lördag 31 augusti 2013

Happy birthday Mr Buffett

Igår var det den kände investeringsprofilen Warren Buffett´s födelsedag. Tänkte därför uppmärksamma några tänkvärda citat från densamme samt inkludera mina tankar kring dem. Några av dem har han antagligen inte kommit på själv utan enbart citerat, men det gör dem ju inte mindre tänkvärda för det.



"Rule no 1. Never lose money. Rule no. 2. Dont forget rule no. 1"

Man måste ha pengar för att tjäna pengar. Förluster är negativa på två sätt. Dels själva förlusten, dels förlusten av framtida vinster de förlorade pengarna hade kunnat skapa. Better be safe then sorry!


"Its far better to buy a wonderfull company at a fair price than a fair company at a wonderful price." 

Att definiera värde och vad som är "rätt pris" är oerhört svårt. Man begår lätt misstag. Det kan vara enklare att försöka identifiera bra bolag istället. Bra bolag har tiden med sig. De levererar och levererar år efter år. Ja, kanske man enbart får medioker avkastning om man köper för dyrt, men ju längre tiden går ju mer "kommer de ikapp".



"Try to buy stock in businessess that are so wonderfull that an idiot can run them. Sooner or later, one will."

Det finns gott om överoptimistiska ledningspersoner eller ledningar som gärna berikar sig själva. Det går inte förutsäga vilka och av vilken sort som kommer efterträda nuvarande. Eller ens med säkerhet uttala sig om sittande. Se till att bolaget och dess affärsmodell är så pass robust att det kan överleva både inkompetens som girighet.


"Never count on making a good sale"

Att investera utifrån tesen att man ska tjäna pengar vid en framtida försäljning är inte att investera. Det är spekulation och liknar mer situationen med att försöka finna "the greater fool". En investerare tjänar pengar på sin investering även om den inte säljs.


"You dont get paid for activity, just for beeing right."

Du tjänar inte mer bara för att du trycker på köp och säljknappen ofta. Du tjänar definitivt inte på genom att ha fel och agera utifrån det. Det enda du tjänar på är att ha rätt. Se till så gott det går att du har rätt innan du agerar. Vid osäkerhet är det bättre att avvakta (se Rule no. 1).

MLPs och räntan

Tänkte göra ett instick kring MLPs (och även indirekt REITs) som jag noterat blivit populära hos flertalet bloggkollegor. Till att börja med vill jag påpeka att även jag finner de nuvarande direktavkastningsnivåerna för MLPs och REITs intressanta, men mitt "mål" är ju inte i första hand att bekräfta vad som verkar vara goda investeringsmöjligheter utan att försöka hitta potentiella problem. Se t.ex. mitt inlägg om Bloggarnas brus. När du ser någon vara positiv till något så fördubbla dina ansträngningar till att hitta svagheter i investeringen.Detta gäller egentligen både för ens egna ideer som för andras. Svårigheten med andras ideer och åsikter är dock att många av oss verkar ha en naturlig benägenhet att hålla med varandra. Det är troligen vår s.k. "reptilhjärna" som spökar. Vi vill vara en del av "gruppen".

Hur som helst, vidare till MLPs...

Utbudet på gas har växt i Nordamerika och USA producerar nu mer gas än man någonsin gjort förr i och med s.k. "fracking" vilket lett till inte bara lägre gaspriser (något som bl.a. kväveproducenter dragit fördel av) men också att flaskhalsar uppstått vad det gäller transportkapacitet (t.ex. via pipelines). Något som (i alla fall det korta perspektivet) verkar ha höjt lönsamheten för t.ex. MLPs (Master Limited Partnerships).


MLPs skickar vidare i stort sett alla pengar de tjänar till delägarna i form av utdelningar. Det är för denna funktion de hålls. Det betyder dock också att MLPs är beroende av externt kapital för att växa. En lågräntemiljö (där kapital är billigt) i kombination med ökad efterfrågan på den infrastruktur de erbjuder är därför en gyllene situation för MLPs. Det betyder också att MLPs riskerar att få det svårare vid perioder av höjd ränta. Den väldigt viktiga kostnaden för kapital blir ju då högre. Kapital som behövs för underhållsinvesteringar, investeringar i expansion o.s.v.

Det verkar också finnas en korrelation mellan MLPs och den s.k. "säkra räntan". Nedan hur direktavkastningen för MLPs rört sig i relation till 10-års räntan i USA. Som synes utgör Finanskrisen 2008-2009 en extrem period då alla värdepapper föll och direktavkastningarna sköt i höjden och räntan sänktes i panik.




I en miljö av räntehöjningar brukar alltså priset på MLP-andelar sjunka. Vilket också illustreras i grafen ovan. Direktavkastningen är ju en funktion av priset. När priset sjunker höjs direktavkastningen (under förutsättning att utdelningarna bibehålls).

Nu behöver en högre ränta som sagt inte betyda att utdelningarna från MLPs sjunker framöver. De kan bibehållas även om man kanske inte ska räkna med höjda utdelningar i någon större omfattning i en miljö som gör att MLPs får högre kostnader för drift och eventuell expansion. En högre ränta kan som sagt innebära att MLP-andelar blir billigare, d.v.s. att kursen sjunker. I alla fall verkar det vara det historiska mönstret. Samma mönster återkommer i REITs (Real Estate Investment Trusts).

Det som verkar ha hänt i nuläget är att "Mr Market" börjat prisa in räntehöjningar. Investerare förväntas sig höjda räntor. Därav har priset på inte minst REITs sjunkit kraftigt som är väldigt beroende av ränteläget. Hittills har "fallet" inte varit lika stort i MLPs, men de har också en bedömd gynnsamare situation i och med det högre produktion av gas i Nordamerika som kräver leverans. En risk här är att flaskhalsarna i infrastrukturen "löses upp" för snabbt, med fallande intjäning som följd. Sker det i kombination med höjd ränta så sitter man i en MLP i en tuff situation. Man får då mindre betalt samtidigt som kostnaden för drift och expansion ökar.

Hur ser du på MLPs framtid?

torsdag 29 augusti 2013

Hävstång i Industrivärden

I förra inlägget fick jag frågan om hur jag såg på Industrivärdens belåning av bloggaren Lundaluppen. Lundaluppen har följt Industrivärden bra mycket längre än jag så jag tror inte jag kan bidra med mycket egentligen. Men tack för frågan. Felaktigheter och svagheter i mitt resonemang mottages tacksamt.

Mitt korta svar var att jag ser på Industrivärden som en fond med en mindre hävstång. Hur menade jag då?

Jo, låt oss börja med de underliggande innehaven. De är av lite olika karaktär. Många av dem ganska cykliska men en gemensam nämnare är att de ser till att använda sig av finansiell hävstång. Även om man kanske inte kan anklaga dem för att vara för aggressivt belånade så är ingen av dem i alla fall konservativt finansierade. Om man tar Debt/Equity som ett allmänt mått på storleken av den finansiella hävstången (för att både täcka in räntebärande skulder och utnyttjandet av t.ex. leverantörskrediter) så hamnar bolagen ofta över vad man kan tycka är ett branschmedel. Som bolag ofta har så finns det också en hel del goodwill och immateriella tillgångar p.g.a. förvarv et.c. Justerar man för dessa blir den finansiella hävstången än större. En titt på 2012 års årsredovisningar ger följande bild (Jag exkluderar Handelsbanken eftersom det är en bank):

Sandvik D/E 1,87 och D/E (justerat för goodwill m.m.) 2,73
Volvo D/E 2,90 respektive 5,45
SCA D/E 1,19 respektive 1,68
Ericsson D/E 1 respektive 1,58
Skanska D/E 3,55 respektive 4,82
SSAB D/E 1,04 respektive 3,64
Indutrade D/E 1,85 respektive xx. (goodwill och immateriella överstiger det egna kapitalet)


Tar vi en titt på de två viktigaste innehaven (Sandvik och Volvo) så är t.ex. en av Sandvikens närmsta branschkollegor Atlas Copco hävstång (justerat för goodwill m.m.) på 2,40.
För Volvos närmsta branschkollega Scania gäller 2,46.

