senaste 5 åren har skett genom förvärv.
Förtroende för ledningen: Ja.
Assa Abloy får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så passar Assa Abloy in i en långsiktig, defensiv, portfölj. Assa Abloy är ingen tillväxtsmaskin, men genererar stabila utdelningar samtidigt som man faktiskt har ett relativt bra kassaflöde. Att man växer och försvarar sin marknadsposition via förvärv är egentligen inte optimalt, men inte ovanligt för ett nu världsledande och "moget" bolag som har svårt att växa på annat sätt.
Vad är din syn på Assa Abloy?
Forum Assa Abloy
Assa Abloy säljer lås- och säkerhetslösningar för dörrar till konsumenter samt företag. Det rör sig om allt från gamla hederliga lås till identifieringsteknologi.
Large eller midcap eller motsvarande: Assa Abloy är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: Latour kontrollerar 29,6% av rösterna och 9,5% av kapitalet. Näst största ägaren är Melker Schörling med 11,5% respektive 3,9%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Assa Abloy har gett, stigande, utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta. Utdelningstillväxten har legat något över 15% årligen under samma period.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Assa Abloy köper in stål och mässing m.m. men inköpen påverkar inte i så hög grad att det gör avgörande skillnad på marginalerna, bl.a. för att Assa Abloy kan ta ut det gentemot slutkund.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Assa Abloy är i en verksamhet där man ständigt behöver utveckla nya och förbättrade produkter för att behålla sin marknadsposition.
Konjunktur-okänslig: Både ja och nej. Assa Abloy är visserligen delvis beroende av nybyggnation och har därmed gemensamma drag med byggbranchen, men tittar vi på kassaflödet så ser man ut att vara konjunktur-okänslig.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. 20,8 miljarder kr eget kapital att jämföra med ca 12 miljarder kr i räntebärande skulder.
Bättre än index? Ja avkastningen har varit bättre än index hittills, men nu under de senaste åren då den organiska tillväxten avstannat har man övergått till att köpa tillväxt genom förvärv. Målet är en omsättningstillväxt på ca 10% årligen. I genomsnitt 3/4 sker av tillväxten de senaste 5 åren har skett genom förvärv.
Förtroende för ledningen: Ja.
Assa Abloy får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så passar Assa Abloy in i en långsiktig, defensiv, portfölj. Assa Abloy är ingen tillväxtsmaskin, men genererar stabila utdelningar samtidigt som man faktiskt har ett relativt bra kassaflöde. Att man växer och försvarar sin marknadsposition via förvärv är egentligen inte optimalt, men inte ovanligt för ett nu världsledande och "moget" bolag som har svårt att växa på annat sätt.
Vad är din syn på Assa Abloy?
Forum Assa Abloy
söndag 9 oktober 2011
A conversation with Benjamin Graham
Financial Analysts Journal är en riktig guldgruva med intervjuer, artiklar et.c. från 1945 och till dags datum. En del artiklar är fria att läsa andra får man tillgång till mot en avgift.
Nedan följer en intervju med Benjamin Graham September/Oktober-numret från 1976.
"In the light of your 60-odd years of experience in Wall Street what is your overall view of common stocks?
Common stocks have one important characteristics and one important speculative
characteristic. Their investment value and average market price tend to increase
irregularly but persistently over the decades, as their net worth builds up through the reinvestment of undistributed earnings--incidentally, with no clear-cut plus or minus response to inflation. However, most of the time common stocks are subject to irrational and excessive price fluctuations in both directions, as the consequence of the ingrained tendency of most people to speculate or gamble--i.e., to give way to hope, fear and greed.
What is your view of Wall Street as a financial institution?
A highly unfavorable--even a cynical--one. The Stock Exchanges appear to me chiefly as a John Bunyan type of Vanity Fair, or a Falstaffian joke, that frequently degenerates into a madhouse--"a tale full of sound and fury, signifying nothing." The stock market resembles a huge laundry in which institutions take in large blocks of each other's washing--nowadays to the tune of 30 million shares a day--without true rhyme or reason. But technologically it is remarkably well-organized.
What is your view of the financial community as a whole?
