måndag 29 april 2013

Kvartalsrapporter

Jag tog tillfället i akt i dag och läste igenom några kvartalsrapporter.

Fortums kvartalsrapport återfinns här: Fortum Q1 2013

Vinsten hamnade på 0,45 euro/aktie (0,56). Balansräkningen ser fortsatt ok ut. Ingen större dramatik vad jag kan se. Man beräknar att kostnader för investeringarna ska sjunka något framöver.

En helt ok utveckling. Lägre bolagsskatt i Finland nämns också vilket ska ge en positiv engångseffekt, det diskuteras utsläppsrätter samt så annonseras en ändrad utdelningspolicy där mellan 50-80% av resultatet ska delas ut framöver. Tydligen utreder man också om man ska sälja eldistributionsdelen: Fortum kan sälja sin eldistribution.

Jag har inga djuplodande åsikter kring rapporten annat än att jag tycker Fortum ser fortsatt stabilt ut. Det är också den funktionen Fortum har i min portfölj. Som en stabil, defensiv placering.

Kurs 14 euro. Vinst/aktie TTM 1,49 euro. PE TTM 9,4 Direktavkastning 7,1%

Enligt Bevakningslistan  så är ett pris på ca 16 euro fullt rimligt för Fortum. Den senaste rapporten har ej fått mig att ändra åsikt kring detta vilket gör att jag bedömer bolagets aktie som köpvärd. Dock har jag sedan tidigare fyllt på med Fortum-aktier till den grad att jag helst undviker att få en högre exponering. Man måste ju betänka också att Fortum inte är något tillväxtsbolag. Lagom är alltid bäst om man vill minimera risken för förluster via "svarta svanar".


G&L Beijers kvartalsrapport återfinns här: G&L Beijer Q1 2013

Omsättningen, rörelseresultatet liksom vinsten per aktie minskade i jämförelse med förra årets första kvartal. Den starka svenska kronan nämns som en bidragande orsak, men efterfrågan har också de facto varit lägre i Europa. Inget har direkt skett i balansräkningen av betydelse och enbart ett mindre förvärv har gjorts.

Vinsten hamnade för Q1 på 0,70 kr/aktie (1,30).

Kurs 110,50 kr. Vinst/aktie TTM 6,06 kr. PE TTM 18,2 Direktavkastning 4,3%

Enligt Bevakningslistan  så är ett pris på ca 99 kr fullt rimligt för G&L Beijer. Jag ser ingen anledning att justera den bedömningen i nuläget. G&L Beijers-aktiekurs ligger m.a.o. ca 10% för högt för att jag ska finna det intressant att öka. Jag vill få ned värderingen för att det ska vara mödan värd.


Slutligen tittade jag även på Axfoods kvartalsrapport som återfinns här:   Axfood Q1 2013

Det ser väldigt stabilt ut. Vinsten landade på 3,69 kr/aktie (3,40). Omsättningen ökade några få procentenheter. Man räknar med att nå ett resultat för 2013 i nivå med 2012. Liksom Fortum är Axfood en defensiv placering. Axfood rankar dock lite högre då det enligt mig förknippas med lägre och färre risker. Tyvärr har inte värderingen varit på attraktiva nivåer på länge nu.

Kurs 284,60 kr. Vinst/aktie TTM 17,49 kr. PE TTM 16,3 Direktavkastning 4,2%.

Enligt Bevakningslistan  så är ett pris på ca 218 kr rimligt för Axfood. Johnssonsfären har inte haft så mycket tur med sina klädbutiker, men Axfood är i alla fall en riktig kassako som stadigt delat ut pengar år ut och år in. Detta är tydligen någonting som även andra värderar högt vilket leder till en, enligt mitt tycke, hög värdering. Tydligen kan man enbart öka i innehavet under större allmänna börsfall.

Vad är din syn på ovanstående bolag?

söndag 21 april 2013

Vad är värdet?

Det får bli ett till inlägg idag, ihopplitat efter eftermiddagskaffet. Lite filosofiskt men det är ju ändå söndag.

