fredag 20 februari 2015

Coca Colas bokslut

Nu har jag hunnit med att kika på läskedrycksgiganten Coca Colas rapport också. Detta är ju väldigt rapportintensiva tider. Det är ju i dessa tider det kunde vara roligt att kunna deltidsarbeta med investeringar, men så är ju nu inte fallet. Det finns mycket annat som man behöver lägga fokus på dagar och kvällar.

Coca Colas rapport var till en början ingen kul läsning. Ett riktigt fiaskokvartal såg det ut som då man rapporterande en vinst per aktie om 0,17 usd för Q4. Allt verkar gå emot bolaget t.o.m. den stärkta dollarn. På helårsbasis blev då den redovisade vinsten 1,60 usd/aktie.

Läser man vidare så visar det sig dock inte vara riktigt så farligt. Det verkar vara en del omstrukturerings- och engångskostnader inblandade. Coca Cola vill ju försöka höja sina marginaler genom att göra om sin Nordamerikanska buteljeringsverksamhet till mer franschise-fokuserat. Buteljering är kapitalintensivt och ger låga marginaler.

Exkluderar man diverse dylika kostnader ger Q4 istället en vinst på 0,44 usd/aktie. På helårsbasis blir då vinsten 1,87 usd om man justerar enbart fört Q4 och inte de andra kvartalen. Lite mer likt Coca Colas historiska vinstnivå. Nu kan man dock som alltid fråga sig om man verkligen ska exkludera omstrukturerings- och engångskostnader?

Hur man än vill göra med det så kan man i alla fall konstatera att Coca Cola är ju inget bolag man vill hålla i när andra uppstickarbolag dubblar i värde på ett år. I en miljö där nyemissioner och aktienoteringar i princip sticker iväg 20% strax efter noteringen hur kul är det då med en sunkig läskedrycksjätte?

Inte kul alls kanske? Poängen med Coca Cola är dock inte att få några snabba kursstegringar. Poängen är att ha en stabil utdelare även när tiderna förändras. För är det något som Coca Cola lyckats med historiskt så är det att leverera genom dåliga som bra tider. Dock har Coca Cola inte alltid varit köpvärt. När något är värt att köpa får man fundera på själv, likväl som man behöver fundera på vad som egentligen är värt att köpa.

Trots sunkiga siffror för Q4 så leverade bolaget en utdelningshöjning på ca 8%. Utdelningen landar nu på 1,32 usd/aktie. Nuvarande pris på Coca Cola aktien är ca 42 usd vilket ger en direktavkastning på 3,1%.



Själv tycker jag Coca Cola är värt att hålla p.g.a. dess defensiva egenskaper. Läskedrycksjätten har sina nackdelar med naturligtvis, så som överdrivna ledningsincitament, låg befintlig tillväxt m.m, men som en del i en mer diversifierad portfölj har jag inga problem alls med Coca Cola.

Det jag har svårast att förlika mig med är att jag upplever den amerikanska dollarn som dyr (8,40 i skrivande stund). Jag vet att det egentligen är en irrationell känsla eftersom jag har inga möjligheter att veta om dollarn kommer vara dyrare eller billigare om 1,5 eller 10 år.

torsdag 19 februari 2015

Berkshire Hathaways och Deere & Co

Berkshire Hathaway redovisade aktiviter som hänt i portföljen under Q4 nyligen.

Man har ökat på positionerna i bolag som IBM, DaVita, DirectTV, GM och Charter, men det stora "hallået" var den kraftiga ökningen i Deere. Berkshire köpte ju Deere aktier för ett tag sedan för att sedan till synes avyttra dem förra kvartalet då de inte längre fanns med i förteckningen.

Nu visar det sig att anledningen att Deere innehav "mörkats" är att man köpt och köpt fler aktier i bolaget. Berkshire Hathaway har tillåtelse av SEC att i speciella fall inte gå ut med innehav som man har eller ökar i för att sådan information kan då vara väldigt kursdrivande. En kursdrivande effekt kan göra att de inte har möjlighet att köpa på sig det de önskar. Fint undantag va!?