Most of the stockbrokers, financial analysts, investment advisers, etc., are above average in intelligence, business honesty and sincerity. But they lack adequate experience with all types of security markets and an overall understanding of common stocks--of what I call "the nature of the beast." They tend to take the market and themselves too seriously. They spend a large part of their time trying, valiantly and ineffectively, to do things they can't do well.
What sort of things, for example?
To forecast short- and long-term changes in the economy, and in the price level of
common stocks, to select the most promising industry groups and individual issues--
generally for the near-term future.
Can the average manager of institutional funds obtain better results than the Dow
Jones Industrial Average or the Standard & Poor's Index over the years?
No. In effect, that would mean that the stock market experts as a whole could beat
themselves--a logical contradiction.
Do you think, therefore, that the average institutional client should be content with the DJIA results or the equivalent?
Yes. Not only that, but I think they should require approximately such results over, say, a moving five-year average period as a condition for paying standard management fees to advisors and the like.
What about the objection made against so-called index funds that different investors have different requirements?
At bottom that is only a convenient cliche or alibi to justify the mediocre record of the past. All investors want good results from their investments, and are entitled to them to the extent that they are actually obtainable. I see no reason why they should be content with results inferior to those of an indexed fund or pay standard fees for such inferior results.
Turning now to individual investors, do you think that they are at a disadvantage
compared with the institutions, because of the latter's huge resources, superior
facilities for obtaining information, etc.?
On the contrary, the typical investor has a great advantage over the large institutions.
Why?
Chiefly because these institutions have a relatively small field of common stocks to
choose from--say 300 to 400 huge corporations--and they are constrained more or less to concentrate their research and decisions on this much over-analyzed group. By contrast, most individuals can choose at any time among some 3000 issues listed in the Standard & Poor's Monthly Stock Guide. Following a wide variety of approaches and preferences, the individual investor should at all times be able to locate at least one per cent of the total list--say, 30 issues or more--that offer attractive buying opportunities.
What general rules would you offer the individual investor for his investment policy
over the years?
Let me suggest three such rules:
(1) The individual investor should act consistently as an investor and not as a speculator. This means, in sum, that he should be able to justify every purchase he makes and each price he pays by impersonal, objective reasoning that satisfies him that he is getting more than his money's worth for his purchase--in other words, that he has a margin of safety, in value terms, to protect his commitment.
(2) The investor should have a definite selling policy for all his common stock commitments, corresponding to his buying techniques. Typically, he should set a reasonable profit objective on each purchase--say 50 to 100 per cent--and a maximum holding period for this objective to be realized--say, two to three years. Purchases not realizing the gain objective at the end of the holding period should be sold out at the market.
(3) Finally, the investor should always have a minimum percentage of his total portfolio in common stocks and a minimum percentage in bond equivalents. I recommend at least 25 per cent of the total at all times in each category. A good case can be made for a consistent 50-50 division here, with adjustments for changes in the market level. This means the investor would switch some of his stocks into bonds on significant rises of the market level, and vice-versa when the market declines. I would suggest, in general, an average seven- or eight-year maturity for his bond holdings.
In selecting the common stock portfolio, do you advise careful study of and selectivity among different issues?
In general, no. I am no longer an advocate of elaborate techniques of security analysis in order to find superior value opportunities. This was a rewarding activity, say, 40 years ago, when our textbook "Graham and Dodd" was first published; but the situation has changed a great deal since then. In the old days any well-trained security analyst could do a good professional job of selecting undervalued issues through detailed studies; but in the light of the enormous amount of research now being carried on, I doubt whether in most cases such extensive efforts will generate sufficiently superior selections to justify
their cost. To that very limited extent I'm on the side of the "efficient market" school of thought now generally accepted by the professors.
What general approach to portfolio formation do you advocate?
Essentially, a highly simplified one that applies a single criteria or perhaps two criteria to the price to assure that full value is present and that relies for its results on the performance of the portfolio as a whole--i.e., on the group results--rather than on the expectations for individual issues.
Can you indicate concretely how an individual investor should create and maintain his common stock portfolio?
