onsdag 30 april 2014

Yara Q1 2014

En tidig vår i Europa har fått fart på försäljningen här av konstgödsel. En kall vinter och sen vår i Nordamerika har fördröjt säsongen där och drivit upp spannmålspriserna något då skördarna därmed inte förväntas bli lika goda som förra året. Ökade spannmålspriser kan leda till ökade priser på konstgödsel, men den kinesiska exporten har inte sjunkit lika mycket som den gjorde så är tids som förra året. Det har därmed en dämpande effekt på priset på urea. Något lägre gaskostnader för Yara har en positiv effekt. På samma sätt kan t.ex. valutaeffekter ha positiva eller negativa effekter.

Så här svänger det fram och tillbaka. Nästan lika nyckfullt som vädret. Den som vill kan lätt grotta ned sig och följa gaspriser, matprisindex, väderprognoser och mycket mer. I en bransch som Yaras finns det gott om makrofaktorer som påverkar varje enskilt kvartal.

För kvartalet blev vinsten 6,40 nok/aktie. Det genererar en vinst som 12 månaders rullande om 19,03 nok/aktie. Den finansiella ställningen är fortsatt stark. Debt/Equity på 0,57 och kassan är motsvarande 24,40 nok/aktie.

Man kan också lyfta blicken och fundera på om det är en lönsam bransch, en bransch som kommer behövas långt in i framtiden och om bolaget i sig har en stark finansiell ställning och verkar göra saker rätt.



Man kan också titta på riskfaktorer. Jag listade några sådana senast jag skrev om Yara här:

Yara och Libyen
Yara och Krimkrisen
Yara och Qatar

Det finns m.a.o. gott om saker att oroa sig över.  Gott så, för det är de investeringarna man inte ser något alls att oroa sig över som man antagligen har efterforskat för lite kring.

Mr. Markets reaktion på rapporten var i alla fall positiv och Yara handlas just nu till kursen 281 nok vilket motsvarar ett PE TTM på 14,8 och en direktavkastning på 3,6%. Det betyder att enligt min bevakningslista så är jag och Mr Market just nu väldigt överens om vad Yara är värt att köpa för på för kursnivå. Vilket i sin tur betyder att det inte är aktuellt för mig personligen att öka i dagsläget då mitt innehav redan är ungefär i den storleksklassen som jag är bekväm med. Om Mr Market bestämmer sig för att bli mer pessimistisk igen kan det finnas utrymme för något köp till.

Tankar om Yara?


måndag 28 april 2014

Indutrade Q1 2014

Indutrades rapport för jan-mars återfinns här.

Omsättning, orderingång (en del hänfört till förvärv ej organisk tillväx) liksom resultatet ökade. Överlag en mycket bra rapport.

Vinsten per aktie för Q1 blev 3,15 kr (2,68) vilket ger en 12 månadersrullande vinst på 15,15 kr/aktie.

Indutrade har ju en förvärvsdriven tillväxtsstrategi och två nya förvärv gjordes under Q1. Ett i Sverige och ett i Schweiz. VD nämner oron i Ukraina, men verkar ändock positiv.

"Ny marknadsoro har tillkommit under senare tid genom Ukrainakrisen. Hur den utvecklas återstår att se. Hitintills tycks den positiva marknadsutvecklingen fortsätta oberoende av krisen. I grunden finns det förutsättningar för att den trenden fortsätter."

Indutrade finns på min bevakningslista, ej portfölj. Noterbart sedan jag gjorde min första analys av bolaget baserat på siffror från 2012 och tidigare är två saker. Största ägare är inte längre Industrivärden utan Lundbergs och (viktigast utifrån mitt perspektiv), balansräkningen har stärkts. Det egna kapitalet är nu större än andelen räntebärande skulder (2757 milj kr vs 2539 milj kr). Debt/Equity är i nuläget 1,59 (då var det 1,85). Minskad hävstång är i min värld minskad risk och bolaget "graderas" därmed upp i mitt system i att betygsätta kvaliten på bolag, från A till AA.

5-års vinsten som medel ligger för bolaget på 12,20 kr/aktie (2009-2013) d.v.s. drygt tre kronor lägre än dagens 12 månaders rullande. Omsättningen motsvarar ungefär 225 kr/aktie.

Kursen 290 kr vilket motsvarar ett PE TTM på 19,1. Direktavkastningen är 2,4%. Det ligger under 5-års medel på 3,2%.

Jag anser att Indutrade gör mycket rätt, men priset är inte riktigt där jag vill ha det för att köpa. Jag fortsätter därför att avvakta. Ett alternativ vore att få exponering mot detta (och andra) välskötta bolag via Lundbergs nu när Lundbergs sett till att köpa Industrivärdens tidigare andel.

Angående pris, så en kul detalj är att jag alltid ansett Indutrade övervärderat t.o.m. när det handlats för ett pris lägre än det jag anser är motiverat att köpa för idag. Det visar på svårigheten med att värdera bolag samt det faktum att inte allt för sällan så växer bolag in i sina (tillsynes höga?) värderingar. I alla fall de välskötta bolagen.

En tankeställare är då att tiden kanske används bäst, inte genom att försöka hitta billiga bolag, utan välskötta. Lägga mindre tid på att försöka värdera bolag och mer på att försöka förstå dess kvaliter. Pris är ändock enbart en funktion av kortsiktig efterfrågan och utbud. Kvalite är en funktion av långsiktigt och hårt arbete.

Hur ställer du dig till pris vs kvalite?

Några tankar kring Indutrade?

söndag 27 april 2014

En jämförelse av riggoperatörer

Det finns en mängd olika riggoperatörer och en gemensam nämnare de har är att kurserna för deras aktier gått söderut på senare tid. Den allmänna uppfattningen verkar vara att i minst två år framåt kommer det se tuffare ut för riggoperatörerna.



Riggoperatörerna är dock inte är en homogen grupp utan det finns en hel del skillnader.

Nedan har jag gjort en enklare sammanställning över vad de har i sina "flottor" samt vad de har på gång via nybyggnation (+X). Jag har även gjort en uppskattning kring hur gamla riggarna är i genomsnitt, noterat Debt/Equity, samt räntetäckningsgrad som ett 3 års medel.


