måndag 23 december 2013

Fartblindhet

Det här året kommer troligen gå till historien som någon slags abnormitet. Aktiekurserna har gått upp, upp och återigen upp. För egen del kommer året troligen sluta på någon form av ny rekordavkastning när det gäller procentuell värdeutveckling av portföljen. Det är lätt att bli fartblind.

Har det haft någon betydelse vad man köpt egentligen? Allt har ju gått upp ändå. Oavsett risknivå. Ja, om man simmar naken vet man ju först då tidvattnet vänder är det ju sagt.

Räntorna är så låga så sparkonto lockar ju inte direkt. Samtidigt är alternativen på aktiemarknaden inte så där jättemånga heller. Visst finns dem, men tröskeln är lite högre när det gäller att skaffa sig för hög och snabb exponering mot enskilda innehav eller införskaffa helt nya.

Som tur är så blev det en liten sättning för ett tag sedan så jag fick möjlighet att öka något i Berkshire. Det är bland det mest konservativa jag kan hitta i nuläget med en rimlig värdering.

Det är också lätt att bli fartblind när man är mitt i julruschen.Klappar ska inhandlas, mat ska lagas, granen ska pyntas o.s.v.

Jag hoppas dock att ni kommer ihåg det viktigaste av allt även i stunder av fartblindhet, oavsett om det gäller julrusch eller börshaussningar.

Ta hand om varandra.

God Jul!

söndag 22 december 2013

Innehav till de fiktiva portföljerna

Som tankeexperiment och jämförelseobjekt har jag tidigare annonserat att jag ska sätta ihop två fiktiva portföljer. En med fokus på fastigheter och byggsektorn (Crassus) och en med fokus på finans- och försäkringsverksamhet (Cicero).


De innehav jag valt har jag gjort utifrån att det kan vara sådana som ligger närma till hands att jag skulle välja på riktigt. Om jag varit mer benägen att köpa i sektorn.

Uppställningen blir som följande:

Crassus

Skanska - byggbolag med fokus på Nordeuropa och USA.
Castellum - kommersiella fastigheter i södra Sverige
Hufvudstaden - kommersiella fastigheter i centrala Stockholm och Göteborg
Wallenstam - fastigheter i bl.a. Stockholm och Göteborg
VNQ - ETF med amerikanska REITs
VNQI - ETF med fastighetsbolag utanför USA. Viktning mot Japan, Australien, Hong Kong m.fl.
IFEU - ETF med fastighetsbolag i Västeuropa.
XHB - ETF med byggrelaterade bolag i USA


Cicero

Wells Fargo - Buffetts favoritbank
Handelsbanken -Sveriges mes välskötta bank?
AIG - försäkringsbolag med relativt låg PB värdering
Sampo - försäkringsbolag, storägare i Nordea m.m.
Oaktree - Howard Marks money management bolag
Goldman Sachs - välkänd investmentbank med ok värdering
IYF - ETF med amerikanska banker
KIE - ETF med försäkringsbolag från hela världen


ETF:ernas förvaltningskostnader ligger mellan 0,10% som lägst  och 0,48% som högst. Vilket jag ser som acceptabelt. Fonder med 1,5-3% i  avgift är inget riktigt alternativ för mig. För små och spekulativa bolag är ej heller något reellt alternativ.

Utgångspunkten för innehaven blir sista handelsdagen under 2013.

Experimentet är till för att se om jag egentligen tillför något i mina val av aktier till min riktiga portfölj om man utgår från en bestämd tidpunkt. Eller går de lika bra, eller bättre, om jag väljer innehav utanför min egentliga komfortzon. Slumpen är som alltid en faktor men, Cest la vie.

Hur tror du ovanstående portföljer kommer prestera på 1 år, 3 år?

lördag 14 december 2013

Clas Ohlson Q2 2013/2014


Clas Ohlson avgav Q2 rapport för ett litet tag sedan. VD kommenterade rapporten med följande:

”Vi är glada över att vårt höstsortiment fått ett så positivt mottagande och att vi fortsätter stärka vår marknadsposition. Vi växer på samtliga marknader och har ökat rörelseresultatet med 23 procent under kvartalet. Det är också glädjande att vi har fått en bra start på julhandeln med en god tillströmning av kunder till våra butiker, vilket inneburit att försäljningen i november ökade med 9 procent i lokala valutor.