Värdering är som så mycket annat mer konst än vetenskap, men som jag ser det så finns det i grund och botten två sätt att närma sig det. Skalar man av allt som erbjuds i olika modeller och går till "pudelns kärna" så finns det i sak två olika utgångspunkter när det gäller värdering.



Den ena är att värdet av någonting är en funktion av utbud och efterfrågan. Någonting är värt si eller så mycket bara för att köpare och säljare är beredda att betala si eller så mycket för det. Här passar t.ex. konstföremål in. Värdet på olika konstföremål varierar över tid beronde på popularitet. Fråga inte minst frimärkssamlare. Här placerar jag även in prissättning på ädelmetaller så som t.ex. guld och även många andra råvaror. Värdet är en funktion mellan utbud och efterfrågan där andra aktörer än en själv har en avgörande påverkan för att definiera värdet. Även när man talar om multipelexpansion på t.ex. aktier så hamnar man i grund och botten i denna fållan. Värdet realiserar först då andra också inser "det rätta värdet" och efterfrågan på aktien stiger.

Den andra utgångspunkten är en funktion av avkastningen. Någontings värde baseras på den avkastning den ger till sin ägare. Vi pratar då utdelningar, kassaflöden som kommer aktieägaren tillgodo, hur stor avkastning man kan få från åkerlappen et.c.. Vad någon annan värderar tillgången till har här mindre betydelse för värdet definieras inte av det utan vad du som ägare kan få ut från tillgången.På ett visst plan blir värdet också en mer personlig fråga eftersom vad person A kan få ut av någonting kan skilja sig från vad person B kan få ut från detsamma. Ok tänker du visst kan värdet variera på t.ex. en traktor för person A som kan använda den i syfte att tjäna pengar och person B som inte vet vad han eller hon ska göra med den, men tjänar inte alla samma på just aktier? Förvisso, men alternativen, förförståelsen och möjligheterna är ändå olika från person till person även när det kommer till en och samma aktie vilket gör att värdet trots det sitter i betraktarens öga.

När man gör en värdering tror jag det kan vara bra att ha ovanstående i bakhuvudet. På vilken grund baserar jag min värdering, är det det ena eller det andra. Kanske en kombination?

Hur ser du på problematiken kring värdering?

Bevakningslistan

En bevakningslista med prisnoteringar kring då jag anser att bolagens aktier är intressanta. På gott och ont.

Jag sorterar dem inte i ordning efter hur billiga de är. Personligen känner jag det finns en risk för att hela tiden köpa det billigaste då. Vilket kan leda till att man blir för benägen till att pumpa in mer och mer pengar i en s.k. value trap. Själv använder jag ju ett slags ratingsystem som indikerar kvaliteer och hur stor exponering jag personligen kan vara bekväm med. Det gör att jag mycket väl hellre kan välja köp i en relativt dyrare aktie men som jag känner medför lägre risk än en billig som jag är mer obekväm med.

Bevakningslistan är under ständig förändring allt eftersom jag uppdaterar.

Observationslistan behöver mer analys eller tjänar enbart som referens/jämförelseobjekt.

Intresselistan är bolag som av en eller annan anledning är intressanta men jag har ej hunnit titta  närmre på dem.

F.d. bevakade bolag kan vara sålda, ratade, utköpta eller på något annat sätt inaktuella.

Bolagsnamn min uppskattning om rimligt värde för köp +/-5% (tidpunkt för senaste värdering eller validering av värde)


Bevakningslistan - AAA, AA

Alfa Laval 140 kr (Apr. 2016)
Assa Abloy 120 kr (Dec. 2015)
Axfood 83 kr (Apr. 2016)
Beijer Alma 184 kr (Apr. 2016)
Berkshire Hathaway 142 usd (Aug 2016)
Clas Ohlson 120 kr (Apr. 2016)
H&M 280 kr (Nov 2015)
Investor 275kr (Maj 2016)
Industrivärden 128 kr (Feb 2016)
Indutrade 120 kr (Jun. 2016)
Nolato 180 kr (Apr. 2016)
Wal-mart 70 usd (Apr 2016)