Fred Olsen Energy

Borrskepp 1 st
Jack-ups 0 st
Semi-submersible 7 st
Deepwater 2 st (+1)

Genomsnittlig ålder på riggar: ca 32 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 10%
Debt/Equity 1,13
Räntetäckningsgrad 5


Ensco

Borrskepp 10 st (+3)
Jack-ups 46 st (+5)
Semi-submersible 19 st
Deepwater 0 st (+6)

Genomsnittlig ålder på riggar: ca 5 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 19%
Debt/Equity 0,52
Räntetäckningsgrad 8


Diamond Offshore
Borrskepp 0 st
Jack-ups 7 st
Semi-submersible 18 st
Deepwater 19 st (+4)

Genomsnittlig ålder på riggar: ca 27 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 9%
Debt/Equity 0,83
Räntetäckningsgrad 38


Transocean
Borrskepp 0 st
Jack-ups 11 st (+5)
Semi-submersible 21 st
Deepwater 46 st (+9)

Genomsnittlig ålder på riggar: ca 12 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 18%
Debt/Equity 0,95
Räntetäckningsgrad 3


Noble Corp
Borrskepp 14 st (+2)
Jack-ups 49 st (+4)
Semi-submersible 14 st
Deepwater 0 st

Genomsnittlig ålder på riggar: ca 11 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 8%
Debt/Equity 0,95
Räntetäckningsgrad 7


Seadrill
Borrskepp 7 st (+7)
Jack-ups 23 st (+9)
Semi-submersible 22 st (+4)
Deepwater 13 st (+2)

Genomsnittlig ålder på riggar: ca 4 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 34%
Debt/Equity 2,87
Räntetäckningsgrad 5

Vad kan sägas om denna översiktsbild då?

Både Fred Olsen Energy och Diamond Offshore har relativt gamla riggar. Båda är också måttligt roade av att beställa och bygga nytt i nuläget. Man skulle ju annars kunna tro att de operatörer med äldst riggar skulle vara mest intresserade av nybeställningar, men icke. Här handlar det troligen mer om hur man föredrar att bedriva sina affärer. Båda Fred Olsen Energy och Diamond har konglomerat som storägare (Bonheur/Ganger Rolf respektive Loews).

Belåningen är hyfsat rimlig hos de flesta. Debt/Equity pendlar runt 1:an. Transocean ha relativt höga räntekostnader. Diamond Offshore har väldigt lite banklån och får väl med Ensco sägas vara de två med starkast balansräkning. 

Seadrill sticker ut åt andra hållet och använder sig av en avsevärd finansiell hävstång. Ränteutgifterna är i nuläget inte alls övermäktiga. Större delen är nämligen kopplade till LIBOR. Seadrill har den modernaste flottan plus är den aktör som verkar satsa mest på nybyggnation. På varven ligger motsvarande hela två stycken Fred Olsen Energy-bolag och väntar på att slutföras.


Går det få en hög direktavkastning så är det enligt mitt sätt att se det ett plus i väntan på att förutsättningarna för affärerna ska vända.

Ensco ger 6%, Diamond Offshore 1% (ej medräknat kommande extra utdelning), Transocean 5,5%, Noble 4,9%, Fred Olsen Energy 10,7% (inkl. extra utdelning).

Seadrill erbjuder en direktavkastning på hela 11,3%, men det stora frågetecknet är hur hållbar den är. Balansräkningen är inte den starkaste. Å andra sidan finns de som menar på att den moderna flottan utgör en konkurrensfördel. Inte minst i en vikande marknad och inte minst i deepwater-segmentet i spåren efter Deepwater Horizon olyckan 2010.

Deepwater segmentet är också det segment som vuxit mest inom oljeutvinning de senaste åren. Inte konstigt då egentligen att många beställt/beställer nya riggar. Behovet har varit stort vilket drivit upp dagsraterna.



Om möjligt handlar jag gärna med "rabatt" vilket gjort att jag främst kikat närmre på bl.a. Lowe (Diamond Offshore) och Bonheur/Ganger Rolf (Fred Olsen Energy).

Mitt val föll slutligen på Ganger Rolf. Exponeringen mot riggoperatörer finns där, till rabatt, samtidigt som det ger en relativ hög direktavkastning. Så som jag ser det så betalar man också "bara" för Fred Olsen Energy. Resten av innehaven i Ganger Rolf följer ju tack vare "rabatten" med "gratis". Resonemanget är m.a.o. inte långtifrån det jag förde när jag en gång i tiden köpte Kinnevik-aktier. Resonemanget kan också överföras till Bonheur. Man får då än större rabatt, men något mindre direktavkastning.

Ett annat alternativ vore också att köpa en korg av bolag, men jag har inte riktigt anammat den stilen även om jag kan se fördelar med den. Jag försöker istället försöka finna det bolag som ser ut att erbjuda minst nedsida. Gange Rolf anser jag passa in.

Hur resonerar du kring de olika riggoperatörerna?

fredag 25 april 2014

Citat från kända värdeinvesterare

Kom på idag att jag för drygt tre år sedan experimenterade med en Youtube-kanal. Gjorde då några korta "filmer/bildpresentationer" och laddade upp. Se några här. Citat nedan tagna från Benjamin Graham, Seth Klarman och Irving Khan. Har du något favoritcitat?

(Edit: Jag är tydligen så tekniskt/IT obegåvad att jag "delat" spellistor istället för tre klipp, men det är ju ändå fredag så det bjuder jag på...)





onsdag 23 april 2014

Ganger Rolf

Lundaluppen har skrivit en del om Bonheur.

Analys av Bonheur
Nålstick på Bonheur
Bonheurs sammansättning
Bonheur utom FOE

Själv har jag noterat att flera riggoperatörer nedvärderats under den sista tiden (riggoperatören Fred Olsen Energy är kärnan i både Bonheur som Ganger Rolf). Anledningen är förmodad minskad efterfrågan på deras tjänster och således förmodat lägre inkomster. Vinsterna beräknas m.a.o. falla för flera av dem.