Man ser med andra ord till att maximalt med kapital är i arbete. Detta behöver inte vara negativt, tvärtom, men om man ser finansiella hävstänger som en riskfaktor så föredrar man ju t.ex. Atlas Copco och Scania framför Sandvik och Volvo.

Nu är belåning av innehav inte något unikt för Industrivärden. Tvärtom. Det är väldigt vanligt. Ratos t.ex. ser också till att hålla sina respektive innehav belånade. Det Industrivärden dock också har är en ansenlig belåning ovanpå allt. Ca 18 miljarder i nettobelåning. Motsvarande ca 25% av portföljen är alltså belånad. Dock så har man tydligen goda bankkontakter då kreditvillkoren är mycket goda. Ca 3-3,5% är den genomsnittliga räntan så vitt jag förstått. Hade jag fått låna 18 miljarder till en ränta om ca 3% så hade jag också haft en och annan tanke på vad jag kunde placerat dem i...

Nu blir det en lek med siffror och gissningar men min uppskattning är att man tack vare denna belåning kan addera, netto (efter avdrag för t.ex. räntekostnader) ca 1,50 kr i intjäningförmåga sett till per Industrivärden-aktie. D.v.s. ca 15% mer i vinst i genomsnitt än vad man skulle kunna prestera med en obelånad portfölj.

Det är detta jag menar med att det finns en hävstång i Industrivärden. Delvis eftersom innehaven själva tenderar att sätta en hel del lånade pengar i arbete, delvis eftersom Industrivärden själva belånar sig för att kunna köpa mer aktier/andelar i bolag.

En förutsättning för att det ska fungera bra är att kreditmöjligheterna fortsätter finnas (ju billigare destå bättre) och man har god kontakt med sin bank (något man per definition har då man lever i symbios med Handelsbanken).

Jag vågar inte uttala mig om hur framtiden kring kreditlinor ska bli eller Industrivärdens husbank specifikt. Handelsbanken är tydligen en av världens bästa banker just nu av värderingen att döma. Handelsbanken värderas till P/B 1,8. Det historiska genomsnittet (10-års period) för de fyra svenska storbankerna är 1,33. Warren Buffetts favoritbank WFC värderas till P/B 1,5. Samma prislapp som egentligen är Handelsbankens historiska genomsnitt. Det är förmodligen klart fördelaktigt att, som Industrivärden, vara "preferred customer" hos "världens bästa bank"...

onsdag 28 augusti 2013

Värderingsförsök av Industrivärden

Industrivärden är ju ett av de stora svenska investmentbolagen. Kärnan utgörs av innehavet i Handelsbanken vilket inte är konstigt då Handelsbanken och Industrivärden kan sägas leva i en symbios. Mycket likt andra internationellt framgångsrika stor-koncerner. Ursprunget till Industrivärden är ju också en avstyckning av Handelsbankens tillgångar i värdepapper. Huruvida detta mest är en pappersprodukt och om banden är lika starka som om Handelsbanken hade direktägt de underliggande innehaven ändå, eller om de är de facto separata enheter kan diskuteras.

Inlägget ska dock inte handla så mycket om det, eller vara en "klassisk" analys av ett bolag. Nej jag tänkte för variationens skull börja i andra änden. Uppskatta ett värde för Industrivärden.

För att göra detta via en vinstuppskattning måste jag först göra skattningar på hur mycket de underliggande innehaven kan tänkas tjäna. I vissa fall efter att ha kommit tillbaka till "normalläge" helt eller delvis (Ericsson, SSAB?), i vissa fall (de mer stabila) vad som kan tänkas vara "normalt" över ett konjunkturläge.

Nedan är min uppskattning på vinst per aktie. Vissa kanske jag underskattar. Vissa kanske jag överskattar. Summa summarum så blir det förhoppningsvis ändock inom rimlighetens gränser.

Handelsbanken 20 kr
Sandvik 5 kr
Volvo 5 kr
SCA 8 kr
Ericsson 3 kr
Skanska 9 kr
SSAB 3 kr
Indutrade 15 kr

ICA Gruppen har jag inte gjort någon vinstuppskattning på. Det innehavet får istället samma värdering som Industrivärden köpte in sig för d.v.s. motsvarande ca 6 kr/ Industrivärden aktie

Multiplicerar man sedan Industrivärdens aktieinnehav i bolagen dividerat med antalet aktier i Industrivärden får man följande lista d.v.s. hur mycket vinst varje innehav bidrar med till varje enskild Industrivärden aktie.

Handelsbanken 3,30 kr
Sandvik 1,90 kr
Volvo 1,70 kr
SCA 1,40 kr
Ericsson 0,70 kr
Skanska 0,70 kr
SSAB 0,50 kr
Indutrade 0,30 kr

Totalt 10,50 kr. Framträder gör också att de tre viktigaste innehaven (Handelsbanken, Sandvik och Volvo) står för över 2/3 av intjäningsförmågan.

Nästa fråga man kan ställa sig är vilket PE tal man bör använda. 10?, 15? 20? Här väljer jag att inte göra några "prognoser" utan istället titta bakåt. Vilken PE värdering har de tre viktigaste innehaven (Handelsbanken, Sandvik och Volvo) haft historiskt sett över en 10 års period? Svaret blir 10, 11 respektive 15. Ett oviktat medel blir alltså 12.

10,50 kr x 12 = ca 126, adderar därefter ICA Gruppens schablonvärdering om 6 kr = 132 kr.


Vill man nu "triangulera" så kan man även titta på några andra parametrar (historiskt och prognostiserat).

Exempelvis ett försök till värdering via substansrabatten. Historiskt sett (10-års period) har rabatten legat på ca 10%. Det senast angivna substansvärdet (31/7 2013) var 145 kr. Det skulle då ge en värdering av 145 x 0,9 = 130,50 kr. Framtida substansvärde är jättesvårt att försöka prognostisera då det kan svänga rejält, men räknar man med en tillväxt om ca 5% årligen så kan vi inom ett år hamna på värderingen 137 kr.

En liknande räkneövning kan göras med t.ex. direktavkastningen som utgångspunkt. Då Industrivärden historiskt sett (10-års period) har haft en genomsnittlig direktavkastning på 4,3%. Med en nuvarande utdelning på 5 kr per aktie motsvarar det en kurs på ca 116 kr. Vid en eventuell framtida utdelning om 5,50 skulle siffran bli 128 kr.

Industrivärden C prissätts just nu till ca 114 kr.

Det framstår inte som dyrt, men betyder heller inte att det inte kan bli billigare.

Hur anser du man bäst värderar investmentbolag?

tisdag 27 augusti 2013

Börshandlade fonder

Börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Funds eller ETF) är fonder som handlas som aktier över en börs.

Det finns många olika varianter. De som fungerar som vanliga indexfonder till de som fungerar som hävstångsprodukter. Det finns börshandlade fonder som följer något världsindex, en bransch, eller ett land eller region.

Börshandlade fonder kan handlas på dagen, d.v.s. när börsen är öppen till det pris som säljare och köpare kommer överens. På samma sätt som med en aktie.

Kostnader förknippade med börshandlade fonder är dels courtage-avgiften för köp och sälj (på samma sätt som en aktie), dels spreaden. Spreaden är skillnaden mellan köp och sälj kurs (på samma sätt som en aktie). Samt förvaltningsavgiften (börshandlade fonder har utgifter för förvaltning på samma sätt som en fond). Dock brukar förvaltningskostnaderna vara lägre för de börshandlade indexfonderna än för storbankernas fonder.

Summerar man fördelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala att en börshandlad fond är mer likvid. Den kan köpas och avyttras på dagen. Det går också komma ner i förvaltningsavgift samt få indexliknande exponering (relativt billigt) mot flertalet sektorer och regioner vilket ger en mycket stor valmöjlighet. För den som eftersöker större riskspridning kan börshandlade indexfonder vara ett alternativ till vanliga indexfonder.

Summerar man nackdelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala courtage. Med vanliga fonder slipper man courtage-avgifterna (I gengäld går kanske mer av vanliga fonders medel till förvaltningsutgifter). I många fall så är inte heller månadssparande möjligt (undantag finns).I de fall man handlar börshandlade fonder utomlands (t.ex. via NYSE) så tillkommer valutaväxling och dess spread.