Jag tycker detta exempel visar på faran av att "Följa John. Säg att man köpt Deere aktier för att man sett Berkshire köpa, sedan sålt dem för att man trott Berkshire sålt. Då hade det inte blivit en bra affär.

Ska man "Följa John" så ska man göra det genom att observera på vilka grunder någon annan agerar. Du kan man möjligtvis lära sig något hur man kan tänka. Det blir lite som att läsa investeringslitteratur men i real tid, men jag tycker inte man per automatik ska apa efter i köp och sälj-beslut.


Ska vi även ta en titt på sälj-besluten under Q4 så verkar Berkshire sålt av aktier i Exxon och ConocoPhillips. Eller hur är det nu igen? Är de verkligen sålda? Har det någon betydelse?

Det viktiga i sammanhanget är att man bildar sig en egen uppfattning kring vilka eventuella aktier man bör äga.

måndag 16 februari 2015

Bokslut för Kongsberg och Saab

Norska Kongsberg rapporterade en lägre vinst för 2014 än förra året. 7,28 nok/aktie (10,24). Ändå klämmer man till med en rekordstor utdelning (inkl extra utdelningen). Vad nu detta? Under det sista kvartalet tog man nedskrivningar inom gas- och oljesegmentet p.g.a. rådande marknadsklimat. Det är detta som drar ned resultatet. Kassaflödena har dock varit goda och man sitter på en stor kassa.

Tittar man på segmentet Defence Systems så har orderingången dessutom varit drygt tre gånger större än under förra året. Även om man har svårt att ta sig till det i Sverige så har övriga världen, inte minst Polen, tydligen förstått att världen inte riktigt är lika säker längre efter Rysslands ockupation av Krim och krig mot Ukraina. Polen har ju under historiens gång blivit överkörd flera gånger om och man är sorligt medvetna om att det är enbart ett eget starkt försvar som kan verka avvärjande mot att det ska hända igen. Man hade ju bl.a. säkerhetsgarantier innan Andra världskrigets utbrott men oförmågan att försvara sig själva ledde ju bara till att man först ockuperades av Tyskland och Ryssland, förlorade stora landområden till Ryssland och sedan ockuperad av Ryssland helt och hållet. Ända fram till 1989 då marionettregimen byttes ut. Även om säkerhetsgarantier genom t.ex. allianser är bra så ersätter de inget fullgott försvar. Blir man överkörd på ett par dagar finns det ändå ingenstans att skicka hjälpen.

 NSM beställda av Polen.

Nog om det. Utdelningen föreslås till 9,25 nok/aktie (inkl. extrautdelning på 5 nok). Med nuvarande kurs på ca 138 nok ger det en direktavkastning på 6,7%.

Den kursnivån är m.a.o ganska så exakt i nivå med vad omsättningen ligger på per aktie just nu. Den totala orderingången för 2014 ligger 47% högre än för 2013. Det är mycket. Det förklarar också troligen varför man tycker att man inte behöver sitta på pengar i dagsläget. Mer pengainflöde är att vänta. Detta under en tid då segmenten som berör olje- och gasbranschen går knackigt. När vändningen för det kan komma står i stjärnorna, men när/om den kommer så är Kongsberg väl positionerat där med.

Kongsberg är en av få bolag i dagens börsklimat som inte ligger allt långt ifrån att vara rimlig värderat.

För amerikanska försvarsbolag liksom Kongsberg så är en rörelsemarginal på ca 10% (ej i år p.g.a. nedskrivning) ganska normalt. För andra aktörer så som svenska SAAB, israeliska Elbit Systems och brittiska BAE Systems brukar rörelsemarginalen över tid ligga på ca 7%. Boeing ligger också brukligen på den nivån men är ju heller egentligen inte ett renodlat försvarsbolag. Tittar vi då på den relativa värderingen sett till P/S så får vi följande lista.