Tittar man på den här typen av bolag så är också makrofaktorer så som oljepriset en av ackilleshälarna . Att borra efter olja i havet lönar sig då priset hålls över en viss nivå. Om marknaden börjar flöda över av olja från en återupptagen libysk oljeexort, om Irak lyckas två till tredubbla sin oljeproduktion (som de hoppa på) samtidigt USA blir mindre och mindre beroende av energiimport så är det inte nödvändigtvis jättelönsamt att borra i havsbotten de närmsta åren.

Skagen fonder är ett exempel på fondbolag som tidigare (sensommaren 2013) köpt in riggoperatören Ensco på basis av att de ser ut som "billigt", men sedan sålt av (till t.o.m. lägre kurs) då man omvärderat framtidsutsikterna för dem. Är det då klokt av småsparare att ge sig in och köpa bolag verksamma i branschen kan man ju då undra? Kanske inte.

Dock, utan att ha något direkt att tillföra till Lundaluppens analys, så är Bonheur/Ganger Rolf exempel på en situation då ett finansiellt starkt bolag står inför problem av viss cyklisk karaktär samtidigt som man erbjuder en väldigt attraktiv direktavkastning. Liknande tidigare "case" i någorlunda närtid är t.ex. Wilhelm Wilhelmsen som slog väl ut samt Ekornes som fortfarande finns i portföljen. Bonheur/Ganger Rolf/finansiellt starka riggoperatörer med hög direktavkastning är av samma sort.

Nedsidan ter sig begränsad samtidigt som de verkar kunna leverera en hygglig direktavkastning under tiden man väntar på att "cykeln" ska vända. I fallet Bonheur/Ganger Rolf så får man också en bredare exponering än mot ett enskilt riggoperatörsbolag. Det kan leda till både negativa som positiva överraskningar, men till det pris man betalar så är  en hel del negativt redan inbakat kan tyckas.

En del utdelningar har trillat in på sistone. Det mesta har slussats vidare till Spiltan räntefond men en pott gick till köp av Ganger Rolf-aktier. Jag valde Ganger Rolf istället för Bonheur då direktavkastningen (ca 7,5%) i Ganger Rolf är något högre, men jag förstår att man hellre väljer Bonheur om man vill sitta "närmare storägarna".

söndag 20 april 2014

Analys av Loews

Loew är ett amerikanskt konglomerat som består av 3 noterade och 2 onoterade innehav. De tre noterade utgör huvuddelen av bolaget och består av:

CNA Financial (90% ägarandel) - Fastighets- och olycksfallsförsäkringsbolag. CNA Financial är inget typiskt nordiskt försäkringsbolag, tvärtom. Combined ratio ligger över 100% år efter år. Premieinbetalningarna från kunderna täcker m.a.o. inte utbetalningarna. Mellanskillnaden täcks upp av det man tjänar på sina investeringar. Det mesta är investerat i obligationer som sig bör för försäkringsbolag med en i genomsnittlig avkastning de senaste tre åren på ca 5%. Mellan tummen och pekfingret så uppskattar jag premieinbetalningarna framöver till ca 7,5 miljarder usd. Utbetalningarna kan om de lite sämre åren upprepar sig uppgå till ca 9 miljarder usd (jag använder en viss säkerhetsmarginal). Avkastningen från investeringarna bör nå ca 2,3 miljarder. Detta resulterar i en rörelsevinst för CNA Financial om ca 0,8 miljarder usd eller ca 3 usd/aktie. Kan man förbättra sin combined ratio så finns en god vinsttillväxtspotential, men hur det ska gå till i en stark konkurrensutsatt marknad vet jag ej.Vinsten för 2013 nådde 3,47 usd/aktie vilket är en förbättring från de ca 2,30 usd man gjort i medel de senaste fem åren. Book value låg 2013 på 47 usd/aktie.


Boardwalk Empire (53%) - Olje- och naturgastransportör. 5-års vinsten som medel ligger på 1,17 usd/aktie men eftersom det är en MLP så säger det inte alltid så mycket. Utdelningarna har uppgått till strax över 2 usd/aktie som medel under samma period. Nyligen sänkte man dock utdelningen kraftig vilket resulterade i att kursen föll från 34 usd till 14 usd på en dag. Tillgångar minus skulder blir ca 15 usd/aktie. Rörelsevinsten landade på 1,90 usd/aktie 2013.

Diamond Offshore (50%) - Offshore-riggbolag. 5-års medelvinsten ligger på ca 6,50 usd/aktie men Diamond har liksom andra riggoperatörer fått sina framtidsutsikter förutspådda att försämras av analytiker. Nuvarande vinst TTM ligger på 3,95 usd/aktie. Det egna kapitalet uppgår till ca 33 usd/aktie. 5-års ROE som medel är på 23%. Rörelsevinsten 2013 landade på 5,75 usd/aktie.

De två onoterade som ägs till 100% utgörs av

HighMount Exploration & Production - Olje och gasbolag.

Loews Hotels - Hotellkedja.

En knippe energibolag med ett försäkringsbolag i grunden således. Den udda fågeln Loews Hotels kan synas märklig men det var de nuvarande storägarnas, kusinerna Tisch, fäder som startade Loews genom att gemensamt införskaffa sig ett hotell. På drygt två generationer har detta hotell sedermera växt till ett stort konglomerat. Under tiden har det både tillkommit som avyttrats innehav. Inga heliga kor, förutom hotellen då.



Large eller midcap på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

Loews finns på NYSE med tickern L.

Loews bedöms klara kriteriet.



Ägare

Ingen enskild äger en stor post av bolaget men Jim och Andrew Tischer samt deras mor äger strax över 21% gemensamt. Familjen Tischs andra olika representanter äger också andelar samt så äger det värdeorienterade Longleaf Corporation totalt över 10%. Det sticker ut en del då ofta brukar institutionella ägare så som BlackRock, Vanguard m.fl. vara bland de största. Det gemensamma ägandet får i detta fallet ses som ett och gemensamt familjeägande och bolaget bedöms därför ha en klar och tydlig ägare med långsiktiga intressen.