För den aktiefrälste så kan man också lyfta fram skillnader, kontra aktier. De är i princip detsamma som relationen mellan vanliga fonder och aktier. Man har mindre kontroll på innehaven, det är svårare att sätta sig in i fonders alla innehav (speciellt om det är i mer udda papper/tillgångar/regioner) än några börsnoterade bolag. Man styr inte ut- och inflödet av kapital. När en fond t.ex. får mer kapital behöver de ju köpa för dem även om värderingarna är höga. När folk vill ta ut pengar så måste de sälja även om värderingarna är låga. Förvaltningsavgifter tär på den långsiktiga avkastningen. Å andra sidan kan man också avsvära sig mycket arbete genom att använda sig av olika börshandlade indexfonder/indexfonder. Enligt många undersökningar ska detta över tid ge bättre avkastning än den genomsnittlige aktiespararen får ändå. Det går relativt billigt sätta ihop en "korg" mot sektorer eller tillgångar man är intresserad av. Vill du ha exponering mot rederisektorn men vet inte vilket rederi du vill ha? Köp "alla" i en ETF, o.s.v.

Den ETF frälste vänder sig kanske främst mot New York börsen för att handla, men utbudet har växt även i Sverige på sista tiden. Den största svenska leverantören är i nuläget Handelsbanken (XACT), men flertalet mäklare har börshandlade fonder från många utställare  hos sig.

Exempel på en börshandlad indexfond är DB X DAX ETF. DB X betyder att Deutsche Bank är leverantör, DAX att den följer DAX-index (30 största tyska bolagen), ETF att det är en börshandlad fond. DB X DAX har en förvaltningsavgift på 0,15% att jämföra med många Europafonder som har ca 1,5%. Just DB X DAX kan man månadsspara i (courtagefritt) hos Nordnet men man står då inför dilemmat att köpen/månadsparandet alltid sker samma datum varje månad vilket kan leda till oönskade spread-effekter. Den 5:e om jag uppfattat det rätt. Hos andra aktörer kan courtaget variera.

Vad är din syn på börshandlade fonder?

söndag 25 augusti 2013

Återköp av aktier hos Coca Cola m.fl.

Som "Anonym" var vänlig att påpeka i förra inlägget så är framförallt Coca Colas återköp av aktier något att förundras över.

Återköp kan i många fall vara bra, men kan också leda till icke önskvärda effekter. En sådan (för aktieägarna) negativ effekt är om ledningen berikar sig på dem på aktieägarnas bekostnad. Exempelvis kan man ju ge ut aktier till ledningspersonerna för att sedan köpa tillbaka dem. Resultatet blir att andelen aktier inte sjunker i så hög utsträckning som aktieägarna önskar samtidigt som om denna "belnöning" till ledningspersoner inte sticker direkt i ögonen på folk lika mycket som höga löner och bonusar.

Jag har tittat igenom några olika bolag som jag har i bevakningslistan med återköpsprogram för att se hur stor del av aktierna man de facto köpt tillbaka. Hur mycket man reducerat sin aktiestock med, netto.

Resultatet blev att Coca Cola var sämst i klassen. Över 1 miljard usd årligen ( i medel) har gått till att köpa tillbaka aktier man gett ut. Nettoresultatet är att Coca Cola efter 5 års återköp av aktier enbart köpt tillbaka, netto 2% av sina aktier. Se nedanstående sammanställning.

Bolagsnamn - Köpt tillbaka, netto, av sina aktier under 5 år

Coca Cola - 2%
Yara - 3%
Procter & Gamble - 7%
Walt Disney Co -7%
McDonalds - 11%
Wal-mart - 14%

Nu får man också sätta detta i relation till hur mycket av det fria kassaflödet som man avsätter till återköp. Yara t.ex. gör detta enbart i en mindre grad varmed siffrorna där kan anses rimliga, medan t.ex. Wal-mart lägger dubbelt så mycket på återköp som på utdelningar.

Noterbart är dock, som "Anonym påpekat", att Coca Cola sticker ut. Bolaget lägger nästan lika mycket på aktieåterköp som på utdelningar, men ändå sjunker antalet aktier (netto) enbart mycket lite över tid...

torsdag 22 augusti 2013

Köp av Coca Cola och Wal-mart

Jag brukar inte omnämna mina köp i tid och otid utan nöjer mig med att notera ned dem i kvartalssammanfattningarna, men tänkte jag kunde göra ett undantag.

Jag har ökat i Coca Cola och igår gick även en köporder i Wal-mart igenom.

Som synes, inte speciellt spännande bolag.

Det är helt enkelt väldigt defensiva placeringar där jag kallt räknar med att båda bolagen kommer fortsätta växa i en acceptabel takt samt ge ökade utdelningar över tid. Båda är tämligen konjunkturokänsliga. Skulle värdet falla på bolagens aktier så återköper båda bolagen kontinuerligt sina egna aktier. Det bästa som kan hända egentligen är ju lägre kurser nu även om jag personligen inte skulle köpa mer själv. På så sätt får jag ju större och större andel av vinsterna.

Utdelningshistoriken för Coca Cola är väl allmänt välkänd och Wal-mart har höjt sin utdelning varje år allt sedan sin notering.

Båda bolagen har sina "moats". Priset är inte allt för avskräckande utan i mina ögon helt ok.Det är ingen "rea", men å andra sidan så var finns den (riskjusterad)? 

Jag sitter därmed nu på tre amerikanska innehav, med enligt mig mycket låg riskprofil, Berkshire Hathaway, Coca Cola och Wal-mart.

Vilka är dina amerikanska innehav och varför har du valt dem?



söndag 18 augusti 2013

Läsarbrev

Jag fick nyligen några förfrågningar via mail, men tänkte att eftersom jag inte kunde vara så behjälplig så kanske någon annan kan det.

Mailet lyder som följande (namn ersatt med xxx):


"Hej!

Mitt namn är xxx och jag har lite funderingar som jag vill dela med mig av till dig.

Jag har lite företag/branscher som jag gärna skulle vilja veta vad du tycker om då jag på något sätt funnit dessa intressanta.


Företagen/branscherna är som följer:


Tribona (svenskt fastighetsföretag inriktad mot företagskunder)
Mekonomen (vet att du skrivit om dessa tidigare men en uppdatering)
KTH Chalmers Capital (riskkapitalbolag som investerar i nya tekniker)
Stratasys
och ExOne (3D-printing branschens "största" vad jag kan förstå. Även denna bransch jag skulle vilja veta dina åsikter kring då jag tror det är något som kan växa.

I övrigt tack för en grym blogg och fortsätt det goda arbetet!

Med vänliga hälsningar,


xxx"



Mitt svar lyder som följande (namn ersatt med xxx):


"Hej xxx och tack för mail,

Tyvärr kan jag inte hjälpa dig mycket eftersom jag är dåligt insatt i de flesta bolag du nämnt.

Mekonomen är, enligt mig, intressant men nästan alltid för dyr. De har haft en god tillväxt men min tes är att den inte kan fortsätta på samma sätt. Oftast värderas Mekonomen dock som om det är ett snabbväxande bolag fortfarande. Nästan varje småstad i Sverige har en Mekonomen ansluten verkstad nu för tiden. Det går inte öppna fler utan att kannibalisera. Alternativet är då expansion utanför Sverige samt expansion inom andra produkttyper (typ båt). Båda expansionsalternativen medför också risker. Kan man få Mekonomen till "rätt" pris dvs där fortsatt expansion inte redan är inräknad så är det intressant för mig. Om inte så är det för riskabelt för mig. Andra personer med andra riskprofiler kan se annorlunda på saken.

3-D printing kan mycket väl vara en framtidsbransch. Dock tror jag det är svårt att hitta bra investeringar i "framtidsbranscher". Det är för svårt att förutse vilka som blir vinnare. Bilbranschen var också en framtidsbransch en gång i tiden, men med endast några få överlevare. Det är svårt nog att försöka förutsäga vilka branscher som har framtiden för sig. Ska man dessutom försöka gissa vilka (oprövade) bolag bland dem som kommer klara sig bäst så har man en minst sagt ansträngande utmaning framför sig.