General Dynamics P/S 1,5
Raytheon P/S 1,5
Northrop P/S 1,4
Lockheed P/S 1,4
Boeing P/S 1,2
BAE Systems P/S 1,1
SAAB P/S 1
Kongsberg P/S 1
Elbit systems P/S 0,9

Som synes så får man betala mer (P/S-mässigt) för de amerikanska bolagen som över tid visat sig lyckas ha högre rörelsemarginaler. Precis som det bör vara. Det som sticker ut är att Kongsberg som också brukar ha lika bra rörelsemarginaler värderas med sina branschkollegor som brukligen har sämre rörelsemarginaler. Saab m.fl. värderas som om de kommer uppvisa bättre marginaler än de historiskt lyckats med under den senaste 10-års perioden. Kanske kommer Saab göra det. Kanske kommer Kongsberg få se en marginalpress, men med en så stark orderingång så tror jag inte det.

Saab och Kongsberg värderas ovan lika, P/S-mässigt, men bäst rörelsemarginaler brukar Kongsberg visa upp. Kongsberg är också det bolag som fördubblat sin omsättning de senaste 7 åren, medan Saab har haft i princip samma omsättning. Saabs genomsnittliga 5-års vinst landar på 11,40 kr. Kongsbergs på 10,60 nok.  Saab värderas till PE5 19,2 (kurs just nu 219 kr). Kongsberg till PE5 13. Det tycks mig som om Mr Market räknar med att Saab ska få se ett uppsving i affärerna.

Tittar vi närmre på Saabs bokslut så visar man dock inte alls upp någon ökad orderuppgång. Tvärt om. Orderingången mer än halverades 2014 i jämförelse med 2013 (som visserligen var ett ovanligt starkt år). Vinsten för Saab landade på 10,78 kr/aktie. Utdelningen föreslås bli 4,75 kr/aktie. Det ger en direktavkastning på 2,2%.

Saab kan definitivt gynnas av ökat fokus på stärkt försvarsförmåga, i Sverige och andra länder. Det negativa dock är att den eventuellt ökande försäljningen redan verkar vara inprisat för Saab.

Bokslut för Yara

Norska Yara har avlämnat Q4- och bokslutsrapport. Yara knoppades ju av Norsk Hydro 2004. Därav logotypen  som är en tidigare variant av vad Norsk Hydro förr använde.

Marknaden fick upp ögonen för att lägre energipriser skulle gynna Yara för ett tag sedan. Därtill att även den norska kronan samt euron försvagats mot usd. Både dessa parametrar har spelat Yara i händerna under 2014. Viktigast har sjunkande energipriserna varit. Tillverkar man kväve så krävs luft och energi. Ju billigare energi ju billigare produktionskostnad. I vår del av världen så är ofta naturgas billigast därav att anläggningar byggs för det samt gärna nära gasfält. Det är därför Yara har anläggningar i t.ex. Libyen och Qatar. Inte p.g.a. de är stora jordbruksländer utan att för energin är lättåtkomlig och billig där.

Libyen förresten verkar vara ett totalt kaos nu för tiden. Redan tidigare har man tagit nedskrivningskostnader så joint-venture bolaget Lifco kan väl egentligen avskrivas helt och hållet numera. Libyen har aldrig varit av avgörande betydelse. Anläggningen i Qatar är viktigare och blir det oroligheter där så kan det kosta en del. Nu är dock situationen i Europa viktigast för Yara, men det skadar aldrig att hålla ett öga på utvecklingen annorstädes heller.

Sydamerika är en region man storsatsar i bl.a. genom förvärv. Inte minst i Brasilien som förväntas bli världens kornbod framöver. Detta syns bl.a. i balansräkningen då en urstark balansräkning nu fått i sig lite lån. Det är ju det som är fördelen med att söka efter och hitta bolag med starka balansräkningar. Blir det kris har de lättare att överleva. Blir det inte kris har de lättare att växa. Bolag med slimmade balansräkningar är som trimmade bilar som ej går få ut mer av. De är redan optimerade till max. Finns ej högre potential, bara högre risk.