Bevakningslistan - A, B


Addtech 90 kr (Jun. 2015)
Atlas Copco 180 kr (Dec. 2015)
Apple 107 usd (Apr. 2016)
Coca Cola 42 usd (Apr. 2016)
Kinnevik 207 kr (Maj 2016)
Kongsberg 125 nok (Aug. 2015)
Microsoft 40 usd (April 2015)
Nibe 160 kr (Dec. 2015)
Ratos 46 kr (Jun  2016)
Skanska 130 kr (Maj. 2016)
Yara 338 nok (Maj 2016)
Traction 117 kr (Maj 2016) 
Walt Disney Co 101 usd (Apr. 2016)
Latour 260 kr (Maj 2016)




Bevakningslistan - C


Avensia 6 kr (Jul 2016)
Deere 72 usd (Maj. 2016)
Fortum 15,25 eur (Maj. 2016)
SKF 138 kr (Dec 2015)
Twenty-First Century Fox 28,50 usd (Maj 2016)
MGM  150 usd (Feb 2016)
XXL 94 nok (Jul 2016)
AcadeMedia 45 kr (Jun 2016)
Nordnet 30 kr (Jun 2016)



Observationslistan


Hafslund 55 nok (Mars 2015)
Handelsbanken 100 kr (Dec 2015)
Intrum Justitia 175 kr (Dec 2015)
Kone 23 euro (Jul. 2013)
Lundbergföretagen  388 kr (Maj. 2016)
McDonalds 87 usd (Aug 2013)  
Procter & Gamble 70 usd (Apr. 2014)
Husqvarna 44 kr (Feb. 2015) 
Sandvik 70 kr (Jan. 2015)
SCA 150 kr (Dec 2015)
Securitas 70 kr (Dec 2015)
Holmen 190 kr (Nov. 2013)
Fenix Outdoor 160 kr (Aug. 2013) 

Hufvudstaden 76 kr (Jan. 2014) 
Unilever 30 usd (Mar 2015)
Volvo 80 kr (Dec 2015) 







Intresselistan


SEB




F.d. bevakade/intressanta bolag

UTX 87 usd (Jul. 2015)
Aker 
Ganger Rolf 
Caterpillar 74 usd (Jul 2015)
Ekornes
GL Beijer 95 kr (Feb. 2014)
L-3 Communications 125 usd (Dec. 2015)
Mattel
Precision Castpart 
Scania
Alliant Techsystems
Saga Furs
Wilh. Wilhelmsen 150 nok (Maj. 2013)
Möller Maersk
Atria
Nokian Tyres
Cummins 95 usd (Nov. 2015)
Tele2 72 kr (Feb 2014)
Fiskars 16 eur (Aug 2013)
TeliaSonera
Mekonomen 160 kr (Aug. 2014)

lördag 20 april 2013

Det våras

Nu tycker jag det börjar det märkas på riktigt att det är vår ute. Värmen har äntligen börjat komma och småfågel-tjattret är frenetiskt.

Förra våren byggde vi några fågelholkar, jag och barnen, men nu känns det som vi har en hel del redan så ett helgprojekt detta året blev istället att bygga ett mjölkbord. Ett sådant där bord som man skulle ställa upp mjölkkrukorna på när mejeriets lastbil kom på sin runda för att hämta dem. Vi har i och för sig ingen praktisk nytta av ett mjölkbord längre, men av nostalgiska skäl så var det roligt att bygga ett.

Andra vårtecken är tranorna, sälgens videkissar och inte minst vedhanteringen. Visst kan det vara lite slitsamt men också i ärlighetens namn ganska kul och rogivande. Bara en sådan sak som själva staplingen kan ju göras på många olika sätt och i år funderar jag faktiskt på att prova på att göra en rundstapel. Jag har inte provat det tidigare men görs den rätt så ska den kunna stå utan övertäckning då regnvattnet lätt rinner av längs yttersidorna. Ja vi får se vad som hinns med.



Ett vårtecken i aktiespararnas förlovade land är ju utdelningar. Själv har jag hittills under April månad mottagit utdelningar från Coca Cola, Telia, SCA, Skanska och Fortum. Det har kommit in pengar medan jag kunnat göra annat. Jag har inte behövt sitta och följa någon TA-graf, bevaka kurser, omvärldsnyheter, bolags rapporter eller dylikt i real tid för att snabbt kunna reagera på dem. Tvärt om. Jag har kunnat sätta mig med t.ex. bolagsrapporter när jag känner att jag fått tid över.