Jag håller mig mer till beprövade affärer som antingen är, enligt mig, billiga eller att de är ok prissatta men har kvaliteer som utmärker dem framför andra. Har de en lång historik så går det kanske att utläsa kvaliteerna, men bland bolag utan egentlig historik... hur utläser man det då?

Vet inte om det var till någon hjälp, men du fick förhoppningsvis min syn på saken. :)"


Som synes kunde jag inte ge mycket till svar. Kanske någon annan har åsikter om Tribona, Mekonomen, KTH Chalmers Capital, Stratasys och/eller ExOne? Eller 3-D printing som bransch överlag?

Analys av Wal-mart

En titt på Wal-Mart utifrån mina s.k. ratingkriterier. 

Wal-mart kan väl definieras bäst som en gigantiskt lågprisvaruhuskedja. Affärsiden är helt enkelt att erbjuda lägsta pris på det mesta (kläder, mat m.m.) till kunderna. Verksamheten är uppdelad på Wal-mart USA, Wal-mart International och Sams Club.

Bolaget grundades 1962 av Sam Walton och har sedan dess vuxit snabbt. 1992 blev man USAs största varuhuskedja och hade då gått förbi aktörer så som Sears och Kmart.

Wal-mart USA står för ca 60% av försäljningen. Butiker finns i alla dess storlekar. Från de relativt mindre "Discount Stores" till "Supercenters". Nedan Wal-mart USA ställen 2010.




Wal-mart International står för ca 30% av försäljningen men uppvisar något sämre marginaler än Wal-mart USA.. Man har verksamhet utanför USA i över dussinet länder.

Sams Club står för ca 10% av försäljningen. Sams Club är medlemskaps-driven d.v.s. man köper ett medlemskap för att få kunna handla där. Antingen på årsbasis eller på dagsbasis. Sams Club har bl.a. en nisch i försäljning till småföretag. Tidiga öppettider gör att man lyckats bli leverantör till många småföretagare.






Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Wal-mart är noterat i New York, NYSE. Ticker WMT.



Ägare

Walton familjen kontrollerar ca 48%. Man räknas via detta ägande till en av världens rikaste familjer.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Wal-mart ger utdelningar kvartalsvis. 2013 (man har annat räkenskapsår så 2013 är redan över för Wal-mart) var utdelningen på 1,59 usd/aktie. 5-års medel är på 1,26 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 4,22 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 30%. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis 1,88 usd/aktie.



Det fria kassaflödet bedöms som 5-års medel vara ca 3,52 usd/akte vilket motsvarar 83% av redovisade vinster. Wal-mart lägger enbart en mindre del på utdelningar och har under samma 5-års period återköpt aktier för i genomsnitt 2,36 usd/aktie per år. D.v.s. nästan dubbelt så mycket som man gett i utdelningar.

Utdelningstillväxten har varit ca 11-12%/år i medel de senaste åren.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är stabil och ökande över tid och även resultatet visar på en ständig stigande ökning. Man verkar vara oerhört konjunkturoberoende. Varken råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut eller börsens svängningar verkar påverka bolaget nämnvärt.

Bolaget anses klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Kostnader för R&D finns ej. Man köper helt enkelt in saker så billigt man kan, distribuerar dem så billigt man kan, för att sedan sälja dem så billigt som möjligt (men ändå göra vinst).



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Finanskrisen 2008-2009 verkar inte gett några som helst avtryck i affärerna (i alla fall inte negativt). Hade det inte stått i tidningarna så hade man kanske inte ens märkt av den inne på Wal-mart... 2013 var vinsten 5,02 usd/aktie. Nuvarande 12 månaders rullande vinst är på 5,08 usd/aktie.




Den underliggande omsättnings- och vinsttillväxten har legat på ca 4-6% årligen de senaste åren. Vinst per aktie har dock ökat med ca 11-12% per år under samma period. Anledningen till skillnaden är att en del av det fria kassaflödet används till återköp av aktier. 



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 76,3 miljarder usd. Long Term Debt på 38,4 miljarder usd och andelen totala skulder på 126,8 miljarder usd. Debt/Equity 1,66 (ÅR 2013). Goodwill utgör drygt 1/10 av tillgångarna.







Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger runt ca 22% som 5-års medel och rörelsemarginalen är  på ca 6%.

Omsättnings- och vinsttillväxten är klart högre än normal inflationen över tid och ligger på ca 4-6% årligen. Marginalerna är hyfsat stabila över åren. Återköp av aktier gör att tillväxten per aktie i stort sett fördubblar tillväxttalen för aktieägaren. Det egna kapitalet växer med ca 2-3% per år (totalt sett).





Ledningen

Rob Walton, äldste son till grundaren Sam Walton, är styrelseordförande. Mike Duke är CEO. Jag har ej någon anledning att misstro någon i ledningen.




Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Dock ej optimal då jag, för att upppleva bolaget självt, måste resa en del. Inget oöverskådligt hinder dock. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning som konsument av bolagets produkter och affärslägen. Det är ingen udda bransch heller utan ganska lättförstårlig. Håll kostnader nere. Sälj så mycket som möjligt. Information som finns att tillgå för investerare bedöms också vara helt ok. 



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på billiga produkter bedöms finnas länge än. I och med sin storlek bedöms man också ha någon form av marknadsmakt. Man har storleksfördelar då det gäller inköp och logistik.

Marginalerna är väldigt stabila över tid. Man verkar m.a.o. inte vara utsatt för hårdnande konkurrens. Tvärtom så kan man diskutera om inte platsen som lågprisaktör är någon form av "moat". 






Etiska aspekter

Wal-mart får stundtals kritik för att konkurrera ut mindre, lokala, butiker, erbjuda dåliga anställningsvillkor et.c. Denna kritik känns nästan oundvikligt då man försöker hålla kostnader nere och det främsta konkurrensmedlet är att hålla låga priser.

Wal-mart är dock acceptabelt för mig.



Brasklapp

Det är diskutabelt om att man är en lågprisaktör kan anses vara en konkurrensfördel. Det är ju inte precis så att man har en pricing power gentemot kunderna. Nackdelen är ju att allt som krävs för att förlora marknadsandelar är att någon annan säljer billigare. Justerar man för återköpen av aktier så är tillväxtstakten ej heller jätteimponerande.



Wal-mart får godkänt på 12 kriterier av 12, men med en brasklapp Detta leder då till ratingen: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så ser bolaget riktigt bra ut. Det här är ett bolag med kvaliteer som jag själv uppskattar. Låg risk både vad det gäller affärsmodellen som användandet av finansiell hävstång, relativ hög förutsägbarhet, hyfsad god avkastning m.m. 

Det finns absolut inget "sexy" med bolaget. Det är egentligen urtrist. Det enda som göra avtryck i mediabruset är de nästan förutsägbara och återkommande "skandalerna" som kan handla om allt mellan att man inte vill ha fackanslutna till att en lokal butik får stänga igen p.g.a. en Discount Store öppnat i närheten. Eller nåja. Nu är jag kanske lite orättvis. Man får god publicitet också, t.ex. efter orkanen Katrina då man använde sitt logistiknätverk för att nå ut med hjälp och skänkte mat och saker från sina butiker. 

Hur som helst. Wal-mart är helt klart en portföljkandidat.




Noteringar kring nuvarande värdering

Wal-mart kurs 16/8 2013: 74 usd (Topp 3 år ca 78 usd, botten ca 53 usd)


PE TTM (Q1 14) 14,6
PE (2013) 14,7
PE3 15,8

Direktavkastning 2,5% 




Vad är din syn på Wal-mart?

fredag 16 augusti 2013

Halvårsrapporter

Kongsberg har avlämnat rapport för Q2/H1: Kongsberg Q2 2013

I väldigt korta ordalag så fortsätter de militära affärssegmenten att stagnera medan de civila växer. Den totala orderingången är något starkare än jämförande period 2012 även om det inte skiljer nämnvärt mycket. Det som syns dock är det att det är den civila (KM, KOGT) sidan som växer.


Mitt eget antagande är att 2013 kommer se ut ungefär som 2012 både när det kommer till resultat och utdelning.

Kurs just nu ca 108 nok. Det motsvarar med en vinst på 10,36 nok TTM ett PE TTM på ca 10,4.