Hur som helst. Lite siffror. Vinsten för 2014 landade på 27,59 nok/aktie (20,67). Utdelningen föreslås till 13 nok/aktie (10). Det betyder att med en kurs på 416 nok så motsvarar det en PE TTM på 15,1 och en direktavkastning på 3,1%.

Tittar vi då på marginalerna så har de förbättrats främst p.g.a. de sjunkande energipriserna. Detta kan man naturligtvis inte förutspå. Vare sig på kort eller lång sikt. Det man kan göra, i alla lägen, är att försöka se vad långsiktigt hållbara marginaler kan vara. I många cykliska branscher (och Yara är cyklisk på sitt sätt) så kan vinsterna variera väldigt. Ena året så spelar både väder, energipriser som valutaeffekter till bolagets fördel. Andra året kan det vara tvärt om.   Behovet av mat verkar dock bestå år efter år. Produktionsstörningar (dåliga skördar et.c.) ses ibland som smärre "gupp" på produktionslinjen, men på konsumtionssidan verkar trenden vara intakt år efter år.


Nu ligger dagens marginaler lite högre än vad jag anser är långsiktigt hållbara marginaler. Därav följer att vinsten för 2014 är lite högre än vad jag räknar med är "normalt". Detta betyder dock inte att vinsten för 2015 behöver sjunka. Det kan jag inte förutsäga. Vinsten beror helt och hållet på hur utvecklingen för olika makrofaktorer så som t.ex. energipriser blir. Detta skapar både en del osäkerhet som möjligheter.

Av någon anledning så verkar människor ha lättare för att acceptera ett cykliskt bolag som Volvo som har starkt fluktuerande vinst och slimmad balansräkning än att ett bolag som Yara med en stark balansräkning och vars marginaler varierar lite beroende på väder och vind.

Omsättningen har fått sig ett lyft för Yara och det beror på förvärv.  Avrundat nedåt lite grann så är omsättningen på ca 340 nok/aktie. Varför är den siffran viktig? Jo eftersom i ett bolag som Yara så svänger inte omsättningen så mycket som marginalerna. Visst kan det fluktuera men det är relativt andra faktorer ändå ganska förutsägbart.

Till skillnad för ett tag sedan så är inte Mr Market negativ till bolaget längre utan tvärt om ganska positiv. Om Mr Market är en hund som springer i en löplina så springer han alltså, enligt mig, lite i förväg nu.



söndag 15 februari 2015

Negativ reporänta - en icke-nyhet

Eftersom Riksbanken gjort det smått historiska och beslutat om negativ reporänta så förtjänar det kanske ett eget inlägg.

Repo är ett slang av repurchase agreement (återköpsavtal). På olika sätt styr den andra räntor därav även benämningen styrränta. Exempelvis så har banken där jag har mitt sparkontot meddelat om sänkt ränta p.g.a. den sänkta reporäntan.

En annan effekt är att det inte är superkul med korta räntefonder. Deras avkastning blir ju lidande men på äkta fondförvaltningsmaner så minskas ju inte de fasta förvaltningsavgifterna för det. Det är samma procentsats på insatt kapital som tidigare. Fortsätter det så här så blir väl förvaltningsavgiften halva avkastningen... 

Inget kul med bankkonto. Inget kul med räntefonder. Så vad händer då? Tydligen så konsumeras det och investeras det inget vidare heller eftersom "hjulen" inte snurrar som man vill. Däremot så bjuder man över varandra för att kunna köpa tillgångar. I detta avseende så är ju aktier en tillgång. Priset på flertal aktier har stigit markant.

Nu kanske en del är sura på Riksbanken, men de gör sitt jobb så gott de kan. Riksbanken har ju som primär uppgift att sköta penningpolitiken. Målet för penningpolitiken är att hålla ett fast penningvärde. Fast penningvärde är definierat som en KPI inflation på 2%. Det verktyg man har fått för att försöka justera detta är att höja eller sänka reporäntan.