I can give two examples of my suggested approach to this problem. One appears severely limited in its application, but we found it almost unfailingly dependable and satisfactory in 30-odd years of managing moderate-sized investment funds. The second represents a great deal of new thinking and research on our part in recent years. It is much wider in its application than the first one, but it combines the three virtues of sound logic, simplicity of application, and an extraordinarily good performance record, assuming--contrary to fact--that it had actually been followed as now formulated over the past 50 years--from 1925 to 1975.
Some details, please, on your two recommended approaches.
My first, more limited, technique confines itself to the purchase of common stocks at less than their working-capital value, or net-current-asset value, giving no weight to the plant and other fixed assets, and deducting all liabilities in full from the current assets. We used this approach extensively in managing investment funds, and over a 30-odd year period we must have earned an average of some 20 per cent per year from this source. For a while, however, after the mid-1950's, this brand of buying opportunity became very scarce because of the pervasive bull market. But it has returned in quantity since the 1973-74 decline. In January 1976 we counted over 300 such issues in the Standard & Poor's Stock Guide--about 10 per cent of the total. I consider it a foolproof method of systematic investment--once again, not on the basis of individual results but in terms of the expectable group outcome.
Finally, what is your other approach?
This is similar to the first in its underlying philosophy. It consists of buying groups of stocks at less than their current or intrinsic value as indicated by one or more simple criteria. The criterion I prefer is seven times the reported earnings for the past 12 months. You can use others--such as a current dividend return above seven per cent or book value more than 120 percent of price, etc. We are just finishing a performance study of these approaches over the past half-century--1925-1975. They consistently show results of 15 per cent or better per annum, or twice the record of the DJIA for this long period. I have every confidence in the threefold merit of this general method based on (a) sound logic, (b) simplicity of application, and (c) an excellent supporting record. At bottom it is a technique by which true investors can exploit the recurrent excessive optimism and excessive apprehension of the speculative public."
Vid tidpunkten för denna intervju har Benjamin Graham, som är den s.k. värdeinvesteringens fader, mer erfarenhet från investeringar än vad jag själv ens någonsin kommer att tillägna mig under hela min livstid. Han har ett otal böcker bakom sig, inte minst "värdeinvesterings-bibeln" The Intelligent Investor, samt har som investerare sett en mängd upp och nedgångar. En i mitt tycke mycket intressant intervju väl värd att läsa och begrunda.
Väcker intervjun några tankar hos dig?
Nedan följer en intervju med Benjamin Graham September/Oktober-numret från 1976.
"In the light of your 60-odd years of experience in Wall Street what is your overall view of common stocks?
Common stocks have one important characteristics and one important speculative
characteristic. Their investment value and average market price tend to increase
irregularly but persistently over the decades, as their net worth builds up through the reinvestment of undistributed earnings--incidentally, with no clear-cut plus or minus response to inflation. However, most of the time common stocks are subject to irrational and excessive price fluctuations in both directions, as the consequence of the ingrained tendency of most people to speculate or gamble--i.e., to give way to hope, fear and greed.
What is your view of Wall Street as a financial institution?
A highly unfavorable--even a cynical--one. The Stock Exchanges appear to me chiefly as a John Bunyan type of Vanity Fair, or a Falstaffian joke, that frequently degenerates into a madhouse--"a tale full of sound and fury, signifying nothing." The stock market resembles a huge laundry in which institutions take in large blocks of each other's washing--nowadays to the tune of 30 million shares a day--without true rhyme or reason. But technologically it is remarkably well-organized.
What is your view of the financial community as a whole?
Most of the stockbrokers, financial analysts, investment advisers, etc., are above average in intelligence, business honesty and sincerity. But they lack adequate experience with all types of security markets and an overall understanding of common stocks--of what I call "the nature of the beast." They tend to take the market and themselves too seriously. They spend a large part of their time trying, valiantly and ineffectively, to do things they can't do well.
What sort of things, for example?
To forecast short- and long-term changes in the economy, and in the price level of
common stocks, to select the most promising industry groups and individual issues--
generally for the near-term future.
Can the average manager of institutional funds obtain better results than the Dow
Jones Industrial Average or the Standard & Poor's Index over the years?
No. In effect, that would mean that the stock market experts as a whole could beat
themselves--a logical contradiction.