Det går matematiskt beräkna och se på historiska siffror hur utdelningar och ränta på ränta effekten slår på sikt, men just den här ovanstående psykologiska effekten är inte heller att förringa. Med ett par stabila  utdelningsgivande bolag som grundfundament i portföljen kommer en viss ro.

Missförstå mig inte. Jag tycker om att läsa om bolag, bläddra i årsredovisningar och kvartalsrapporter, men jag vill göra det i min egen takt, när jag själv vill. Inte bli styrd av t.ex. tekniska signaler. Därav tror jag att den investeringsstil jag anammat passar mig ganska bra. Det känns naturligt för mig. Dock kan motsatsen gälla någon annan och då ska den personen naturligtvis anamma ett förhållningssätt som passar honom eller henne bättre.

Till slut vill jag tipsa om Jonas Bernholms artikel i senaste Aktiespararen. Det gäller nyemissioner på de olika listorna. Det är en granskning över hur mycket pengar man tjänat/förlorat om man deltog i alla nyemissioner mellan 2009 och 2011 på de olika listorna, från Nasdaq OMX till Aktietorget.

Aktiespararna har också lanserat en ny webbsida: Analysguiden Mycket bra initiativ anser jag. För en person som jag så slår det "analysprogrammet" Hitta kursvinnaren med hästlängder. Jag har aldrig varit personen som kunnat fascineras av candle sticks et.c., tvärt om. Analysguiden däremot erbjuder en del matnyttigt.

För den som är ny inom aktier och vill börja med mindre belopp så har jag också fått veta att Avanza nu erbjuder courtage från 7 kr. Såvitt jag vet är det marknadens lägsta courtage avgift.

Courtage och courtage förresten. Vad är den korrekta stavningen på svenska? Är det egentligen kurtage? Jag vet inte. Någon annan som är mer utav språkexpert?

Det har kommit flertalet kvartalsrapporter, men min syn på dem kommer något senare. Ha det så gott så länge i vårvädret!

lördag 13 april 2013

Analys av Lockheed Martin

En analys av Lockheed Martin utifrån mina ratingkriterier.

Lockheed Martin är världens största leverantör av försvarsmateriell. USAs regering och dess departement är den absolut viktigaste kunden och står för ca 85% av beställningarna.

Lockheed Martin delar de upp sin verksamhet i fem affärsområden:

Aeronautics
Information Systems & Global Solutions
Missiles & Fire Control 
Mission Systems & Training 
Space Systems

Aeronautics står för ca 30% av försäljningen och inkluderar produkter så som F-35, F-22, F-16 m.fl. 

Just F-35 programmet har ofta varit i fokus när det kommer till USAs försvarsbudget då det är det hittills dyraste vapenprogrammet någonsin. 2012 stod nämligen F-35 för 14% av Lockheed Martins totala försäljning och eventuella neddragningar i detta programmet anses därmed drabba Lockheed Martin extra mycket. Utvecklingen och produktionen av F-22 (som man gjort tillsammans med Boeing och General Dynamics) har också kostat på. De sista F-22 planen ska ha levererats under 2012. En viktig skillnad mellan F-22 och F-35 (ur företagsekonomisk synvinkel) är att F-22 är belagt med exportförbud medan F-35 där flertalet internationella bolag också är inblandade ( i proportion till hur deras hemländer förväntas göra beställningar) förväntas ha en framtida exportmarknad. Båda de programmen är intressanta att läsa om om man vill försöka fördjupa sig i hur det fungerar med produktutveckling och försäljning av försvarsmateriell, vilka parametrar det är som styr.

Information Systems & Global Solutions står för ca 20% av försäljningen. Man levererar IT-tjänster och annan service m.m. främst till myndigheter i USA. Missiles & Fire Controll står för ca 15% av försäljningen och det handlar om missiler och eldledningssystem m.m. Mission Systems & Training, ca 15% av försäljningen, levererar sensorer och olika sorters system, t.ex. Aegis-systemet. Space Systems levererar rymdutrustning eller system för spårning av föremål i rymden m.m och står för ca 20% av försäljningen.








Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE

Lockheed Martin är noterat på NYSE.Tickern LMT.


Ägare

Institutionellt ägande. Massachusetts Financial Services, Capital Research, Vanguard m.fl. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja och man ger utdelningar fyra gånger per år. Utdelningstillväxten har de senaste åren legat på ca 15% årligen. Mycket tack vare återköp av aktier. På årsbasis ligger utdelningen nu på 4,60 usd/aktie.


5-års medel ligger på 2,84 usd/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger 7,92 usd/aktie. Det ger en utdelningsandel i av vinsten på 36% i genomsnitt.


Mer pengar har gått till återköp än utdelningar. De senaste tre åren gav man totalt 3,5 miljarder usd i utdelningar medan man återköpte aktier för en summa av 5,3 miljarder usd. Det innebar att ca 3,5% av aktierna återköptes i genomsnitt årligen under den perioden.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ja man påverkas av politiska beslut.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Ja, man skiljer sig inte här från andra försvarskoncerner där man hela tiden behöver ligga i framkant.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja vinsten är tämligen stabil även om den sjunkit något nu egentligen i jämförelse med för några år sedan. Återköp gör dock att vinsten per aktie ligger stabilt, t.o.m. ökat något, istället för att sjunka. 2012 var vinsten 8,36 usd/aktie.




Nedan även hur den totala vinsten utvecklat sig de senaste fem åren i miljarder usd.





Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Lockheed Martins Long Term Debt är på 6,2 miljarder usd att jämföra med det egna kapitalet på 39 miljoner usd. Debt/Equity är på 389,7 (2012)! 

Det egna kapitalet är egentligen utraderat i balansräkningen och gör en ovanstående jämförelse irrelevant. Hur kan det komma sig? Svaret är återköp. Återköp ger negativ effekt på det egna kapitalet. I de allra flesta fall så brukar det gå bra med mitt uppsatta kriterium ändå. Behållna vinstmedel adderas ju till det egna kapitalet så även om man bolaget återköper aktier så kan man bygga upp det egna kapitalet över tid ändå. Coca Cola t.ex. kan ju göra detta vilket är ett väldigt styrketecken på hur mycket i reda pengar det bolaget egentligen genererar. I Lockheed Martins fall så behåller man inga vinstmedel. Det delas antingen ut, eller används till återköp. I första fallet försvinner medlen från bolaget. I andra fallet ger det en negativ påverkan på det egna kapitalet.

1/4 de totala tillgångarna utgörs av goodwill vilket uppgår till ca 10,4 miljarder i balansräkningen.

Eftersom bolaget har en balansräkning som jag personligen inte är bekväm med, utifrån hur jag brukar bedöma risker, så uppnås inte kriteriet.


Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE är irrelevant i detta fallet.

Direktavkastningen som 5-års medel är på 4,1% och utdelningarna har växt med ca 15% på årsbasis de senaste åren.

Någon egentlig underliggande tillväxt kan inte påvisas men återköp av aktier kompenserar investeraren för detta. Bolaget får anses uppfylla kriteriet.



Ledningen

Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Det är acceptabelt.


Marknadsmakt och marknadssituation

Lockheed Martin är den största aktören inom branschen. Jämför man med det bolag som är nr 2, Boeing, så säljer man militär utrustning för nästan 50% mer per år. Man har helt klart gynnats av USAs krig i Irak och Afghanistan och vad som beslutas kring USAs försvarsbudget får genomslag i Lockheed Martins affärer. Värt att nämna är dock att oftast så är det en relativ stor tidsförkjutning mellan beslut och verkan. Ofta finns det tid för att ställa om i verksamheten. 

USAs försvarsindustri har också lite av en unik ställning, på gott och ont. Generellt verkar det åtnjuta en hel del politiskt stöd. Inte minst för att den utgör en viktig näringsverksamhet sett till hur många de sätter i sysselsättning i USA. I alla fall verkar det vara en bild man från bolagen gärna förmedlar. 