Med vårt unika koncept och en ledande nordisk marknadsposition som bas fortsätter vi att expandera vår verksamhet, såväl genom nya kundsegment som via etablering på nya marknader. Arbetet med att förbereda för etablering i Gulf-regionen, Tyskland och lanseringen av Clas Office är i full gång och löper enligt plan."

Både Tyskland och Clas Office var känt sedan tidigare, men Gulf-regionen var något nytt för i alla fall mig. Lite mer specifikt står det i rapporten om ett franchisesamarbete med Al Homaizi Group om etablering i första hand Kuwait och Förenade Arabemiraten under 2014. 2 butiker ska det bli. Efter utvärdering kan de sedan växa till minst 20 i regionen under en femårsperiod.

Rörelsemarginalerna i nivå med förra årets (men något lägre än vad Clas Ohlson lyckats med tidigare). Omsättningen ligger på ca 104 kr/aktie och marginalen på 6,7% (12-månaders rullande)

Vinsten per aktie för Q2 var 1,49 kr (1,14) och för H1 landade den på 2,59 kr (2,28). Det betyder att 12-månaders rullande är 5,53 kr/aktie.

Kursen just nu är 110,50 kr vilket ger ett PE TTM om 20

Julhandeln är är full gång och marknaden verkar ha prisat in en fortsatt god sådan för Clas Ohlson.


I ett hus vid skogens slut
Liten Clas Ohlson tittar ut
Kunden skuttar fram så fort
Klappar på dess port.
"Hjälp ack, hjälp ack, hjälp du mig
annars fattas klappar mig!"
"Kom ja kom i stugan in
räck mig handen din..."




torsdag 12 december 2013

Fortums försäljning av finskt elnät

Lundaluppen har sammanfattat  dagens "snackis" bra i ett inlägg: Fortum säljer elnät i Finland

Fortum säljer alltså av någonting som genererat ca 100 milj euro om året i rörelsevinst för över 2.000 milj euro. En verksamhet som är tämligen stark reglerad och svår att få till någon egentlig tillväxt i. Såvida man inte får de instanser som reglerar marknaden till att gå med på höjda elnätspriser. Något som för Sveriges del just nu håller på och processas om. I nuläget är det fördel elnätsdistributörer men än så är inte "slaget" avgjort.



Prislappen var m.a.o. av allt att döma väldigt fördelaktigt för Fortum. Köparna har bestämt tyckt det varit värt att betala ett högt pris för en verksamhet som bedöms vara väldigt stabil.

Netto så kommer Fortum boka ca 2 euro/aktie i vinst för affären. För Fortums del ser det ut som om man sålt en tillgång värt 1 euro (om knappt ens det för jag kan tycka att 7-8 gånger rörelseresultatet är ett ok pris inte mer ) för 2 euro (2,87 euro på skuldfri basis för att vara mer exakt).

Fortum har på en gång blivit drygt 1 euro mer "värt" samtidigt som man lösgjort kapital för att kunna göra mer tillväxtsorienterade satsningar än vad eldistribution medger. Baksidan på det myntet är att ökade tillväxtsambitioner kan leda fel.

Mr Market kan dock säkert reagera positivt när hen börjar räkna på vilka multiplar ett Fortum med stor kassa och tillväxtsambitioner ska få. Lägg därtill potentialen att tjäna några euro extra genom att sälja av svenska nätet till motsvarande prismultiplar som det finska.

Ja Fortum verkar vara inne i en spännande omvandlingsfas. Frågan är bara om det är bra eller dåligt för Fortums långsiktiga intjäningsförmåga?

tisdag 10 december 2013

Sälja Kinnevik?