Loews bedöms klara kriteriet.
 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar, men man håller dem på en låg nivå. Det är inte riktigt så att man liksom Berkshire struntar i dem helt, men det liknar svenska Lundbergs på så sätt att man låter en viss del gå till investerare för att gå de som vill ha utdelningar till viljes men väljer att hellre återinvestera större delen av vinsterna själva

Loews utdelning är på 0,25 usd/aktie och detsamma är 5-års genomsnittet. 5-års genomsnittlig redovisad vinst är 2 usd/aktie (2009-2013), men det kan ju vara lite missvisande. Rörelseresultatet som 5-års snitt ligger på 5 usd/aktie. Fritt kassaflöde på bedömda ca 2,75 usd/aktie.


Loews bedöms klara kriteriet.





Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ja man har en stor exponering mot energisektorn vilket kan ge stora utslag. Detta märks inte minst nu då riggoperatörer och energifraktande MLPs börjar få det svårare. Detta gör att man inte klarar kriteriumet. Det udda i sammanhanget är att det är tillgångar som man köpt på botten av konjunkturcykeln och redan räknat hem flera gånger om genom bl.a. utdelningar från dem. Det är viljan att investera när pessimismen är som störst som gett god avkastning. Hur som helst, rätt ska vara rätt och exponeringen utgör de facto en riskfaktor.

Loews bedöms ej klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den omfattning som menas.

Loews bedöms klara kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja man har gått med vinst de senaste 10 åren, liksom gett utdelningar. I Loews fall är det dock utvecklingen av book value som bör vara mest intressant (jämför med t.ex. Berkshire). Den har under de senaste 10 åren vuxit alla år förutom 2008 (Finanskrisen). 

I medel har book-value vuxit med ca 15% från 60-talet men tittar vi på de senaste 10 åren landar tillväxten på 10%/årligen.

Loews bedöms klara kriteriet.





Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital på 19,5 miljarder usd. Long Term Debt på 10,8 miljarder usd. Totalt sett är Debt/Equity på 3,1 (2013) och det är då försäkringsverksamheten som ställer till det. Kriteriet missgynnar i regel både försäkringsverksamheter som bankverksamheter eftersom en sådan "hävstång" via "other peoples money" ej ger godkänt. 

Loews bedöms ej klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


I Loews fall så är det tillväxten i book-value som får bedömas. Ett antagande om 10% årligen över tid får anses rimligt. Book.value är nu på ca 50 usd/aktie. 




Som en jämförelse så kan vi se på tillväxten från 1999-2012 (1999 var nuvarande CEO:s första helår). Loews har sett sin book-value öka med 10%/år, Berkshire Hathaway med 9% under samma period och S&P 500 med 2%. Backar vi 10 år till för att får motsvarande siffror ända från 1989 så blir det L 11%, BRK 15% och S&P 500 9%. Tittar vi på de senaste fem åren, 2008-2012 så får vi L 10%, BRK 8% och S&P 500 2%.

Nu är det lite orättvist eftersom 2013 är exkluderat, ett år då index gått otroligt starkt och "värdeinvesterare" mest fått stå och titta på, men jämförelsen fångar upp perioder av "problem" (IT- och Finanskris) bra vilket säger en del om den "defensiva" förmågan. 

ROE som 5-års medel (2009-2013) ligger på ca 5%. Rörelsemarginalerna på ca 13,5% att jämföra med ROE som 10-års medel som ligger på ca 10% och rörelsemarginalerna då på ca 15%. Jämförelsen visar på att den senaste 5 års perioden inte varit den bästa för bolaget men sträcker man ut tidshorisonten ser det bättre ut.


Loews bedöms klara kriteriet.



Ledningen

Loews leds av James Tisch, Andrew Tisch och Jonathan Tisch. Andra Tischs har också ägarandelar men blandar sig inte i den dagliga skötseln av bolaget. James och Andrew är bröder. Jonathan deras kusin. James Tisch tog över ledningen 1998.

De har visat sig historiskt ha en helt ok kapitalallokeringsförmåga. Investerar gärna när priserna på något är rejält nedpressat.

Loews bedöms klara kriteriet.
 


Information tillgängligt

Det bedöms finnas tillräckligt med information för att hålla sig ajour med utvecklingen. Dock är det naturligtvis inte optimalt med riggoperatörer, utländska försäkringsbolag och pipelinebolag eftersom det är svårt att få någon egentlig uppfattning kring dem annat än via rapporter.

Loews bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Här kan man diskutera marknadsläget- och situationen för riggoperatörer, försäkringsbolag och pipelinetransporter, men Loews är ju egentligen ett kapitalallockeringsinstrument. Något som bolaget har lyckats med historiskt. Ett exempel är hur kapital använts inom Diamond Offshore. Istället för att låta bolaget beställa och köpa dyra riggar för lånade pengar när efterfrågan är rekordstor så som t.ex. Seadrill gjort så håller man sina gamla levande genom underhåll och inväntar tillfälle för att köpa riggar av finansiellt pressade riggbolag till "extra pris" när konjunkturen för dem är i botten. En strategi bolaget använt med framgång förr.

Den stora frågan är dock hur pass väl man kommer lyckas i framtiden? Här är det svårt att gissa, men det går ej heller komma undan att bolagets framtida framgång hänger på fortsatt goda beslut av ledningen. Det är inget som sköter sig självt. Hade riskkapitalister ägt bolaget hade de säkert velat stycka upp det och sälja delarna för att "frigöra värden". Tischers verkar tvärt om vara nöjda med att ta det lugnt, inhysta utdelningar och invänta köplägen. Någon edge, eller "vallgrav" har dock inte bolaget i sig.


Loews bedöms ej klara kriteriet.




Etiska aspekter

Helt ok.

Loews bedöms klara kriteriet.




Loews får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Loews neutral.Det är m.a.o. inget klockrent case, men ej heller något som jag ryggar bort från. Det hela beror på situationen.