Do you think, therefore, that the average institutional client should be content with the DJIA results or the equivalent?
Yes. Not only that, but I think they should require approximately such results over, say, a moving five-year average period as a condition for paying standard management fees to advisors and the like.
What about the objection made against so-called index funds that different investors have different requirements?
At bottom that is only a convenient cliche or alibi to justify the mediocre record of the past. All investors want good results from their investments, and are entitled to them to the extent that they are actually obtainable. I see no reason why they should be content with results inferior to those of an indexed fund or pay standard fees for such inferior results.
Turning now to individual investors, do you think that they are at a disadvantage
compared with the institutions, because of the latter's huge resources, superior
facilities for obtaining information, etc.?
On the contrary, the typical investor has a great advantage over the large institutions.
Why?
Chiefly because these institutions have a relatively small field of common stocks to
choose from--say 300 to 400 huge corporations--and they are constrained more or less to concentrate their research and decisions on this much over-analyzed group. By contrast, most individuals can choose at any time among some 3000 issues listed in the Standard & Poor's Monthly Stock Guide. Following a wide variety of approaches and preferences, the individual investor should at all times be able to locate at least one per cent of the total list--say, 30 issues or more--that offer attractive buying opportunities.
What general rules would you offer the individual investor for his investment policy
over the years?
Let me suggest three such rules:
(1) The individual investor should act consistently as an investor and not as a speculator. This means, in sum, that he should be able to justify every purchase he makes and each price he pays by impersonal, objective reasoning that satisfies him that he is getting more than his money's worth for his purchase--in other words, that he has a margin of safety, in value terms, to protect his commitment.
(2) The investor should have a definite selling policy for all his common stock commitments, corresponding to his buying techniques. Typically, he should set a reasonable profit objective on each purchase--say 50 to 100 per cent--and a maximum holding period for this objective to be realized--say, two to three years. Purchases not realizing the gain objective at the end of the holding period should be sold out at the market.
(3) Finally, the investor should always have a minimum percentage of his total portfolio in common stocks and a minimum percentage in bond equivalents. I recommend at least 25 per cent of the total at all times in each category. A good case can be made for a consistent 50-50 division here, with adjustments for changes in the market level. This means the investor would switch some of his stocks into bonds on significant rises of the market level, and vice-versa when the market declines. I would suggest, in general, an average seven- or eight-year maturity for his bond holdings.
In selecting the common stock portfolio, do you advise careful study of and selectivity among different issues?
In general, no. I am no longer an advocate of elaborate techniques of security analysis in order to find superior value opportunities. This was a rewarding activity, say, 40 years ago, when our textbook "Graham and Dodd" was first published; but the situation has changed a great deal since then. In the old days any well-trained security analyst could do a good professional job of selecting undervalued issues through detailed studies; but in the light of the enormous amount of research now being carried on, I doubt whether in most cases such extensive efforts will generate sufficiently superior selections to justify
their cost. To that very limited extent I'm on the side of the "efficient market" school of thought now generally accepted by the professors.
What general approach to portfolio formation do you advocate?
Essentially, a highly simplified one that applies a single criteria or perhaps two criteria to the price to assure that full value is present and that relies for its results on the performance of the portfolio as a whole--i.e., on the group results--rather than on the expectations for individual issues.
Can you indicate concretely how an individual investor should create and maintain his common stock portfolio?
I can give two examples of my suggested approach to this problem. One appears severely limited in its application, but we found it almost unfailingly dependable and satisfactory in 30-odd years of managing moderate-sized investment funds. The second represents a great deal of new thinking and research on our part in recent years. It is much wider in its application than the first one, but it combines the three virtues of sound logic, simplicity of application, and an extraordinarily good performance record, assuming--contrary to fact--that it had actually been followed as now formulated over the past 50 years--from 1925 to 1975.
Some details, please, on your two recommended approaches.