Berkshire Hathaway´s senaste rapport finns här: Berkshire Hathaway Q2 2013

Kassan är ca 10 miljarder usd lägre än i början av året. Förklaringen är bl.a. det stora Heinz förvärvet tillsammans med 3G. Book value mässigt har det inte skett mycket förändring sedan senaste kvartalsrapporten, men vinsterna har ökat bland de underliggande innehaven.

Tittar man på börsportföljen så har man två nya rapporterade innehav Suncor Energy och Dish Network. Man har även ökat i bl.a. Wells Fargo, US Bancorp, General Motors, BNY Mellon, Chicago Bridge & Iron. Försäljning har skett i framförallt Moodys och Kraft Foods.

Kurs just nu ca 115 usd för BRK-B vilket med ett BV på ca 82 motsvarar P/BV på 1,4.


Fenix Outdoor är inget bolag jag äger aktier i, men har funnits på min bevakningslista en längre tid. Dock oftast alltid för dyr för min smak (alternativt så undervärderar jag bolaget ständigt).

Bolaget rapporterade en intäkts och rörelseresultatökning på 4 respektive 2 procent. Vinsten per aktie (Efter skatt) landade för H1 2013 på 4,66 (4,11).

Varumärket Fjällräven rapporteras gå fortsatt starkt, en del minskad efterfrågan på t.ex. Primus produkter på den amerikanska marknaden rapporterades samt att valutaeffekterna ej varit optimala då euron försvagats mot sek.

Kursen just nu är ca 253 sek vilket med en TTM vinst på 12,23 motsvarar ett PE TTM på 20,7.


Förutom att ha läst igenom diverse halvårsrapporter har jag på senare tiden reviderat ratingkriterierna en del. Jag har rannsakat mig själv och kommit fram till att jag har en tendens till att, när det kommer till kritan, vara extra försiktig med smallcap bolag. Därav har jag justerat så att smallcap bolag ej klarar av noteringskriteriet. Däremot så har jag lättare att acceptera bolag noterade på t.ex. NYSE numera. NYSE är ju inte Norden, men affärsverksamheten för många av dem noterade bedrivs ju globalt, inkl. i Norden.

Ett annat kriterium jag blivit än hårdare med är skuldsättning. Tidigare så ogillade jag balansräkningar med en stor andel räntebärande skulder, men jag är även skeptiskt till bolag som nyttjar en överlag hög finansiell hävstång. Även om de utgörs av t.ex. kortfristiga skulder. Bolag med en D/E över 2 klarar därmed ej kriteriet längre.

Min bevakningslista med ungefärliga "motiverade priser" finns här: Bevakningslistan


lördag 10 augusti 2013

Blandade tankar om Aktiespararna

Aktiespararna är en intresseorganisation för, som namnet antyder, aktiesparare.  Tänkte att jag, som medlem i organisationen, kunde passa på och uttrycka min högst subjektiva uppfattning kring organisationen och dess verksamhet.

Låt oss börja med syftet med organisationen. Man har några punkter som man identifierar som sin verksamhetside. Jag delar upp dem i följande punkter:

1) Driva utvecklingen för en bättre aktieägarmiljö och vara den främste företrädaren för att förbättra ägarmiljön för sparande i aktier och aktierelaterade instrument.

2) Erbjuda säker och objektiv kunskap, information och rådgivning.

3)  Med ett brett utbildningserbjudande, relevant information och ett starkt nätverk av aktiesparare förbättra medlemmarnas möjlighet att bli framgångsrika aktiesparare, oavsett kunskapsnivå.

4)  Erbjuda unika tjänster för aktiehandel och investeringsbeslut och göra det billigare och enklare att bli en framgångsrik aktiesparare.


Tittar vi på första punkten så är tydligen Aktiespararna en förkämpe för Investeringssparkontot. Enligt organisationens egen utsago så är det p.g.a. Aktiespararna som ISK introducerades. Det må vara hänt och det kanske också fyller sin funktion för att skapa en bättre aktiemiljö. Personligen så har jag dock än så länge avvaktat med ISK.

Vad det gäller punkt 2 så finns det möjlighet för medlemmar att kontakta Aktiespararna och få råd och hjälp med specifika frågor, t.ex. deklerationen. Bra service för många. Tidningen Aktiespararen kan också placeras in i detta facket. I och för sig inte objektivt då all information, analyser et.c. naturligtvis är färgad av någon, men överlag anser jag den fyller sin funktion. Tyvärr så förekommer ju en hel del annonser också, men, men det är väl så en tidning behöver finansiera sig själv i dagens samhälle.  Jag har lyft fram det förut och jag säger det igen. Jonas Bernholms granskningar är alltid läsvärda.

Även det nylanserade Analysguiden anser jag tillför en del. Det är en källa till mycket information. Programmet Hitta kursvinnaren är jag personligen högst tveksam till, men de som är intresserade av TA får sitt lystmäte stillat där.

Organisatoriskt är Aktiespararna uppdelad i ett flertal lokalavdelningar. Lokalavdelningarnas uppgift är bl.a. att arrangera träffar för sina medlemmar. Det kan vara träffar där man diskuterar aktier och placeringsalternativ med varandra, träffar då något bolags IR-ansvarig ger en presentation eller träffar i syfte att lära sig mer om aktier. Aktiviteter på lokalavdelningsnivå anser jag därmed följer verksamhetsiden i punkt 3 ovan i ganska god grad. Dock har jag själv upplevt att det kan vara ganska stor skillnad på olika lokalavdelningar. En del vill jag kalla tämligen aktiva, en del verkar mest enbart finnas på pappret. Kanske några sammanslagningar vore passande?

Jag själv tycker det är ganska gemytligt att träffa och diskutera med folk på många av träffarna. De som vill diskutera väder gör det, de som vill diskutera aktier gör det. Likaså tycker jag det är värdefullt att höra på bolagsrepresentanter, samt framförallt få chansen till att ställa frågor. Utbildningarna är dock ingenting som lockat mig. De fokuserar främst på programmet "Hitta kursvinnaren". Inget som intresserar mig. Det sägs att programmet är "det enda analysprogrammet för svenska aktier som baseras på fundamental aktieanalys." Men det kan inte visa skuldsituationen för bolag... 

Aktiespararna har ett sjunkande medlemsantal. Nuvarande medlemsantal ligger väl på runt 60.000. Samtidigt är medelåldern över 60 år. Det gör att man, som en något yngre person, på en träff sticker ut lite. Nu har organisationen även en avdelning för "Unga aktiesparare" dock platsar jag själv inte där då jag är för gammal. Jag vet inte hur man ska vända trenden med sjunkande medlemsantal. Jag ställer mig dock frågande varför man behöver olika avdelningar. Känns som att man lika gärna kan ha en rätt och slätt över alla åldersgrupper för att bespara sig lite administration (ca 9000 st är medlemmar av Unga aktiespararna)

Aktiespararna gör också besök på diverse årsstämmor, samt rapporterar från dessa. Detta anser jag är föredömligt. Som småsparare är det svårt att få till det att åka på en årsstämma (ofta en vardag mitt i veckan). Det är därför intressant att få ett referat från dem istället. Även detta anser jag faller väl in under punkt 3 ovan. Intressebevakningen överlag är ett stort plus.

Sedan brukar det komma erbjudanden om utbildningsresor. Exempelvis till något soligt land för att kombinera en kurs i t.ex. Hitta kursvinnaren med sol och bad. Jag har själv aldrig åkt på en sådan och jag är tveksam till upplägget, men det kanske finns de som tycker det är förträffligt. Vad vet jag. Jag hoppas jag inte subventionerar resorna med hjälp av min medlemsavgift bara.

Det jag starkt vänder mig emot är dessa olika kortsiktiga aktietävlingar. Vad fyller de för funktion? Samtidigt som man påtalar vikten av långsiktighet anordnar man tävlingar som mäter... vadå?. Udda.

Aktiespararna har också ett eget förlag, Aktiespararna Kunskap, och ett samarbete med Adlibris. En i grunden god tanke tycker jag. Det behövs svensk litteratur inom ämnet så kan man hjälpa till att sprida och publicera detta så är väl det en bra ide.