Riksbanken ska inte driva finanspolitik. Det är politikernas uppgift. Detta missar många och därför pekar man gärna finger åt Riksbanken. Det är Riksbankens fel att många belånar sig. Vad ska Riksbanken göra åt det? Varför gör Riksbanken si eller så?

Det är också ett enkelt sätt för politiker att slippa ta svåra beslut.

Vill vi att hus ska bli billigare så är det inte Riksbanken som ska lösa det. Vill vi att finansiellt sparande ska premieras så är det inte Riksbankens uppgift att lösa det.  Vill vi inte att folk ska låna mer och mer så är det inte Riksbanken som ska lösa det. Vill vi ha fler bostäder byggda till billigare penning så är det inte Riskbanken som ska lösa det. Alla dessa punkter hör ihop med finanspolitik. Finanspolitik hör till politikens beslutandesfär. Dit hör även vilka mål och verktyg som Riksbanken ska ha. Vill vi inte att Riskbanken ska eftersträva en KPI inflation på 2% genom att höja och sänka reporäntan, ja då krävs politiska beslut att ge dem andra mandat och verktyg.

Jag kan konstatera att det mest "contrarian" nu verkar vara att lägga pengar på sparkontot.

Jag kan tycka att det bör snart få vara slut på mediafixeringen på Riksbanken och dess justeringar och mer på vad riktiga finanspolitiska reformer skulle kunna göra för skillnad på den ekonomiska utvecklingen.

Vill man få "hjulen att snurra" så är ju inte billigare pengar för att bjuda över varandra i köp av tillgångar (aktier, hus o.s.v.) som ändå inte generar mer av "värde" bara för att de blir dyrare lösningen (Man bor lika bra i ett hus man fick för 2 milj. som om man var tvungen att bjuda 2,5 milj för det.). Lösningen ligger på det finanspolitiska planet (d.v.s hos politikerna). Det är där man kan "styra" konsumtions- och investeringsviljan.

Så negativ reporänta i all ära men det är i mångt och mycket, om än historiskt, en icke-nyhet.

söndag 8 februari 2015

Bloggosfären goes IRL

Det är en rätt intressant utveckling bland aktieintresserade bloggare. Fler och fler gör någonting av bloggandet, IRL.

Vi har t.ex. 4020s Börsdata därtill hans föreläsningar.

Gustavs ekonomiprat på Belgobaren har blivit en återkommande event.



 Bloggaren Snåljåpen ger föreläsningar och gör TV.

De fyra bloggarna Aktiefokus, Äga min tid, Irvings Investeringar och Småbolag & Undantag har börjat ge ut en nättidning, Värdepappret.

Det kanske finns fler aktiebloggare som gjort någonting utav sitt blogg- och aktieintresse? Kommentera gärna.

lördag 7 februari 2015

Bokslutsrapporter Industrivärden och Kinnevik

Fortsätter med några minnesnoteringar. Turen har kommit till Industrivärden. Vid årsskiftet var substansvärdet 158 kr. Efter att börsstarkt januari redovisas ett substansvärde på 176 kr/aktie. Substansvärde har ju en utgångspunkt i aktuell börsvärdering. Huruvida det är relevant mått eller inte för att värdera Industrivärden beror ju på då om man anser att de underliggande innehaven är rätt värderade eller ej.

Utdelningen föreslås till 6,25 kr/aktie (5,50).

Tittar vi på hur Industrivärdens aktieportfölj utvecklat sig under 2014 så ser det ut som följande (i miljarder kr).


Handelsbanken och ICA bidrog mest medan Sandvik och SCA var sänkena. Januari har dock varit en mycket god börsmånad för både Sandvik och SCA så ovanstående siffror är ju nu delvis passe.