My first, more limited, technique confines itself to the purchase of common stocks at less than their working-capital value, or net-current-asset value, giving no weight to the plant and other fixed assets, and deducting all liabilities in full from the current assets. We used this approach extensively in managing investment funds, and over a 30-odd year period we must have earned an average of some 20 per cent per year from this source. For a while, however, after the mid-1950's, this brand of buying opportunity became very scarce because of the pervasive bull market. But it has returned in quantity since the 1973-74 decline. In January 1976 we counted over 300 such issues in the Standard & Poor's Stock Guide--about 10 per cent of the total. I consider it a foolproof method of systematic investment--once again, not on the basis of individual results but in terms of the expectable group outcome.
Finally, what is your other approach?
This is similar to the first in its underlying philosophy. It consists of buying groups of stocks at less than their current or intrinsic value as indicated by one or more simple criteria. The criterion I prefer is seven times the reported earnings for the past 12 months. You can use others--such as a current dividend return above seven per cent or book value more than 120 percent of price, etc. We are just finishing a performance study of these approaches over the past half-century--1925-1975. They consistently show results of 15 per cent or better per annum, or twice the record of the DJIA for this long period. I have every confidence in the threefold merit of this general method based on (a) sound logic, (b) simplicity of application, and (c) an excellent supporting record. At bottom it is a technique by which true investors can exploit the recurrent excessive optimism and excessive apprehension of the speculative public."
Vid tidpunkten för denna intervju har Benjamin Graham, som är den s.k. värdeinvesteringens fader, mer erfarenhet från investeringar än vad jag själv ens någonsin kommer att tillägna mig under hela min livstid. Han har ett otal böcker bakom sig, inte minst "värdeinvesterings-bibeln" The Intelligent Investor, samt har som investerare sett en mängd upp och nedgångar. En i mitt tycke mycket intressant intervju väl värd att läsa och begrunda.
Väcker intervjun några tankar hos dig?
lördag 8 oktober 2011
The Intelligent Investor
The Intelligent Investor av Benjamin Graham ses av många som "Bibeln" inom värdeinvestering. Många spaltmeter har skrivits om denna bok och säkerligen har många också lagt ned otaliga timmar på att läsa den, flera gånger om.
Det är svårt att säga annat än att The Intelligent Investor är en bok som alla som vill investera i aktier utifrån ett värdeinvesteringsperspektiv bör ha läst. Låt mig börja med att citera huvudpunkterna av vad Graham vill förmedla i sin bok.
"- A stock is not just a ticket symbol; it is an ownership interest in an actual business with an underlying value that does not depend on its share price.
- The market is a pendelum that forever swings between unsustainable optimism (which makes stocks to expensive) and unjustifies pessimism (which makes them to cheap). The intelligent investor is a realist who sells to optimists and buys from pessimists.
- The future value of every investment is a function of its present price. The higher the price you pay, the lower your return will be.
- No matter how carefull you are, the one risk no investor can ever eliminate is the risk of being wrong. Only by insisting on a margin of safety can you minimize your odds of error.
- The secret to your financial success is inside yourself. In the end, how your investments behave is much less important than how you behave."
Graham skiljer också på två typer av investerare. Den s.k. defensiva investeraren och den entreprenöriella investeraren. Den entreprenöriella utmärks bl.a. av, som Graham skriver, "Buying in low markets and sellling in high markets" samt "Buying carefully chosen growth stocks." Den entrepröniella investeraren kan nå högre avkastning än den defensiva men det kräver mycket mer tid och energi.
Angående att "tima marknaden" skriver Graham; "There is one aspect of "timing" philosophy which seems to have escaped everyones notice. Timing is of great psychological importance to the speculator because he wants to make his profit in a hurry. The idea of waiting a year before his stock moves upp is repugnant to him. But a waiting period, as such, is of no consequence to the investor."
Graham skriver också om skillnaden om spekulerare och investerare; "The speculators primary interest lies in anticipating and profiting from market fluctuations. The investors primary interest lies in acquiring and holding suitable securities at suitable prices. Market movements are important to him in a practical sense, because they alternately create low price levels at which he would be wise to buy and high price levels at which he certainly should refrain from buying."
Samt att det viktigaste för de flesta kanske inte är att enbart köpa då det är som billigast (pricka bottnar) utan att undvika att köpa "dyrt".