Just nu anser jag också att Loews kan vara extra intressant. I alla fall om man vill vara lite "contrarian".  Inget av de underliggande innehaven har direkt rosat marknaden. Försäkringbolaget har ej gått särskilt bra under en viss tid, riggoperatörer är på fallrepet p.g.a. minskad efterfrågan på riggar och pipelinebolagen ser sin intjäning sjunka p.g.a. låga gaspriser och att pipelinekapaciteten nu (till skillnad från i början av boomen) börjar komma ikapp med produktionen.

Loews handlas till rabatt till sitt book-value. Historiskt brukar det handlas ganska så mitt på om man ser över en längre tid men jag behöver göra en liknande räkneövning som jag gjort med bl.a. Lundbergs och Industrivärden innan jag kan avgöra bättre hur jag anser de underliggande innehaven bör värderas. Sett till den senaste 5 års perioden ligger "rabatten" på medel nu. 5-års medel är P/BV 0.87. P/BV har pendlat mellan ca 1 och 0,7 under de senaste åren.

Tittar man på riskfaktorerna så är de främst tre. Dels beroendet av energisektorn. En svår bransch att förutspå utvecklingen för. Dels försäkringsbolaget CNA. Försäkringsbolagens affärsmodeller är inte riktigt "my cup of tea". Sist, men inte minst, framtida förmåga till kapitalallockering. En ackilleshäl i alla investmentliknande bolag egentligen. 

Till det kan också läggas frågan huruvida den senaste åren med sämre utveckling är det "nya normala" för bolaget eller om det är en tillfällig svacka.




Noteringar kring nuvarande värdering

Loews kurs 20/4 2014: 44 usd (Topp 3 år ca 49 usd, botten ca 26 usd)

P/BV 0,88

Direktavkastning 0,6%



Vad är din syn på Loews?

lördag 19 april 2014

Glad Påsk!


Idag levererar Påskharen ett påskägg med lite mer okända amerikanska bolag som kan vara av intresse att läsa på om och följa upp.



Själv har jag inte djupstuderat någon av dem (än) utan enbart skumläst. Urvalet bygger helt enkelt på att de är lågt prissatta sett till P/E TTM (Rullande 12 månaders) och prognostiserad vinst för 2014.  Många av dem handlas också nära årslägsta. De ger inga stora utdelningar (för att balansera tidigare serie av inlägg som handlade om högutdelare) men ändock en liten.


Exelis (XLS) - Leverantör av C4ISR till bl.a. försvars- och flygsystem.

CA Technologies (CA) - IT bolag.

Energy XXI (EXXI) - Olje- och naturgasbolag.

HCI Group (HCI) - Försäkringsbolag verksamma i Florida.

Jabil Circuit (JBL) - Tillverkning av bl.a. elektroniska komponenter.

Cooper Tire & Rubber (CTB) - Tillverkar och marknadsför däck.

Dean Foods (DF) - Mat- och mejeriprodukter.


Ser någon av dem intressanta ut för dig?

fredag 18 april 2014

Omnämnd i Aktiespararen

Idag fanns det tid till att sätta sig med en kopp kaffe och bläddra i senaste numret av Aktiespararen. Aktiespararen når strax över 100.000 läsare per nummer enligt egen uppgift och går att prenumerera på för 520 kr/år. Alternativt få som medlemsförmån om man går med i intresseorganisationen Aktiespararna.



Månadens nummer innehöll ämnen så som en intervju med H&Ms VD Karl-Johan Persson, Mats Sundlings krönika om att det är dags att vara extra försiktig med köp i rådande börsklimat, en kritisk granskning av East Capital Explorer, tips från Agnetha Jönsson om hur man skyddar portföljen från en nedgång och mycket annat. Däribland några bolagsanalyser.

Det var i en sådan på sidan nr 34 som, till min förvåning, åsikter från bloggen omnämndes. Det är kutym i bolagsanalyserna i tidningen att inte bara analytikerns åsikt presenteras utan också två andra (ibland liknande, ibland helt annorlunda). Ett ganska förnuftigt sätt att närma sig ett bolag kan jag tycka för att få en mer balanserad syn än bara ens egen. Det är ju bl.a. därför jag samlar på mig så många olika bolagsanalyser för att få fler uppfattningar än min egen om olika bolag.

Hur som helst, sidan 34 handlar om Lundbergs med underrubriken "Låg förvaltningsavgift, hög kompetens, bra riskspridning och fastigheter i botten. Mycket talar för Lundbergs som långsiktigt innehav."

I vanliga fall brukar åsikter presenteras från någon storbank, typ Danske Bank, Handelsbanken eller Goldman Sachs, men nu har även en blogg som denna letat sig dit till åsiktsfältet. Kul!

Vad är DIN åsikt om Lundbergsföretagen?

Månadsutdelare med hävstång

Det här blir mitt tredje och sista inlägg i serien om månadsutdelare. Tidigare inlägg finns här:

Månadsutdelare
Municipal Bonds



Idag har turen kommit till ETN:er (Exchanged Traded Notes) med inbyggd hävstång.

Den schweiziska banken UBS har tre hävstångsprodukter som ger hög direktavkastning och med månatliga utbetalningar. Man äger inte de underliggande tillgångarna direkt utan följer dem som ett index, med hävstång.

De tre ETN:erna är:

UBS E-tracks Monthly Pay 2x Mortage REIT ETN (MORL) - Följer en korg med s.k. mortage REITS (REITS som finansierar bostadslån). Direktavkastningen ligger på ca 20%

UBS E-tracks Monthly Pay 2x ClosedEnd ETN (CEFL) - Följer en korg med 30 st högavkastande closed end funds. M.a.o. en slags fond i fond med hävstång. Direktavkastningen ligger på ca 17%.

UBS E-tracks Monthly Pay 2x Divs High Income (DVHL) - En blandad korg av b.l.a. 15 BDCs, 25 MLPs, 20 REITS m.m.. Direktavkastningen ligger på ca 14%.

Personligen äger jag inget av ovanstående, eller i de två tidigare inläggen nämnda. De i inläggen över 30 listade placeringsmöjligheterna visar dock på mängden som finns av månadsutdelare av olika slag. Då har jag ändock inte tagit med mer än de mest högavkastande. Det går utöka antalet än mer om man nöjer sig med lägre direktavkastning (men kanske säkrare eller med chans till större tillväxt?).