Sett till långa perioder (20 år) säger sig Industrivärden överavkasta både mot SIXRX och Världsindex. Det man måste komma ihåg dock är att, det enligt min uppfattning, sker p.g.a. finansiell hävstång. Inte på överlägset affärsmanskap eller i alla lägen överlägset bra bolag. En belåning på indexfonden Avanza Zero skulle troligen också skapa avkastning över medel på 20 års sikt. Det är också lite så jag ser Industrivärden. En indexliknande fond med blandade bra och halv-dåliga innehav med belåning och billig förvaltning. I likhet med en fondförvaltning så är det ett fåtal nyckelpersoner som har stort inflytande; Industrivärdens kärna

Kurs just nu på C-aktien är 149 kr/aktie

Kinnevik redovisade vid årsskiftet ett substansvärde på 304 kr/aktie vid årsskiftet. Utdelningen föreslås till 7,25 kr/aktie (7). 51% av substansvärdet utgörs av e-handel och marknadsplatser.

Zalando och Rocket Internet, som noterades under året, har också fått se stigande börsvärderingar. Zalando som noterades på 21,50 euro ligger t.ex. nu på ca 23 euro.

Kinneviks VD har också gått ut och proklamerat att Kinnevik är ett entreprenöriellt investeringsbolag. Det är ju en sådan transformering som pågått ett tag nu. Förhoppningen är troligen att substansrabatt ska förvandlas till substanspremie.

Kurs just nu är 268 kr/aktie.

fredag 6 februari 2015

Bokslutsrapporter Fortum, Handelsbanken och SCA

Fortums bokslutsrapport mottogs väl av marknaden då aktien steg ca 7%.

Vinsten för 2014 blev 3,55 eur/aktie (1,36) varav mycket kunde hänvisas till saker av mer engångskaraktär. Inte minst försäljningen av nätdelen i Finland (2,08 euro/aktie). Utdelningen föreslås bibehållas på 1,10 euro men därtill kommer en extra utdelning på 0,20 euro. Kanske var det detta som marknaden regerade så positivt på.

2014 har ju annars varit ett utmanande år för Fortum. Inte minst p.g.a. Ryssland. Det hindrar dock inte bolag från att fortsätta försöka växa i landet.

Effektiviseringsprogrammet ska nu vara färdigt. En del i det har ju varit att sälja underhållskrävande verksamheter så som nät och mindre vattenkraftverk. På så sätt hoppas man kunna minska s.k. capex kostnader. Pengar som istället ska kunna gå till tillväxtssatsningar.

Fortums försäljning minskade något men rörelsemarginalerna var något bättre. Ryssland stod 2014 för 12% av rörelseresultatet (11%). Kikar man på balansräkningen så är debt/equity 0,95 (1,31). Starkare än så länge jag kan minnas. De räntebärande lånen har minskat med ca 15%. Det tycker jag är bra.

Priset är i skrivande stund 20 euro/Fortum-aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,5%. 5,5% om man bara räknar med den ordinarie.


Handelsbanken redovisar ett rekordrörelseresultat, Handelsbankens bokslutsrapport,  Vinsten per aktie blev 23,89 kr (22,52) och styrelsen föreslår en utdelning på 12,50 kr (11,50) samt en extra utdelning på 5 kr.

Med en kurs på 380 kr i skrivande stund ger det en värdering om PE TTM 15,9 och en direktavkastning på 4,6%. Det egna kapitalet i balansräkningen har vuxit till ca 200 kr/aktie.

Fler nyheter är att Frank Vang-Jensen blir ny VD. Pär Boman blir istället styrelseordförande och en aktiesplit 3:1 är föreslagen.


SCA redovisade en ökad omsättning. Den motsvarade ca 148 kr/aktie, upp ca 10%. Rörelsemarginalen hamnade på 11,4% (11,2). De högre marginalerna som man lyckats få sedan man transformerat sig mer mot ett konsumentbolag verkar alltså hålla i sig. Tidigare ( <  2012 ) låg den ju på 8-9%.

Utdelningen föreslås bli 5,25 kr/aktie (4,75). Nuvarande pris på 205 kr ger en PE TTM 21,8 och en direktavkastning på 2,6%

onsdag 4 februari 2015

Månadens MIILF

Dags för en uppdatering gällande månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.

Efter strax över ett år med just månatliga uppdateringar av månadens MIILF så har jag ökat på tidsspannet något. Uppdateringarna kommer på bloggen ske något mer sällan.