"It is far from certain that the typical investor should regularly hold off buying until low market levels appear, because this may involve a long wait, very likely the loss of income and the possible missing of investment opportunities. On the whole it may be better for the investor to do his stock buying whenever he has money to put in stock, except when the general market level is much higher than can be justifies by standards of value."
Det var några valda axplock. Hoppas du får tillfälle att läsa den någon gång, eller det kanske du redan har gjort?
Finn boken hos Adlibris; The Intelligent Investor
Det är svårt att säga annat än att The Intelligent Investor är en bok som alla som vill investera i aktier utifrån ett värdeinvesteringsperspektiv bör ha läst. Låt mig börja med att citera huvudpunkterna av vad Graham vill förmedla i sin bok.
"- A stock is not just a ticket symbol; it is an ownership interest in an actual business with an underlying value that does not depend on its share price.
- The market is a pendelum that forever swings between unsustainable optimism (which makes stocks to expensive) and unjustifies pessimism (which makes them to cheap). The intelligent investor is a realist who sells to optimists and buys from pessimists.
- The future value of every investment is a function of its present price. The higher the price you pay, the lower your return will be.
- No matter how carefull you are, the one risk no investor can ever eliminate is the risk of being wrong. Only by insisting on a margin of safety can you minimize your odds of error.
- The secret to your financial success is inside yourself. In the end, how your investments behave is much less important than how you behave."
Graham skiljer också på två typer av investerare. Den s.k. defensiva investeraren och den entreprenöriella investeraren. Den entreprenöriella utmärks bl.a. av, som Graham skriver, "Buying in low markets and sellling in high markets" samt "Buying carefully chosen growth stocks." Den entrepröniella investeraren kan nå högre avkastning än den defensiva men det kräver mycket mer tid och energi.
Angående att "tima marknaden" skriver Graham; "There is one aspect of "timing" philosophy which seems to have escaped everyones notice. Timing is of great psychological importance to the speculator because he wants to make his profit in a hurry. The idea of waiting a year before his stock moves upp is repugnant to him. But a waiting period, as such, is of no consequence to the investor."
Graham skriver också om skillnaden om spekulerare och investerare; "The speculators primary interest lies in anticipating and profiting from market fluctuations. The investors primary interest lies in acquiring and holding suitable securities at suitable prices. Market movements are important to him in a practical sense, because they alternately create low price levels at which he would be wise to buy and high price levels at which he certainly should refrain from buying."
Samt att det viktigaste för de flesta kanske inte är att enbart köpa då det är som billigast (pricka bottnar) utan att undvika att köpa "dyrt".
"It is far from certain that the typical investor should regularly hold off buying until low market levels appear, because this may involve a long wait, very likely the loss of income and the possible missing of investment opportunities. On the whole it may be better for the investor to do his stock buying whenever he has money to put in stock, except when the general market level is much higher than can be justifies by standards of value."
Det var några valda axplock. Hoppas du får tillfälle att läsa den någon gång, eller det kanske du redan har gjort?
Finn boken hos Adlibris; The Intelligent Investor
onsdag 5 oktober 2011
Common Stocks and Uncommon Profits
Nu har turen kommit till boken Common Stocks and Uncommon Profits av Philip Fisher.
Boken ger insikt i konsten att investera i tillväxtsaktier. Fisher är ju också antagligen den mest erkända "gurun" vad det gäller just tillväxtsinvestering. Fisher skriver; "The purpose of this book is not to point out every way such money can be made. Rather it is to point out the best way. By the best way is meant the greatest total profit for the least risk."
Fisher listar bl.a. femton punkter som man ska fråga sig när man tittar på ett bolag.
"Point 1 - Does the company have products or services with sufficient market potential to make possible a sizable increas in sales for at least several years?"
"Point 7 - Does the company have outstanding labor and personnel relations?"
"Point 14 - Does the management talk freely to investors about it affairs when things are going well but "Clam up" when troubles and dissapointments occur?"
Fishers egen syn är att det över tid lönar sig bäst, om man gör det rätt, att satsa på tillväxtsaktier; "My own purely personal view is that a small amount of additional income palls in comparison to an investment that in the years ahead could bring me a sizeable income and, in time, might make my children really wealthy."