Hur ser du på månadsutdelande ETN:er med hävstång?

torsdag 17 april 2014

Municipal Bonds

Det här är mitt andra inlägg om månadsutdelare. Tidigare inlägg finns här:

Månadsutdelare

Idag har turen kommit till s.k. Municipal Bonds.

Municipal Bonds är amerikanska obligationer utgivna av t.ex. delstater, lokala myndigheter, samhällsföretag, offentligt ägda flygplatser och hamnar, skolor m.m. Alla möjliga från delstatsnivå till lägre instanser med andra ord. Jämför med att t.ex. låna ut pengar till svenska kommuner och kommunalägda bolag.



Varför är dessa skuldförbindelser intressanta då?

För att de är undantagna federal skatt och ofta även lokal och delstatlig skatt. Ett sätt att uppmuntra och underlätta finansiering av samhällsviktiga tjänster.

Löptiderna sträcker sig i regel över några år och investeringen kan bäst jämföras med en placering i  långa räntefonder. Kreditvänligheten på municipal bonds är olika och möjligtvis kan direktavkastningen ge en hint om hur det generellt står till där.

Just direktavkastningen är det som lockar de flesta som placerar i fondliknande instrument med fokus på municipal bonds. Den sträcker sig ofta mellan 5-7%, ges utan att amerikansk skatt dras (hur det beskattas i Sverige vet jag ej, erfarenheter tas tacksamt emot i kommentarsfältet) samt delas av många ut månadsvis.

Vilka placeringsalternativ finns då som delar ut månadsvis? Här följer några exempel med aktuell direktavkastning:

BlackRock Municipal Income Trust (BFK) 6,8%
AllianceBernstein National Municipal Income Fund (AFB) 6,7%
MFS High Yield Municipal Trust (CMU) 6,6%
PIMCO Municipal Income Fund Com (PMF) 6%
PIMCO Municipal California Inco (PCQ) 5,8%
PIMCO Municipal New York Income (PNF) 5,4%


Tankar och/eller erfarenheter från s.k. municipal bonds?


onsdag 16 april 2014

Despotism eller köpläge?

Per Penning skrev, som alltid, ett tänkvärt inlägg nyss: Despot.

Samtidigt går t.ex. Skagen och fyndar: Fondbolaget går mot strömmen i Ryssland och vissa miljonärsbloggare passar på att köpa Rysslandsfonder: Köpt färdigt i Ryssland.

Hur ska man tänka i ett sådant här läge? Det är inte ens enkelt att få reda på hur "läget" är.

Å ena sidan hävdas det i rysk media (t.ex. artiklar ur svenskspråkiga Rysslands röst) att över en halv miljon flyktingar flytt från Ukraina till Ryssland, att USA och EU ligger bakom och stödjer oroligheterna i Ukraina samt att Polen, Ungern och Rumänien gärna vill dela upp Ukraina mellan sig. Det senaste har t.o.m. kopplingar till svenska ubåtar då det menas att svensk säkerhetstjänst straffar ThyssenKrupp (äger Kockums varv) för deras ryska dotterbolag och leveranser av materiell till Ryssland genom att beslagta dokument, mjukvaror och materiell från dem.

Å andra sidan hävdas från ukrainskt håll (t.ex. artiklar ur engelskspråkiga The Interpreter) att ryska specialstyrkor opererar i landets östra delar. Främst i den folkrikaste av de tre östliga provinserna, Donetsk. Betalda provokatörer ska tydligen få 500 usd i betalt för att medverka i intagandet av byggnader, 40 usd för att vakta dem och Ryssland försöker splittra landet för att sedermera kunna annektera delar av Ukraina.

Artiklar på Wikipedia är en historia för sig och det går sammanfatta det med att det redigeras och skapas nya artiklar från alla håll där.

Hur ska man förhålla sig? Personligen lutar jag åt Per Pennings perspektiv.

Om man t.ex. ena dagen från ryskt håll förnekar inblandning i Krim för att andra dagen hylla insatsen från sina väpnade trupper där så har man i princip förlorat all trovärdighet. Hela situationen i Ukraina känns extremt iscensatt.

Utvecklingen i Ryssland känns också otäckt bekant. Det skedde en liknande i Tyskland på 30-talet då med en annan despot som med allt hårdare medel förtryckte oliktänkande samt tog sig rätten att annektera landområden. Först de med tyskspråkig befolkning, sedermera andra. Allt under olika förevändningar. Den historiska kontexten är heller inte helt olika både Tyskland och Ryssland/Sovjetunionen hade genomlidit  "nederlag" på ett eller annat sätt och det fanns en revanschism i statsideologin.

Hur hade man agerat som investerare om man levt på 30-talet? En mängd annekteringar/maktövertagandet skedde innan krigsutbrottet 1 september 1939. Danzig (23 november 1934), Österrike (13 mars 1938), Sudetlandet (1 oktober 1938), Böhmen och Mähren (15 mars 1939), Slovakien (15 mars 1939). I efterhand har många beklagat sig över hur den tidens människor kunde det låta fortlöpa så långt som det gjorde, men var de så mycket annorlunda än dagens människor?

Då liksom nu är gemena man upptagna med vardagsbestyr. Mediabruset är någonting som finns i bakgrunden, men inget egentligen som berör. Vi har tillgång till mycket, mycket mer och snabbare informationskanaler och media nu än då, men vad hjälper det? Det gör bilden endast än mer fragmenterad och svårtolkad.

På samma sätt så hjälper det inte att överanalysera en investeringsmöjlighet. Användandet av post-it lappar ger troligen lika bra resultat över tid som användandet av essäer och excel ark.

Huvudfrågan här var dock om man ska investera i Ryssland, ryska  fonder m.m.

Hur tänker du?

söndag 13 april 2014

Bolagsanalyser från 2009 och framåt

Jag vill bara än en gång uppmärksamma läsare om att jag stundtals försöker sammanställa några av de alla bolagsanalyser som bloggare gör runt omkring i bloggosfären.