Kinnevik sålde i dagarna sin andel i BillerudKorsnäs. Genom affären fick Kinnevik motsvarande ca 13 kr/Kinnevik-aktie I senaste kvartallsrapporten var BillerudKorsnäs innehavet värderat till motsvarande ca 12 kr/Kinnevik-aktie. Dock blev prislappen rabatterad något i förhållande till de senaste dagarnas kurs.

Detta gör att en redan stark balansräkning blir ännu starkare. Nettokassan motsvarar nu nästan 11 kr/aktie. Vad ska måhända göras med alla dessa pengar?

Inte utdelningar i alla fall enligt meddelande. Någon extra utdelning väntas ej. Troligast är väl någon form av satsning inom onlinesegmentet. Dit har de mesta pengarna hittills gått som gått till investeringar. Någon form av strukturaffär inom telekom har det också ryktats om.

Nu är ju dock onlineverksamheten ingen kassako (ännu). Frågan är också när och ens om det kommer bli det? Kinneviks ledning verkar i alla fall tro det.

Det är i alla fall ingenting jag är beredd att betala för. Det har inte blivit något köp av Kinnevik aktier under hela 2013 och tyvärr ser det inte ut som om det blir det de sista dagarna under året heller. Det är i nuläget ganska stor skillnad på vad jag bedömer som prisvärt och vad marknaden värderar Kinnevik till nu.

Sälj då, säger någon. Mjae. Det ser jag heller ingen direkt anledning till. Dels så har Peter Lynch uttryckt det bra "Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves." och dels så uppfyller inte Kinnevik direkt något av mina säljkriterier.

Övervärderat? Ja, kanske eller antagligen sett utifrån nuläget, men det finns samtidigt ingenting annat som är jättelockande att köpa heller i så stor utsträckning att det är värt att byta ut hela Kinnevik innehavet mot något helt annat. Kinnevik ser ju trots allt ut att kunna fortsätta leverera utdelningar, stigande sådana.

Sälj av delar för att köpa så smått i något annat hyfsat prisvärt då? Kanske, men än så länge räcker den lilla likvida pott som finns till de småskaliga inköp som ändock görs. Eller rättare sagt, gjorts. Jag har inte köpt något nu sedan i början på oktober då jag ökade något i Wal-mart.

Kursen just nu är i alla fall ca 261 kr. Substansvärdet var enligt Kinnevik själva ca 220 kr vid senaste kvartalsrapporten, men då ska kommas ihåg att ca 30% hänvisas till onlineverksamheten.

Hur resonerar du kring Kinnevik?


söndag 8 december 2013

Månadens MIILF

Dags för månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.

Denna MIILF-bevakning uppdateras fortlöpande och fokus ligger på vad de förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.

Jag har valt ut några nordiska samt några amerikanska. I nuläget utgörs de av; Didner & Gerge (Aktie, Småbolags- och Globalfonderna), ODIN (Sverige- och Finlandsfonderna), Skagen (Global, Vekst- och Kon-Tikifonderna), Simon Blecher (Carnegie Sverige fond), Warren Buffett, Donald Yacktman, Meryl Witmer och Mohnish Pabrai.

Enbart de av ovanstående som annonserat nya köp (ej spin-off´s et.c.) sedan senaste MIILF uppdateringen inkluderas nedan.


Skagen

November
Norsk Hydro ca 26 nok
Technip ca 25,50 usd (Om via OTC på NYSE)
Yingli Green ca 5,50 usd
Marfrig ca 1,80 usd (Om via OTC på NYSE)

Oktober
Storebrand ca 35 nok



Warren Buffett

Q3
Exxon ca 90 usd



Odin

Oktober
Oriflame ca 200 kr


Månadens MIILF: Truls Hager på Odin fonder


Kommentar

Nu när det har gått ett litet tag från första MIILF-inlägget börjar det skönjas vissa saker. Både Skagen och Didner & Gerge köper t.ex. i norska Storebrand. Både Yacktman och Buffett köper i oljegiganten Exxon. Skagen fortsätter (till fallande kurser) öka i brasilianska Marfrig (kan handlas via NYSE).