En ur investerares synvinkel mindre bra aspekt är bolagens generellt stora pensionsskulder. Det gör att det ryms en del saker i balansräkningarna som man kanske behöver titta närmre på för att få en klarare bild av bolagens finansiella ställning.  Anställda inom försvarsindustrin åtnjuter också andra förmåner så som t.ex. extra lång uppsägningstid från arbetsgivarnas sida. 

Sammantaget så är i alla fall min bedömning att Lockheed Martin med sin storlek har en speciell ställning som i viss mån skyddar dem på sina marknader. Huruvida t.ex. Norge köper några F-35 gör inte mycket till eller från så länge USA bestämt sig för att köpa över 2000 stycken i olika format och utformningar. Det som händer när ett samarbetsland eventuellt hoppas av ett program så som f-35/JSF är att underleverantörerna i det landet ej får del i produktionen utan det flyttas till en annan part, eventuellt till Lockheed Martin själva. Jag finner det väldigt svårt att se att oavsett pris eller motköpserbjudanden på t.ex. JAS Gripen så skulle USA köpa det. Man utvecklar och producerar sina egna plan och där, i ibland i mindre, ibland i större del av processen, finns Lockheed Martin med. På samma sätt som är t.ex. Japans upphandlingar av olika flygplan mest en schimär av "marknadsekonomi". Man köper amerikanskt till slut p.g.a. politiska skäl.



Etiska aspekter

Ok.



Lockheed Martin får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min syn på Lockheed Martin negativ. För den som söker exponering mot försvarsindustrin kan Lockheed Martin kännas som det naturliga valet. Då det är världens största leverantör av förvarsmateriell, baserat i landet som står för nästan hälften av världens militära utgifter. Direktavkastningen är också bland de högsta i branschen och man uppvisar genom stadigt återköp av aktier en tämligen hög utdelningstillväxt trots att de underliggande affärerna verkar stå i stå lite nu för tiden.

Något man sagt sig vilja satsa mer på i framtiden är olika säkerhetslösningar. Förvärv inom denna sektorn kan leda till att Lockheed Martin framöver för en någorlunda annorlunda exponering i sina affärer. Något mer mot civila applikationer och tjänster. Detta är ju en förändring som t.ex. även svenska Saab har gjort.



Noteringar kring nuvarande värdering

Lockheed Martin kurs 12/4 2013: 97,20 usd (Topp 3 år ca 96 usd, botten ca 70 usd)

PE 11,6
PE3 12,2

Direktavkastning 4,9%


Vad är din syn på Lockheed Martin?

Analys av Boeing

En analys av Boeing utifrån mina ratingkriterier.

Boeing är världens största flygplanstillverkare och näst störst i USA av leverantör av försvarsmateriell. Tidigare fanns det tre stora aktörer inom flygplanstillverkning, Boeing, McDonnell Douglas och EADS via Airbus men sedan Boeing köpt McDonnell Douglas år 1997 återstår nu enbart två, Boeing och europeiska EADS. 

Boeing delar de upp sin verksamhet i tre delar.

Commercial Airplanes
Integrated Defence Systems (IDS)
Capital Corporation

Lämnar vi finansieringsverksamheten därhän så står Commercial Airplanes (flygplanstillverkning för civilt ändamål) brukligt för ca 50% av omsättningen och IDS för den andra hälften. Nuvarande storsäljare inom Commercial Airplanes är t.ex. Boeing 787 Dreamliner. 



IDS delas i sin tur in i tre delar.

Military Aircraft
Network & Space
Global Service & Support.

Military Aircraft med produkter så som F/A-18 och F-15 står för halva IDS omsättningen medan de andra delar på resten. Network & Space är bl.a. en stor leverantör till amerikanska NASA.

Omsättningen har stigit de senare åren för Boeing, men det är Commercial Airplanes som fått se sin försäljningstillväxt öka. IDS är tämligen stillastående. Nedan syns omsättningen i miljarder usd för de två olika affärsområdena de senaste tre åren.










Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Boeing är noterat på NYSE.Tickern BA.