De finns i bokstavsordning här: Analyser i bokstavsordning

Listan är under ständig uppdatering, men det som är noterbart är den ökning som skett över tid. Ett fåtal finns från 2009 och då var sammanställningar över bolag utifrån vissa, av bloggare fastställda, kriterier ganska sällsynt.

Denna typ av inlägg, liksom aktieinspirerande bloggar, har kraftigt ökat över tid i och med att börsklimatet blivit allt bättre och bättre. I nuläget kan jag få uppdatera listan med några nya inlägg i månaden.

Naturligtvis ska man göra sin egen "due diligence" samt grunda den på de faktorer man själv anser viktiga, men listan kan kanske hjälpa till att generera "second opinion" eller uppslag till nya investeringsideer.

Så besök gärna: Analyser i bokstavsordning

lördag 12 april 2014

Månadens MIILF

Månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.

Denna MIILF-bevakning uppdateras fortlöpande och fokus ligger på vad de förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.

Jag har valt ut några nordiska samt några amerikanska. I nuläget utgörs de av; Didner & Gerge (Aktie, Småbolags- och Globalfonderna), ODIN (Sverige- och Finlandsfonderna), Skagen (Global, Vekst- och Kon-Tikifonderna), Simon Blecher (Carnegie Sverige fond), Warren Buffett, Donald Yacktman och Mohnish Pabrai.

Enbart de av ovanstående som annonserat nya köp (ej spin-off´s et.c.) sedan senaste MIILF uppdateringen inkluderas nedan. Allt för "exotiska" noteringar inkluderas ej.


Odin

Mars 2014
Lindab ca 77 kr
Sweco ca 103 kr



Skagen

Mars
Yamaha Motor ca 16,60 usd (Om via OTC)
Raiffeisen Bank ca 33 usd (Om via OTC)
Philips NV ca 34 usd (Om via NYSE)
Sodastream ca 42 usd




Kommentar

I dessa tider skulle det egentligen vara lika, om inte mer, intressant att redovisa försäljningar som ovanstående gör istället för köp. Simon Blecher (verkar ej ha ökat i något under mars) skriver i sin rapport bl.a. om höga värderingar och strömmen av nynoteringar. Börsen verkar dra till sig pengar inte för att det ger bästa förutsättningarna för tillväxt utifrån nuläget utan för att det saknas alternativ.

Finns ju potential till några turn arounds ovan i Skagens portfölj t.ex. Sodastream. Samtidigt så har man också sålt andra med turn around kapacitet så som riggoperatören Ensco. Riggoperatörer överlag har fått dystrare framtidsutsikter då många av deras kontrakt börjar gå ut och antalet riggar (p.g.a. en tidigare stor efterfrågan) ökat drastiskt p.g.a. nybyggnation. Det är ju det här med supply och demand. Skagen (inom sitt tidsperspektiv) resonerar i alla fall som så att Sodastream har bättre chanser till uppvärdering än en riggoperatör som Ensco.


torsdag 10 april 2014

Månadsutdelare

Bolag som delar ut månadsvis har blivit allt vanligare. Det klassiska månadsutdelande bolaget brukar sägas vara Realty Income, Ticker: O. En s.k. REIT.

Det finns dock många, många fler. Många av dem erbjuder också, på grund av sin bolagskonstruktion, höga utdelningar.

Nedan följer några dylika månadsutdelare med nuvarande hög direktavkastning, deras Ticker på NYSE, samt direktavkastning (med reservation för att det kan hunnit ändra sig något vid publicering av inlägget)

Armour Residential, ARR, 14%
Prospect Capital, PSEC, 12,4%
Atlantic Power Corp, AT, 12,0%
Pacific Coast Oil Trust, ROYT, 11,2%
QR Energy, QRE, 10,9%
LinnCO, LNCO, 10,7%
Fifth Street Finance, FSC, 10,5%
Permian Basin Roalty Trust, PBT, 9,8%
Enduro Royalty Trust, NDRO, 9,7%
Stellus Capital Investment, SCM, 9,5%
Just Energy Group, JE, 9,3%
Vanguard Natural Resources LLC, VNR, 8,4%
Home Lone Servicing, HLSS, 8,4%
Student Transportation, STB, 8,0%
American Realty Capital, ARCP, 7,3%
San Juas Basin Royalty Trust, SJT, 6,9%
Penngrowth Energy Corp, PGH, 6,9%
Sabine Royalty Trust, SBR, 6,5%
EPR Properties, EPR, 6,4%
Main Street Capital, MAIN, 6,3%
Banco Bradesco, BBDO, 5,8%
Baytex Energy Corp, BTE, 5,8%

Vad är din syn på månadsutdelande aktier? Fördelar, nackdelar? Äger du någon av ovanstående?

tisdag 8 april 2014

REITs

REITs (Real Estate Investment Trusts) är en bolagsform som syftar till att ta in kapital för att köpa fastigheter och/eller finansiera fastighetsaffärer. Minst 90% av vinsterna ska skickas vidare till ägarna i form av utdelningar. På detta sätt så slipper REITS enligt lagstiftningen att skatta för vinsten. REITs är m.a.o. en bolagsform för att slussa vidare kassaflödet från t.ex. uthyrning av fastigheter.




Redovisad vinst är inte egentligen intressant för REITs. Anledningen är för att det är just kassaflödena man är ute efter.

Resultaträkningen för en REIT består i grova drag av hyresintäkter, drift och underhållskostnader för fastigheterna, administrativa avgifter (till fastighetsförvaltare, managers, finansiella rådgivare o.s.v.), räntor samt avskrivningar.

Det är den sista delen, avskrivningar, som gör att vinsten är missledande i REITs. Fastigheterna bokförs till inköpsvärde men skrivs sedan av löpande. Som många fått erfara så sjunker dock fastigheter sällan i värde över någon längre tid utan har en tendens att öka. I en REITs resultaträkning så får det dock vinsten att sjunka. Ofta markant då det utgör en stor post.

Istället är branschstandard att använda FFO (Funds From Operation) som kan sägas vara vinsten + avskrivningar, för att få fram ett slags driftresultatet. Det är ju detta resultat som kan skiftas ut i reda pengar till ägarna.