Med punkt 4 avses väl mest Aktieinvest. Jag ställer mig dock tveksam till den direkta medlemsnyttan med den tjänsten. Bevisligen är man inte billigast. Vare sig i courtage eller fondavgift (t.ex. 0,3% i Aktiespararna Topp Sverige som är Aktiespararnas Sverige indexfond). Andra aktörer har billigare alternativ. Jag förstår dock att man bedriver den då hälften av organisationens intäkter kommer från just Aktieinvest.

Appropå intäkter så tittar man på 2012 så kom ca 33% från själva förbundet, ca 17% från servicebolaget och ca 50% från Aktieinvest.

Största kostnadsposten 2012 var personalutgifter, men jag kan inte påstå att det är några överdrivna excesser i t.ex. lönenivåer. Tur det.

Så, det var blandade tankar om Aktiespararna från min sida.

Vad är dina tankar?



fredag 9 augusti 2013

Analys av Time Warner

Jag passar på att publicera lite om ännu en mediakoncern, Time Warner. Titten är gjord utifrån mina s.k. ratingkriterier. 

Time Warner har ett marknadsvärde som är ca häften av Disneys och är näst största i världen på media och underhållning räknat på omsättning. Över tid har turerna varit många och sammanslagningar och försäljningar har skett från och till men man delar idag upp sina affärer i tre segment, Networks, Film & TV Entertainment och Publishing.




Networks (Tv kanaler så som CNN, HBO, Cartoon Netwoork, TNT, Cinemax m.fl.). Intäkter kommer från abonnemangsavgifter, annonsörer och genom att sälja program till tredje part. Abonnemang står för ca 60% av segmentets intäkter, annonser för 30% och försäljning av program eller s.k. "content" för 10%.

Film & TV Entertainment (Filmproduktion och lansering bl.a. via Warner Bros. och filmer så som the Hobbit, the Dark Knight, Harry Potter m.fl. Även TV produktioner ingår här som t.ex. Ellen DeGeneres Show, Gossip Girl m.fl.). Intäkter kommer från produktion och distribution av filmer, tv-program m.m.. Alla inkomster kan i storts ett hänvisas till som s.k. "content"relaterade intäkter.

Publishing (Publikationer så som Time, People, Sports Illustrated m.fl.). Segmentet består i huvudsak av Time Inc. som är USAs största tidningsaktör. Intäkter kommer från prenumerationer (ca 40%) och annonsintäkter (ca 60%).Planer finns på att göra sig av med Time Inc. I slutet av 2013 förväntas en notering av Time Inc. ske.

Networks är helt klart det viktigaste och största segmentet. Networks står för ca halva omsättningen och har överlägset bäst rörelsemarginaler (ca 30%) vilket gör att ca 70% av bolagets rörelseresultat härstammar därifrån. Film & TV Entertainment är näst störst och står för ca 40% av omsättningen. Därefter följer Publishing. De båda sista segmentet ligger på ca 10% i rörelsemarginal.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Time Warner är noterat i New York, NYSE. Ticker TWX.



Ägare

Institutionella ägare med max 5% var Capital World, JP Morgan, Vanguard m.fl.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Time Warner betalar ut utdelningar kvartalsvis. 2012 var utdelningen på 1,04 usd/aktie. 3-års medel är på 0,91 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 2,65 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 34%.



Det fria kassaflödet bedömmer jag till  i medel ca 2,10 usd/akte under samma 3 års period vilket motsvarar ca 80% av redovisade vinster. Time Warner lägger enbart en mindre del på utdelningar och har under 20012-2010 i medel återköpt aktier för en summa 3 gånger så mycket som man gett i utdelning.

Utdelningstillväxten har varit ca 8-9%/år i medel de senaste åren.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är stabil över tid och resultatet visar på en långsam ökning, men 2008 fick man ta en jätteförlust. Det var gamla synder som kom ikapp och som gav bolaget en rejäl post i nedskrivningar rörande samgåendet med AOL.

AOL och Time Warner gick samman 2001. Enligt vissa bolagets största misstag någonsin. Samgåendet med AOL skedde under IT yran och det till omsättningen och resultat mindre AOL värderades högre än Time Warner. I sviterna av IT-kraschen blev man tvungen att ta en gigantisk nedskrivning. Historiens största.  2009 gjorde man sig slutligen av med AOL.

Råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar bedöms annars inte påverka nämnvärt. En viss konjunkturkänslighet kan befaras då annonsintäkter utgör totalt 1/3 av intäkterna, men man har visat på förvånadsvärd motståndskraft trots detta.

Bolaget anses klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nyproduktion av serier, tv-program och filmer krävs visserligen. Liksom artiklar till tidningar, men man står och faller inte baserat på huruvida lanseringen av enskilda "produkter" blir en succe eller ej.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Förlusten 2008 kan egentligen ha kommit när som då det handlade om ett misslyckat samgående och övervärdering av tillgångar. Därav hänför jag inte det till konjunkturens svängningar egentligen. 2012 var vinsten 3,09 usd/aktie. 2008 års redovisade förlust påverkade inte utdelningen.





Den underliggande vinsttillväxten har legat på ca 4-5% årligen sett till de senast 4 åren (jag väljer därmed att inte ta med 2008). Vinst per aktie har ökat med ca 12%/år under samma period. Anledningen till skillnaden är förstås återköp av aktier. 



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 29,9 miljarder usd. Long Term Debt på 19,1 miljarder usd och andelen totala skulder på 38,4 miljarder usd. Debt/Equity 1,28 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör största delen av balansräkningen (över hälften av tillgångarna).



Kassan på ca 2,8 miljarder usd (ÅR 2012) vilket motsvarar ca 2,90 usd/aktie.





Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger runt 9-10% och rörelsemarginalen är  på ca 20%.

Omsättningstillväxten följer inflationen över tid (Ca 2%). Man har dock lyckats förbättra marginalerna över tid vilket lett till en högre genomsnittlig vinsttillväxt (ca 4-5%). Återköp av aktier gör sedan att situationen ser helt annorlunda ut sett till per aktie.

Tillväxtstakten är inte optimal. Återköp av aktier är också ett tveeggat svärd.Speciellt när det är så stor del av kassaflödet som går till detta.

Jag låter tillsvidare bolaget misslyckas på denna punkt.



Ledningen

Jeff Bewkes är styrelseordförande och CEO samt har ett långt förflutet inom bolaget. Jag har inte funnit anledning att misstro ledningen.




Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Man kan bilda sig en egen uppfattning som konsument av bolagets "produkter". Det är ingen obskyr bransch som bedrivs i långbortistan utan den sker, bildligt talat, i våra vardagsrum. 

Bolagets historia är ett kapitel för sig med alla turer fram och tillbaka. Kanske ett bra föremål för en dokusåpa, men den är i alla fall hyfsat transparent. Så bedöms även den information som finns att tillgå för investerare att vara.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på nyheter och underhållning förväntas finnas i många, många år till. Formerna för hur vi konsumerar dem kanske ändras över tid, men någon måste i alla fall producera och distributera dem. TV- och filmformatet förväntas vara hållbart än ett tag.

Att man lyckats sakta höja sina marginaler tyder, som jag tolkar det, att man antingen har haft tur i sina satsningar, effektiviserat verksamheten eller eventuellt har någon form av prissättningsmakt som en av världens största aktörer.. Networks segmentet ter sig vara en riktig guldkalv och man har av allt att döma en ganska dominerande ställning.

Konkurrens finns naturligtvis med andra mediabolag, men man verkar klara av den tämligen bra. I alla fall sviktar inte efterfrågan eller lönsamheten. 

Publishing segmentet är det minst betydelsefulla och som redan noterats ovan så är Time Inc tydligen på väg att noteras. Tanken är då att större fokus ska kunna läggas på kärnverksamheten.

Varumärkenas styrka ( så som t.ex. CNN) är svåra att bedöma hur starka de är. Vad är det som gör att en kanal attraherar? Att en TV-serie blir världens mest följda? Jag vet inte, men tydligen gör man någonting rätt.

Marknadssituationen är svårsammanfattad, men man har helt klart en penetrerande förmåga in till mångas hem. TV-kanalerna, TV-serierna och tidningarna som ingår i dess portfölj är minst sagt talrika. De verkar bevisligen också gå med vinst är efter år.