Generellt är Fisher för att behålla innehav, inte försöka tima och sälja av och kamma hem eventuell kursvinster när marknaden då och då toppar, men han listar tre anledningar då det är dags att sälja; När man gjort en missbedömning angående premisserna för bolaget man investerat i eller om det visar sig att affärsförutsättningarna ändrar sig så på sådant sätt att bolaget inte längre har framtiden för sig. Eller som Fisher skriver "Sales should always be made of the stock of a company which, because of changes resulting from the passage of time, no longer qualifies in regard to the fifteen points." Det tredje alternativet är om man kan investera pengarna bättre i något annat, men Fisher höjer ett varningens finger för att göra sådana försäljningar. Man måste ha väldigt, väldigt mycket på fötterna för att göra så.
Som sagt, generellt är Fisher mot att sälja bolag enbart baserat på att man tycker värderingen börjar bli hög. Han skriver bl.a. "How can anyone say with even moderate precision just what is overpriced for an outstandning company with an unusally rapid growth rate? "Perhaps there are new products in the immediate future, the real economic importance of which the financial community has not yet grasped." "If the growth rate is so good that in another ten years the company might well have quadrupled, is it really of such great concern whether at the moment the stock might or might not be 35 percent overprices?"
Fisher är heller inte överlag förtjust i utdelningar utan menar på att pengarna kan användas bättre i bolaget för att skapa mer tillväxt.
I boken finns också tio "Dont´s" som man ska tänka på samt så går det läsa om de fyra aspekter man ska tänka på när man gör en konservativ investering. Med konservativ investering menas bl.a. "A conservative investment is one most likely to conserve purchasing power at a minium of risk."
Sista delen av boken handlar om hur Fisher utvecklat sin investeringsfilosofi, hans historia, samt erfarenheter han gjort.
Jag avslutar med ytterligare ett Fisher citat "In handling common stocks, as in most other fields of human activity, success greatly depends on a combination of hard work, intelligence and honesty."
Finn boken hos Bokus: Common Stocks and Uncommon Profits
Boken ger insikt i konsten att investera i tillväxtsaktier. Fisher är ju också antagligen den mest erkända "gurun" vad det gäller just tillväxtsinvestering. Fisher skriver; "The purpose of this book is not to point out every way such money can be made. Rather it is to point out the best way. By the best way is meant the greatest total profit for the least risk."
Fisher listar bl.a. femton punkter som man ska fråga sig när man tittar på ett bolag.
"Point 1 - Does the company have products or services with sufficient market potential to make possible a sizable increas in sales for at least several years?"
"Point 7 - Does the company have outstanding labor and personnel relations?"
"Point 14 - Does the management talk freely to investors about it affairs when things are going well but "Clam up" when troubles and dissapointments occur?"
Fishers egen syn är att det över tid lönar sig bäst, om man gör det rätt, att satsa på tillväxtsaktier; "My own purely personal view is that a small amount of additional income palls in comparison to an investment that in the years ahead could bring me a sizeable income and, in time, might make my children really wealthy."
Generellt är Fisher för att behålla innehav, inte försöka tima och sälja av och kamma hem eventuell kursvinster när marknaden då och då toppar, men han listar tre anledningar då det är dags att sälja; När man gjort en missbedömning angående premisserna för bolaget man investerat i eller om det visar sig att affärsförutsättningarna ändrar sig så på sådant sätt att bolaget inte längre har framtiden för sig. Eller som Fisher skriver "Sales should always be made of the stock of a company which, because of changes resulting from the passage of time, no longer qualifies in regard to the fifteen points." Det tredje alternativet är om man kan investera pengarna bättre i något annat, men Fisher höjer ett varningens finger för att göra sådana försäljningar. Man måste ha väldigt, väldigt mycket på fötterna för att göra så.
Som sagt, generellt är Fisher mot att sälja bolag enbart baserat på att man tycker värderingen börjar bli hög. Han skriver bl.a. "How can anyone say with even moderate precision just what is overpriced for an outstandning company with an unusally rapid growth rate? "Perhaps there are new products in the immediate future, the real economic importance of which the financial community has not yet grasped." "If the growth rate is so good that in another ten years the company might well have quadrupled, is it really of such great concern whether at the moment the stock might or might not be 35 percent overprices?"