Jag misstänker att en t.ex. låg P/B värdering samt en förmodad återupptagen utdelning lockar i Storebrand. Angående Exxon så har det skrivit en del saker redan på amerikanska sidor angående förmodade köporsaker. Buffett har i alla fall tidigare uttalat sig om med all tydlighet att han hellre äger ett antal Exxon än allt guld i världen...

lördag 7 december 2013

Lite mer om Industrivärden

Industrivärden är en av de stora investmentbolagen i Sverige. Ursprunget är i Handelsbanken som 1944 var tvungna att knoppa av de bolag de förvärvat aktier i.  Tittar man på ägarlistan så ser man också att Industrivärden har fungerat som en slags pensionsförvaltare. Stora pensionsstiftelser så som Handelsbanken och SCA äger sin beskärda del. Detta kan var en delförklaring till Industrivärdens tämligen långsiktiga perspektiv.

Industrivärden jämförs ofta med en Sverige-fond. En skillnad är dock förvaltningsavgiften som för många Sverige fonder kan ligga på runt 1%, men för Industrivärden ligger närmare 0,18%. Denna förvaltningskostnad täcks dock ofta av Industrivärdens aktiehandel eller "trading" verksamhet. Ett försök att i de egna papperen skapa en del extra på marginalen. Man har på 10 år tjänat in ca 1 miljard, vilket i ungefärliga drag täckt förvaltningskostnaderna.

Om aktiehandeln är den lilla delen i Industrivärdens operativa verksamhet så är analytikerdelen den stora. Varje innehav i Industrivärden har en grupp analytiker som följer just det bolaget. Deras funktion är att följa upp bolagen, göra analyser och handlingsplaner som sedan ges till Industrivärdens representanter i bolagens styrelser.

Styrelsearbetet är också viktigt. Industrivärdens grundfilosofi är ju att starka ägarpositioner kan möjliggöra påverkan och på så sätt skapar man en god avkastning. Därav är att få styrelsepositioner av stor vikt för Industrivärden. Man vill ej vara en passiv investerare utan en aktiv.




Avkastningsmässigt så följer Industrivärden Stockholmsbörsen tämligen väl, men med en extra "edge". Över tid avkastar man ca 1% årligen mer. Stockholmsbörsen har också en tendens att gå bättre än världsindex vilket gör att man kan påtala att Industrivärden på så sätt är grädden på moset. Men är inte tillväxtsländerna där man bör vara, inte Stockholm kan någon protestera? Nej, notering har ingenting med BNP eller tillväxt att göra. Många av Industrivärdens innehav har stor exponering mot världens tillväxtsregioner, men de är själva noterade i Stockholm. Om Volvo producerar lastbilar i Kina ökar Kinas BNP, men utdelningarna hamnar i Volvo-ägarnas fickor oavsett var Volvo är noterat.

Frågar man IR-ansvarig på Industrivärden vad den överavkastning gentemot Stockholmsbörsen beror på får man svaret att Industrivärden använder belåning för att skapa en finansiell hävstång. Ingen jättestor, men den finns ändock där och hälften utgörs av konvertiblar. Just nyttjandet av konvertibellån framställs som väldigt fördelaktigt för alla, en win-win-win situation. För aktieägares del så visst sker en liten utspädning, men å andra sidan så stiger substansvärdet vid konverteringen.

Jag har tidigare gjort ett värderingsförsök av Industrivärden utifrån delarnas (innehavens) förmodade intjäningsförmåga. De innehav som är av stor vikt för Industrivärdens framtida intjäningsförmåga är (förutom Handelsbanken) Sandvik och Volvo. Båda är bolag som inte direkt rosat marknaden på senare tid och har en del arbete framför sig. Jag ser både t.ex. Atlas Copco som Scania som bättre bolag, men värderingen är också därefter. Kommer vi få se en vändning i gruvsektorn för Sandviks del och att Volvo når upp till sina mål så kommer intjäningen för deras del (och Industrivärden) bli en helt annan.