MIILF-bevakning lägger fokus ligger på vad några kapitalförvaltare förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.


Odin

December
H&M ca  315 kr
Hexagon ca 235 kr
Lifco ca 130 kr




Skagen

December
Norweigan Airshuttle ca 285 nok
GCL Poly Energy ca 0,23 usd (Om via OTC)
Knightsbridge Shipping ca 4,40 usd
ABB ca 160 kr



Donald Yacktman

Q4
Twenty-First Century Fox ca 34 usd
Oracle Corporation ca 41 usd
Unilever ca 39 usd
Avon Products ca 10 usd


Kommentar

Ovan syns en del köp, men lika intressant är ju egentligen eventuella försäljningar. Skagen har bl.a. sålt av en del. Enligt uppgift en del i att lägga om strategin så att det ska bli färre innehav. Även Yacktman har skalat av på innehav här och där. Även ett fondbolag som Longleaf som gjort sig kända som bottom-up värde investerare har numera en ganska stor andel likvider i sina portföljer då de verkar ha svårt att hitta tillräckligt bra investeringsmöjligheter.

Longleaf tycker sig också se paralleller till det sena 90-talet. Även om värderingsmultiplarna inte nått till de hiskeliga nivåer man såg 1999-2000 (än). Exempel på liknande utveckling är S&P 500s utveckling. De fem åren fram t.o.m. 1999 så gick S&P 500 tydligen upp med tvåsiffrigt årligen. Nu har vi haft en liknande utveckling igen. Kraftigt oljeprisfall förekom 1998, liksom under 2014. Dollarn blev snabbt starkare. Då liksom nu (1998 steg dollarn över 8 sek).

Jag har tidigare dragit lite paralleller till det glada 80-talet, men Longleafs jämförelse med det (ännu) gladare 90-talet kanske är bättre vid närmare eftertanke...

 Två 90-tals ikoner får illustrera månadens MIILF.


söndag 1 februari 2015

Bokslutsrapporter H&M, NCC och Kone

Hennes & Mauritz vinstutveckling har ju varit stillastående ett tag, men nu verkar satsningarna ha betalt sig något i alla fall. Vinsten för helåret redovisas till12,07 kr/aktie (10,33). 379 nya butiker har öppnats och 16.000 nya anställda har välkomnats. Utdelningen föreslås till 9,75 kr/aktie (9,50).

En nytt koncept, H&M Beuty, kommer rulla ut i 900 butiker under hösten 2015 och ca 400 nya butiker planeras att öppnas. Inget verkar kunna stoppa H&M.

Priset på aktien är nu 341 kr vilket motsvarar PE TTM 28,3 och en förväntad direktavkastning på 2,9%.

NCCs orderingång ökade något medan omsättningen låg på ungefär samma nivå. Resultatet landade på 17,01 kr/aktie (18,40) och den föreslagna utdelningen är 12 kr (12).

Den ökade orderstocken gör VD positiv och om det positiva byggklimatet håller i sig kan man nog räkna med 19-20 kr i vinst 2015 givet att marginalerna håller i sig.

Debt/Equity är 3,4. Det kan låta högt men är ingenting som sticker ut i branschen. Priset nu för NCC aktien är 268 kr vilket motsvarar PE TTM 15,8 och en direktavkastning på 4,5%.

Det är ju Johnsonsfärens Nordstjernan som är storägare i NCC. Än har de inte släppt sin årsredovisning men det brukar vara intressant läsning. Senaste pressmeddelandet angav att man satsade på online. Närmare bestämt Bygghemma Group.

Ett annat byggrelaterat bolag är finska Kone.  Kone såg en ökning i orderingången liksom omsättningen. Resultatet följde med upp också och blev 1,47 euro/aktie (1,37). Utdelningen föreslås till 1,20 euro/aktie (1).