Fisher är heller inte överlag förtjust i utdelningar utan menar på att pengarna kan användas bättre i bolaget för att skapa mer tillväxt.
I boken finns också tio "Dont´s" som man ska tänka på samt så går det läsa om de fyra aspekter man ska tänka på när man gör en konservativ investering. Med konservativ investering menas bl.a. "A conservative investment is one most likely to conserve purchasing power at a minium of risk."
Sista delen av boken handlar om hur Fisher utvecklat sin investeringsfilosofi, hans historia, samt erfarenheter han gjort.
Jag avslutar med ytterligare ett Fisher citat "In handling common stocks, as in most other fields of human activity, success greatly depends on a combination of hard work, intelligence and honesty."
Finn boken hos Bokus: Common Stocks and Uncommon Profits
måndag 3 oktober 2011
Inköp Beijer Alma
Idag köpte jag i Beijer Alma.
Jag har tittat på flertalet bolag inom industri/tillverkningsbranschen och mina fyra favoriter har varit Assa Abloy, Atlas Copco, Beijer Alma och Nibe.
Vad det gäller branschen överlag så är värdering i form av P/E multiplar intressant över hela sektorn. Många bolag värderas runt P/E 10. På så sätt kan man säga att det finns en 30-50% uppsida på flertalet bolag. Att värderingarna sjunkit beror naturligtvis på att man oroas över världsläget. Än så länge så har man dock egentligen inte sett några effekter av denna "oro" i de redovisade resultaten. Bolagen fortsätter att tjäna pengar. Om det slår tvärstopp framöver återstår att se.
Om nu valet stod mellan dessa fyra. Varför föll valet till slut på Beijer Alma?
Svaret kan formuleras i två ord.
Direktavkastning och skuldsättning.
Direktavkastningen är relativt hög ca 6,5% och bolaget har (brasklapp: än så länge) både vinsterna som fritt kassaflödet att backa upp det med.
Skuldsättningen är obefintlig. Nettoskulden är t.o.m. negativ. Kassan är god och även om det slår totalt tvärstopp så har man redan nu pengar till att betala ut en summa motsvarande den ordinarie utdelningen förra året.
Jag är intresserad av de andra tre bolagen också och i en s.k. rating-jämförelse så når de likartade betyg men i slutändan så vinner Beijer Alma på de parametrar som jag finner mest viktiga för närvarande.
Min förhoppning är nu att oron fortsätter och jag successivt kan fortsätta bygga upp en större post i bolaget.
Jag har tittat på flertalet bolag inom industri/tillverkningsbranschen och mina fyra favoriter har varit Assa Abloy, Atlas Copco, Beijer Alma och Nibe.
Vad det gäller branschen överlag så är värdering i form av P/E multiplar intressant över hela sektorn. Många bolag värderas runt P/E 10. På så sätt kan man säga att det finns en 30-50% uppsida på flertalet bolag. Att värderingarna sjunkit beror naturligtvis på att man oroas över världsläget. Än så länge så har man dock egentligen inte sett några effekter av denna "oro" i de redovisade resultaten. Bolagen fortsätter att tjäna pengar. Om det slår tvärstopp framöver återstår att se.
Om nu valet stod mellan dessa fyra. Varför föll valet till slut på Beijer Alma?
Svaret kan formuleras i två ord.
Direktavkastning och skuldsättning.
Direktavkastningen är relativt hög ca 6,5% och bolaget har (brasklapp: än så länge) både vinsterna som fritt kassaflödet att backa upp det med.
Skuldsättningen är obefintlig. Nettoskulden är t.o.m. negativ. Kassan är god och även om det slår totalt tvärstopp så har man redan nu pengar till att betala ut en summa motsvarande den ordinarie utdelningen förra året.
Jag är intresserad av de andra tre bolagen också och i en s.k. rating-jämförelse så når de likartade betyg men i slutändan så vinner Beijer Alma på de parametrar som jag finner mest viktiga för närvarande.
Min förhoppning är nu att oron fortsätter och jag successivt kan fortsätta bygga upp en större post i bolaget.