På så sätt kan man argumentera att "nedsidan" just nu i och med att både Sandvik och Volvo brottas med problem och är värderade därefter är begränsad, men "uppsidan" är stor i Industrivärden om dessa två stora och viktiga innehav lyckas få till en vändning.

Jag vill dock poängtera att jag tycker inte man ska fokusera allt för tankekraft på potentiella "uppsidor". Tänk istället att på att minimera risker och även om saker och ting inte får någon "uppsida" ska investering ge en fullt godtagbar avkastning.

Min personliga syn är att Industrivärden i nuläget är riskminimerande samtidigt som det ger en godtagbar avkastning även under rådande omständigheter.

Vad anser du?

söndag 1 december 2013

Yara och lite blandade makroperspektiv

Majsen har skördats i USA, det kinesiska överskottslagret av urea förväntas ha"dumpats" färdigt på världsmarknaden och aktörer tittar nu framåt mot nästa säsong.


Brasilien förväntas ta över som världens "kornbod" framöver. Inte bara för de enorma landarealer som finns och ännu inte nyttjats utan framförallt för de stora vattenresurser som finns där. Vatten är som bekant en akilleshäl i många regioner. I Brasilien nyttjas nu ca 50 miljoner hektar. 400 miljoner hektar bedöms kunna användas framöver. Inte så konstigt att Brasilien är ett av de länder som Yara valt att göra förvärv (Bunges produktionsfaciliteter) i.

Redan nu står Brasilien och USA för nästan 2/3 av världens produktion av sojabönor (gröda med hög proteinhalt). Brasiliens betydelse förväntas öka.


Nyligen annonserade Yara även förvärv som sträckte sig till andra Latinamerikanska länder. OFD Holding, med produktionsfaciliteter i Colombia och nationella distributionsbolag i ett flertal andra latinamerikanska länder.


Större fokus verkar nu läggas på Latinamerika m.a.o.

Tittar vi på andra sidan jordklotet så har vi en annan viktig aktör. Indien. Ett av världens folkrikaste länder. Indien är ju på sätt och vis både en modern industrination och ett fattigt utvecklingsland. Huvudnäringen är fortfarande jordbruk och sysselsätter nästan 2/3 av befolkningen. Den s.k. "gröna revolutionen" på 70- och 80-talet har dock kommit landet tillgodo (främst i nordväst).  Landområden och vattenresurser finns ju och i kombination med bättre grödor och konstgödsel så har det gjort att landet i stort kan försörja sig självt. Man är dock världens största importör av urea då landets egna produktion ej alls hängt med i efterfrågan. Nedan ljusgrön stapel = inhemsk produktion, mörkgrön = inhemsk konsumtion.


Nu ligger Indien lägligt mellan Kina (billigt kol som råvara) och Mellersta östern (billig gas som råvara). Båda storproducenter som finner avsättning på den indiska marknaden. Därav kan utvecklingen på den indiska marknaden påverka världsmarknadspriset en hel del.

Tittar vi på den framtida produktionskapaciteten så (exklusive Kina då det är svårt att veta) är en hel del på gång. Dock inte riktigt i nivå med vad som förväntas krävas.


Konsumtionen beräknas öka med 2,1% årligen och produktionen med (netto) 1,8%. Nu är detta bara siffror och prognoser, men det som framgår är att mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016. Antagligen planerade och påbörjade under 2011-2012. År då framförallt Yaras amerikanska motsvarigheter täljt guld med täljkniv. Hur kommer detta påverka Yara?

Det är svårt att sia om. Därtill är det omöjligt att sia om hur framtida skördar kommer bli och dess genomslag på priset för jordbruksprodukterna och i förlängningen konstgödsel.

Det man kan se och eventuellt sia om är ett bolags finansiella ställning, hur de använder sitt kapital och huruvida det förväntas snabba omsvängningar i affärerna eller ej.

I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning.

Hur tänker du kring Yara, konstgödsel och framtida matproduktion?