Time Warner anses sammantaget få godkänt på denna punkt. Lyckas du undvika att inte konsumera någon av deras produkter så har du antagligen ingen TV.





Etiska aspekter

Ok med tv, film och tidningar.


Brasklapp

En brasklapp kommer även här. Inte minst på grund av den stora del immateriella tillgångar på balansräkningen. Som AOL sammangåendet visade så är det svårt att värdera goodwill och dylikt. Det kan leda till negativa överraskningar i framtiden. Jag är också tveksam till hur bolaget använder sitt fria kassaflöde. Det hade känts lite mer bekvämt om man inte satsade fullt lika mycket på aktieåterköp som man gör. Det ger en tämligen konstlad tillväxt.Tillväxten är i realiteten ganska låg. Även om affärerna som sådana ser stabila ut.


Time Warner får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på bolaget neutral.  Time Warner har en del kvaliteer. Till exempel verkar man ha en förhållandevis stabil affärsverksamhet. Kabel-tv är tydligen ingenting man drar ned på särskilt mycket under kristider. 

Jag gör en notering till mig själv att ha fortsatt koll på bolaget samt läsa på lite mer.




Noteringar kring nuvarande värdering

Time Warners kurs 8/8 2013: 64 usd (Topp 3 år ca 60 usd, botten ca 30 usd)


PE TTM (Q1 13) 19,7
PE (2012) 20,7
PE3 24,2

Direktavkastning 1,8% 




Vad är din syn på Time Warner?

måndag 5 augusti 2013

Stock Picking vs Index

Stock picking eller att välja enskild(a) aktie(r) kan vara lönsamt om man prickar rätt. Helt enkelt är det dock inte. I alla fall inte på kort sikt och inte heller på lång sikt. Som någon klok människa en gång formulerade sig. På sikt är vi alla döda. Eller m.a.o., på sikt så går alla bolag under.

Så till frågan Stock Picking vs Index.

Det har inte varit svårt att se att försvarsindustrin varit lågt värderad utifrån historiska parametrar. Förklaringen var ej heller svårfattlig. Det följer det historiska mönstret av att när försvarsutgifter förväntas minska så sjunker värderingen av de stora försvarsbolagen till ca 10 gånger vinsten. I tider då försvarsutgifter förväntas öka eller vara höga så höjs värderingen till ca 20 gånger vinsten. Detta "mönster" har upprepats många gånger förr. Tillbaka till Reagans tid och längre bak. Det historiska "medelmåttet" är ca PE 15. För inte så länge sedan har värderingen legat runt PE 10.

Samtidigt som värderingen ändras markant historiskt så ändras inte bolagens intjäning på samma sätt. Kort och gott verkar "Mr Market" alltid överreagera både mot det depressiva som mot det positiva hållet.

Så långt, så väl. Mitt val, min stock pick, i sektorn föll sedan på norska Kongsberg. Inte minst p.g.a. den s.k. nedsidan kändes begränsad då Kongsberg bara är ett försvarsbolag till hälften.

Hur har det då gått nu ca 12 månader efter första inköpet av Kongsbergsaktier, oaktat utdelning?

Kursmässigt ned, ca -5%.

Hur har det då gått för de amerikanska bolagen?

Uppåt! Även här oaktat utdelningar.

Nu kanske någon säger men norska börsen har försvagats medan USA gått starkt. Nåväl, men faktum kvarstår att medan S&P500 gått +21% på 1 år så har de amerikanska försvarssektorn gått ännu starkare.

Det finns två börshandlade fonder (ETFs) tillgängliga som följer dessa bolag. De kan liknas vid indexfonder med ca 0,5% i förvaltningsavgift. De har tickerna ITA och PPA.

Utvecklingen för dem, oaktat utdelningar har på ett år varit +30% respektive +34%. PE TTM ligger för dem båda nu på ca 14. 30 och 34 är en bra bit över 21.

 Man kan nu tycka att det hade varit avkastningsmässigt bättre att investera i index. Man kan kanske också säga att Kongsberg är ett bolag som fortfarande är köpvärt. Någon uppvärdering (som skett för många andra bolag inom branschen) har ej skett där än. Allt beroende på vilket perspektiv man har.

En annan reflektion är också att man kan, när man identifierade branschen som sådan som historiskt lågt värderad, köpa index istället för att försöka identifiera det enskilda bolag som eventuellt lämpar sig bäst.

Motreflektionen på det kan vara att investeringen gjordes med hänsyn till att minimera risken inte med avsikt att maximera eventuell avkastning. Reflektionen kan fortsätta i termer av minimerar man risk bäst genom indexinvestering eller genom att lära sig om ett bolag? Svaren går isär.

Hur som helst så är detta en nyttig jämförelse att göra. Syftet är att bli ödmjuk.

En annan stock pick jag gjort är ju Wilh. Wilhelmsen. Det kanske visar sig snart att det på ett års sikt varit bättre att investera i index även då det gäller rederibranschen. Vi får se...

Hur ser du på Stock picking vs Index?

Analys av the Walt Disney Company

Jag tar en titt på the Walt Disney Company utifrån mina s.k. ratingkriterier. 

The Walt Disney Company är världens största mediakonglomerat och grundades 1923 av Walt och Roy Disney som Disney Brothers Cartoon Studio. Som namnet antyder så var det produktion av tecknade filmer som var affärsiden. 1986 bytte bolaget till nuvarande namn.




Idag består Disney av mycket mer än bara tecknad film men det är fortfarande familjeunderhållning som är den grundläggande affärsiden. Man delar in sig i fem segment.

Media Networks (Tv kanaler så som Disney Channel, ABC Family, SOAPnet, ESPN och AETN). Intäkter genereras från abonnemangsavgifter, försäljning av program och shower till tredje part samt annonsintäkter. Annonsintäkter står för ca 40%.

Parks and Resorts (Tema parker och kryssningsfartyg). Intäkter genereras från entreavgifter, hotell och försäljning av allt från mat till souvenirer.

Studio Entertainments (Filmproduktion och lansering). Intäkter kommer från produktion av filmer, men också distributionsavgifter. Exempelvis betalar Dreamworks för hjälp med distributionen. Även DVD försäljning och via annan media så som Pay per view går in under detta segment.

Consumer Products (Leksaker, kläder m.m.). Licensintäkter står för en stor del av kakan (man tillverkar med andra ord inga Spiderman figurer i egna leksaksfabriker) liksom publicering av diverse tidsskrifter. En leksaksförsäljningskedja finns också med flest butiker i Nordamerika. 

Interactive (Mobil- och dataspel, sociala nätverk m.m.). Intäkterna är både från egen produktion som från licenser.

Varumärkena är allmänt kända och inkluderar figurer så som Musse Pigg, Kalle Anka, Askungen, Mupparna och många, många fler. Dessutom har man via förvärv, Pixar (2006), Marvel (2009) och Lucas Film (2012), ständigt utökat sin varumärkesportfölj till att nu även omfatta Cars, X-men, Star Wars mf.l.  

Resultatmässigt så är tv-kanalerna viktigast och står för ca 2/3 av rörelsesesultatet. Därefter kommer temaparkerna som står för ca 1/5 av resultatet. Segmentet Interactive (som är det minsta) går för närvarande med förlust även om trenden verkar antyda att man kan uppnå nollresultat så småningom.

Bäst rörelsemarginaler har tv-kanalerna följt av konsumentprodukter. Sport (ESPN), Disney Channel och diverse välkända småfigurer i leksaksaffärerna går det tydligen alltid ta bra betalt för. Visserligen tjänar man pengar även på filmerna man producerar och visar på bio även om (näst efter förlustbringande Interactive) marginalerna här är sämst, men det är "eftermarknaden" (tv-serier, besök på temapark och leksaker) som är kassakorna i bolaget när det gäller tecknade figurer.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Disney är noterat i New York, NYSE.



Ägare

Ingen storägare av kött och blod utan de största posterna innehavs av institutionella ägare så som Vanguard m.fl.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja Disney har betalat ut utdelningar allt sedan 1982 och utan avbrott. Till skillnad från många andra amerikanska aktier betalar man ut en gång per år. Utdelningen kommer i December. Disney har brutet räkenskapsår. Runt och omkring finanskrisens år (2008, 2009, 2010)  var utdelningen stillastående. Detta kompenserades dock kraftigt 2012 då utdelningen höjdes med 50%. 2012 var utdelningen 0,60 usd/aktie. Det mesta pekar på att man kommer fortsätta med utdelningar.