Drygt 1/3 av omsättningen kommer från service. Det är främst Nordamerika och Asien som uppvisar tillväxt. Inför 2015 räknar man med en tillväxt om 6-9%. Kina är en viktig marknad 40% av orderingångarna under 2014 kom från Kina.

Priset nu är 40 euro vilket ger en PE TTM om 27,2 och en direktavkastning på 3%.




Bokslutsrapporter Tele2, Telia och Sandvik

Tele2 har ännu inte fått godkänt på försäljningen av Tele2 Norge av norska konkurrensverket. Nytt förslag är på gång.

Tele2 ser fortsatt ökning av mobiltelefontjänster. Den totala omsättningen ligger på ca 26 miljarder kr (25,8). Vinsten landade på 5,86 kr/aktie (2,15) och utdelningen föreslås bli 4,85 kr/aktie (4,40), Utdelningspolicyn ska vara progressiv med en ökning av 10% per år de närmsta åren.

Man bygger ut de mobila näten i Sverige, Kazakstan och Nederländerna vilket kostar en del men det ligger ändå under 2013 års nivå. Capex-kostnaderna är generellt höga. I stort sett i nivå med rörelseresultatet. Kassaflödet efter capex motsvarar då strax under 1 kr/aktie. Det är ju en av nackdelarna med telekom-bolag. De står inte allt för sällan inför kostsamma investeringar vid teknikskiften som även om det inte direkt belastar resultatet drabbar kassaflödet. I en konkurrensutsatt situation är det också svårt att veta om man kan få tillräckligt betalt för satsningarna. De som eventuellt slås ut får det ju inte.

Balansräkningen är helt ok. Debt/Equity 0,72 (O,84) men jämfört med för ett år sedan så är kassan nu i princip tom. En genomförd försäljning av Tele2 Norge skulle ge en vinst om ca 2 miljarder kr och komma väl till pass för Tele2.

Tele2 kostar just nu ca 94 kr vilket motsvarar en PE TTM om 16 och en förväntad direktavkastning på 5,2%.

TeliaSonera fick för helåret 2014 se en något minskad omsättning. Likaså sjönk vinsten till 3,35 kr/aktie (3,46). Utdelningen föreslås till 3 kr/aktie och om jag inte minns fel så är målet att bibehålla den även för kommande verksamhetsår. 3 kr/aktie är i princip detsamma som det fria kassaflödet bedöms vara efter capex investeringar. Capex för 2015 förväntas ligga ungefär i nivå med 2014, 17  miljarder sek (16,2).

Debt/equity ligger på 1,34. Man sitter på en kassa om ca 6 kr/aktie.

Telias aktie kostar nu ca 51 kr vilket motsvarar PE TTM 15,2 och en förväntad direktavkastning på 5,9%.

Sandviks orderingång och försäljningen låg ungefär på samma nivå som förra året. Ändå växte vinsten markant. Anledningen är besparingar. Fem av elva planerade nedläggningar har genomförts. Ett starkt kassaflöde fick man också via minskade lagernivåer. Besparingarna förväntas öka inför 2015.

Vinsten landade på 4,79 kr/aktie (4). Utdelningen föreslås till 3,50 kr/aktie (3,50). Rörelsemarginalen landade på 11,4% (9,9). Debt/Equity 1,9 (1,79). Skuldsättningsgraden har ökat. Inte minst de långfristiga räntebärande skulderna som ökat med 46%! De överstiger nu summan för eget kapital, 41 miljarder vs 37 miljarder kr.

Kassaflödet från verksamheten var ju starkare än förra året då man nu gjorde sig av med 1/4 av lagret men varför denna stigande låneandel? Jag hittar kostnader för förvärv. Förvärvet av Varel International Energy Service som 2013 omsatte 340 milj usd. Prislappen var 740 milj usd (ca 6 miljarder kr). Varel tillverkar borrkronor till olje- och gasindustrin. Är det ett vältajmat köp eller påminner det hela om SSABs köp av Ipsco? Det får framtiden utvisa.

Sandviks aktie kostar i alla fall 87 kr vilket motsvarar PE TTM 18,2 och en direktavkastning om 4%.