Dock så är FFO inte helt rättvisande heller. IPO-kostnader, kostnader för köp av nya fastigheter o.s.v. har ju egentligen inte med själva driften att göra. Därför har många bolag någon modifierad FFO. En del kallar det AFFO (Adjusted Funds From Operation), CFFO (Core Funds From Operation) eller NFFO (Normalised Funds From Operation). Vad som ingår och inte ingår i dessa begrepp skiljer sig dock från bolag till bolag och vid en jämförelse mellan bolag gör man bäst att själv avgöra hur man vill räkna och sedan vara konsekvent. Att jämföra bolagens egna uppgifter med varandra kan vara ganska missvisande.

Kostnader för IPO nämnde jag ovan. Kan de verkligen vara så stora? Ja, för en del. Ofta redovisar REITS kraftiga intäktsökningar, stora förvärv et.c. men det man ska komma ihåg extra mycket då det gäller REITs är att tänka per aktie/andel. Förvärv måste i princip göras med hjälp av att man ger ut fler aktier/andelar. Det ger en utspädning över tid men i regel så växer bolaget så pass så det ändock lönar sig.

Eftersom REITs i princip delar ut allt så bygger man inte upp ett eget kapital över tid. Kapitalet kommer från investerare samt belåning. Det gör också att REITS i regel (såvida det inte gäller s.k. debt REITs) har en modest belåningsgrad på sina fastigheter. Man har inga möjligheter att bygga upp någon nämnvärd buffert inom bolaget. När/om det blåser motvindar så kan man tvingas att antingen låna till dåliga lånevillkor alternativt begära in mer pengar till låga emissionskurser. Sitta med 90% belåning på sina fastigheter då är inte att rekommendera. Därav ligger belåningen ofta under 60% för en s.k. equity REIT (REIT som tar in kapital för att köpa och hyra ut fastigheter). Jämfört med t.ex. vanliga fastighetsbolag så är belåningen därför i regel lägre.

Vad brukar locka hos en REIT då? Jo de höga utdelningarna och att de ger en exponering mot fastigheter utan att själv behöva gå igenom att vad det innebär med att köpa och hyra ut fastigheter. En REIT är ju i princip en samling fastigheter som man äger andelar i och där man får ut driftnetto, minus räntekostnader för belåningen, i handen.

För att få en bild över hur en REIT fungerar, tänk dig att du köper in dig i en hyresfastighet. Exempelvis använder du 50.000 kr av dina egna pengar och 50.000 kr i belåning till att köpa en andel i en hyresfastighet till ett värde av 100.000 kr.

Varje månad är kassaflödet som följande:

Hyror 1000 kr/mån

Drift- och underhållskostnader -500 kr/mån
Räntekostnader -200 kr/mån

Alltså 300 kr i överskott som skickas vidare till dig, andelsägaren (som investerat 50.000 kr) d.v.s ROI om 7,2% på årsbasis.

Ovanstående resonemang kan m.a.o. överföras till en REIT som sysslar med uthyrning av fastigheter.

En STOR brask-lapp dock. REITS har vunnit en kraftig popularitet under de senaste åren. Hög direktavkastning i kombination med billig finansiering (låga räntor) har pressat upp priserna på många REITs till ganska höga nivåer. Förr kunde man förvänta sig direktavkastningar på 6-8% (vilket är rimligt med tanke på att det i princip är den enda avkastning man får då bolaget inte bygger "interna värden" på samma sätt som andra bolag). Nu ger många bolag inte mer än 3-5%. Vilket egentligen inte är mer än vad många bolag som först skattar sina vinster för att sedan skicka vidare till ägare genom utdelningar klarar av.

Det är också skillnad på REIT och REIT. En del tjänar pengar på att hyra ut fastigheter, en del på att renovera upp, en del på att finansiera fastighetslån o.s.v. En sådan genomgång kan tänkas komma framöver.

Vad är din syn på REITs?

torsdag 3 april 2014

Värst av de värsta

Är man intresserad av att hålla sig ajour med var korruption anses vara värst så finns det s.k. Corruption Perception Index att tillgå. Varje år listas länder utifrån hur illa korruptionen bedöms genomsyra landet.

Är man dessutom intresserad av en hyfsad stabila politisk situation, samt anser att demokrati i dess form vi i Sverige är vana att definiera demokrati på är en garant för hyfsad god stabilitet så kan Democracy Index vara intressant. Ett index som delar in världens regimer i funktionella demokratier, demokratier med anmärkningar, hybridregimer och auktoritära regimer.

Men regimer som håller hårt i taktpinnen garanterar väl stabilitet tänker någon? Nej, historien visar ofta att det är där de mest omtumlande omvälvningarna sker när de väl sker. Om du jämför demokratier med en burk som får pyspunka av och till så är motsatsen en burk som slutligen imploderar av det uppbyggda trycket.

Samkör man "Corruption Perception Index" med "Democracy Index" så kan man få fram de länder som hamnar sämst till på båda. Länder som både har en hög andel korruption samt leds av  auktoritära regimer d.v.s. på sätt och vis värst av de värsta.



Vilka är då dessa länder enligt Corruption Perception Index och Democracy Index? En lista i alfabetisk ordning följer nedan:

Afghanistan, Angola, Azerbadjan, Burma, Burundi, Centralafrika, Demokratiska Republiken Kongo, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Iran, Kamerun, Kazakstan, Kongo, Laos, Nigeria, Nordkorea, Ryssland, Somalia, Sydsudan, Syrien, Tadjikistan, Tchad, Togo, Turkmenistan, Uzbekistan, Vitryssland, Yemen och Zimbabwe.

För den defensivt lagde investeraren som vill att investera ska vara lika tråkigt som att se målarfärg torka kan det kanske vara lämpligt att undvika bolag noterade i ovanstående länder och/eller bolag med en större andel av sin verksamhet i dito? För andra kanske det utgör möjligheter som inte går att få på andra ställen?

Hur tänker du kring korruption och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter? Är det något du tar med i din bedömning? Vågar du investera i ovanstående länder?