Utdelningarna har under den senaste 5-års perioden varit 0,41 usd/aktie i medel. Vinsten under samma period blir 2,34 usd/aktie d.v.s. en utdelningsandel på ca 18%. Dock så går det mesta av Disneys fria kassaflöde inte till utdelningar utan till återköp av aktier. Under t.ex. 2010-2012 återköptes aktier för fyra gånger så mycket som gavs i utdelningar.Den genomsnittliga direktavkastningen har legat på 1,20% de senaste 5 åren.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Marginalerna pressades något under 2009. För övrigt uppvisar man en förhållandevis konjunkturokänslighet i stort. Vissa segment upplevs dock mer konjunkturkänsliga än andra, men inte så pass att det ger några stora utslag. Råvaruprisers fluktuation, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar bedöms heller inte påverka nämnvärt.

Bolaget anses klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Visserligen kan t.ex. hur en ny karaktär och en film mottages av biopubliken skapa rubriker men i det stora hela så påverkar det lite. Disney har sedan gammalt starka etablerade "varumärken" som man fortfarande profitierar på. Lite tack vare sin storlek så är man inte beroende av att återkommande "lyckas" med varje ny produkt.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. De två sista åren har varit riktigt goda med nya rekordvinster och 2013 ser i skrivande stund ut att bli det tredje året med nytt rekordresultat.2012 var vinsten (diluted) 3,13 usd/aktie.




Vinsten som 5-års medel ligger på 2,34 usd/aktie. 3-års medel är 2,56 usd/aktie.Vinsten som TTM (Q3 2013) är 3,30 usd/aktie. Det bedömda fria kassaflödet är ca 3/4 av redovisade vinster. Man får också skilja på underliggande vinsttillväxt och vinsttillväxten sett till per aktie (p.g.a. återköp). Den underliggande vinsttillväxten har legat på ca 5% årligen sett till de senast 5 åren. Vinst per aktie har ökat med ca 7%/år och utdelningstillväxten har varit ca 12%/år. Omsättningen har inte ökat i samma takt som vinsten. Det är m.a.o. marginalförbättringar som har gett en skjuts till resultatutvecklingen.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 42,1 miljarder usd. Long Term Debt på 13,4 miljarder usd och andelen totala skulder på 39,3 miljarder usd. Debt/Equity 0,93 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör största delen av balansräkningen (av kanske ganska naturliga skäl då det är immateriella rättigheter man i grunden lever på).




Kassan på ca 4 miljarder usd (ÅR 2012) vilket motsvarar ca 2,20 usd/aktie.





Avkastnings- och tillväxtskrav


Rörelsemarginalen har  över åren krupit upp till ca 14% från att ha varit ca 12% 2008. ROE som 5-års medel hamnar på ca 12% som 3-års medel ca 13% och 2012 var den 14,3%.  Man har under en 5-års period  i medel klarat av drygt 4% tillväxt av det egna kapitalet (totala kapitalet) årligen. Det är acceptabla nivåer.

Eget kapital per aktie är ca 22 usd (ÅR 2012). 

Det finns dock frågetecken kring tillväxten. I alla fall om man ser till den organiska. Justerar man för aktieåterköp och vinsthöjningar p.g.a. marginalförbättringar så är inte tillväxten jätteimponerande. Ta sedan även bort uppköpens effekt så ser bolaget mer ut som ett ganska stabilt bolag vars tillväxt i stort följer med inflationen. Varken mer eller mindre.




Ledningen

Robert A. Iger är styrelseordförande och CEO sedan 2005 och har arbetat inom Disneys ledning sedan 1996. Som kuriosa kan nämnas att han också blev medlem av Apples styrelse 2011. Jag har inte funnit anledning att misstro ledningen.




Information tillgängligt

Även i lilla Sverige är Disneys produkter väl kända och man kan som konsument prova på både att köpa leksaker, spel, besöka rekreationsanläggningar liksom se på film och TV för att bilda sig en egen uppfattning kring "produkten". Årsredovisningar et.c. verkar tillräckligt transparenta. Det finns en historik att gå tillbaka och kika i också. Informationen som finns att tillgå är fullt acceptabelt.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på familjeunderhållning och rekreation förväntas finnas i många, många år till. Branschen kan väl både ses som tråkig (händer ju inte mycket rent branschmässigt då samma affärskoncept gällt och förväntas gälla länge än) som exotisk (roliga varumärken och fantasivärldar att utforska).

Affärssegmenten ter sig lite olika ut till sin karraktär.

Media Networks konkurrerar med andra mediabolag. Dels om rättigheter att få visa t.ex. stora sporthändelser, dels om annonsörer. Man har en delvis konjunkturkänslighet i och med att annonsintäkter förändras i hög och lågkonjunkturer. Parks and Resorts konkurrerar med andra rekreationsupplevelser och uppvisar liksom andra i branschen en viss säsongmässighet. Även om de är uppe året runt så dras folk mest till denna typen av rekreation på sommarhalvåret. Studio Entertainment segmentet är utsatt för kundernas onyckighet. Det kan vara svårt att på förhand att veta vilken typ av film som blir kassasucceér. Det kan även ge visst utslag på "eftermarknaden" då segmentet Consumer Products delvis är beroende på hur populära olika figurer är från tid till annan.

Ser man till hela bolaget så kommer ca 1/4 av intjäningen från annonsintäkter. Här kan man befara en del volatilitet.

Varumärkeskännedomen bedömmer jag dock som stor bland konsumenterna. Tillika bolagets möjligheter att bestämma och ta lite extra betalt för sina produkter. Ve den på SVT som säger att de inte ska sända Kalle Anka mer på julafton... Jag vill t.ex. minnas att det var Disney som beslutade att ta bort en figur i Tomtens Verkstad förra året. Det var inte något som SVT kunde göra åt det utan enbart godta.

Jag antar att jag inte är den enda föräldern som märkt av att barnen ibland vill ha speciella leksaker också. Beroende på vad som är aktuellt. Jag bedömer det helt enkelt som att bolaget har en viss form av marknadsmakt. 

Marknadssituationen är kanske inte alltid konkurrensfri, men man har helt klart en dominerande ställning som världens största mediakonglomerat.

Disney anses sammantaget passera denna punkt med betyget godkänt.





Etiska aspekter

Ok.


Brasklapp

Av naturliga skäl så finns det en hel del immateriella tillgångar på balansräkningen. Dock är det svårt att veta hur pass riktigt de är värderade. Den egentliga underliggande tillväxten är också ett frågetecken samt marginalerna. Hur länge till kan man förbättra sina marginaler? Ska de sjunka eller bibehållas på nuvarande nivå? Mycket pengar används även till uppköp vilket kan både vara bra som dåligt. Hittills verkar de varit lyckade enligt bolaget självt, men jag kanske får möjlighet att titta på det lite längre fram själv. Återköp är också ett dubbeleggat svärd. I vissa fall mycket positivt, men ifall man använder stora summor till återköp då aktien är högt värderad så är det ju rent värdeförstörande.  Sammantaget gör alla dessa farhågor att jag tillsvidare skjuter in en brasklapp.


The Walt Disney Company får godkänt på 11 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: A.


Slutsats

Med ratingen A så är min syn på bolaget lätt positiv.  Disney ska undersökas närmre. Framförallt är det en del frågetecken jag vill försöka reda ut. Det ter sig dock som ett bolag förhållandevis stabilt bolag som säkerligen kommer bjuda på många upplevelser i många, många år till. Jag ser också att värderingen fick sig en rejäl skjuts uppåt då bolaget annonserade en 50% höjning av utdelningen.




Noteringar kring nuvarande värdering

Disneys kurs 4/8 2013: 66,50 usd (Topp 3 år ca 65 usd, botten ca 35 usd)


PE TTM (Q3 13) 20,2
PE (2012) 21,2
PE3 26

Direktavkastning 1,1% 




Vad är din syn på the Walt Disney Company?