Ägare

Institutionellt ägande. Capital World Investors, Evercore Trust Company, State Street, Vanguard m.fl. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja och man ger utdelningar fyra gånger per år. Någon egentlig utdelningstillväxt har man inte uppvisat de senaste fem åren. I alla fall inte om man justerar för inflation.  Just nu ligger utdelningen på årsbasis på 1,94 usd/aktie vilket möjligtvis indikerar bättre tider för utdelningssuktande investerare då det innebär en 7% ökning från förra året (2012)



5-års medel ligger på 1,70 usd/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger 4,08 usd/aktie. Det ger en utdelningsandel i av vinsten på 42% i genomsnitt.

Till skillnad från de andra inom försvarsbranchen så återköper man inte aktier på samma sätt. Medan många av de andra bolagen återköper för ofta dubbelt så mycket som man ger i utdelning så har antalet aktier i Boeing tvärtom ökat från år till år med ca 2-3% årligen. Är det måhända incitamentprogram som spökar?



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ja man påverkas av politiska beslut. Dessutom verkar det som om man är förhållandevis konjunkturkänslig. 


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Produktutveckling är en viktig del inom både den civila flygplanstillverkningen som inom försvarsindustrin.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja detta lyckas man med även om den s.k. finanskrisen (2008-2009) satte sina spår med försämrad lönsamhet. Nu är man dock uppe i samma vinstsiffror som innan.2012 var vinsten 5,11 usd/aktie.



När det vill sig väl verkar man leverera vinster på runt 4 miljarder usd vilket omvandlat ger runt och strax över 5 usd/aktie.2007 var t.ex. också ett sådant år då Boeing gjorde 5,26 usd/aktie i vinst.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Boeings Long Term Debt är på 9 miljarder usd att jämföra med det egna kapitalet på 5,9 miljarder usd. Därtill har man en stor mängd andra skulder, inte minst kortsiktiga. Debt/Equity är på hissnande 14,07 (2012). Jag känner mig väldigt främmande för den här typen av balansräkning.

1/20 de totala tillgångarna utgörs av goodwill vilket uppgår till ca 5 miljarder i balansräkningen.


Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE är skyhögt p.g.a. den höga hävstången i balansräkningen och därmed en ganska irrelevant måttstock i detta fallet.

Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,8% och utdelningarna har som sagt legat relativt still med en ökningstkat på ca 2% d.v.s. i samma nivå som inflationen. 

Med en tämligen låg utdelning i kombination med en låg tillväxt så blir min bedömning att Boeing inte klarar kriteriet.Frågan man kan ställa sig är var Boeings redovisade vinster tar vägen?



Ledningen

Jag friar hellre än fäller. Jag har ej funnit någon större anledning att misstro ledningen, men jag funderar lite över hur deras löner och belöningsprogram ser ut eftersom man får se aktieutspädning år efter år.


Information tillgängligt

Ja det är acceptabelt.Det går också att på t.ex. utlandsresor få uppleva att flyga med något av deras flyplanstyper.


Marknadsmakt och marknadssituation

Boeing har både på den civila som på den militära sidan en oligopolsituation. EADS är den enda egentliga konkurrenten i nuläget vad det gäller produktion av stora flygplanstyper. Inom militärt flyg så konkurrerar man främst med Lockheed Martin och Northrop Grumman när det gäller de mer prestigefyllda projekten, men det förekommer också samarbeten. 

Man har en i relation till de andra försvarskoncernerna en verksamhet som är väldigt mycket inriktad mot just flyg, även om man enbart beaktar den militära tillverkningen så är huvudfokus på flyget.

I likhet med de övriga så kan branschen anses som exotiskt och "spännande" vilket är en risk och man kan förvillas av "mediabrus".Behovet av bolagets tjänster och produkter bör finnas i många, många år. Jag tror inte vi slutar att flyga än på ett tag. Möjligtvis kan man tycka det bör finnas en trend mot att göra långa flygningar (och i förlängningen behovet av stora flygplanstyper) i och med miljöaspekter och dylikt men det är ingenting jag egentligen märkt av i alla fall.

Sammantaget så blir min bedömning att man har en sådan marknadsställning i både USA som internationellt att man har en viss form av marknadsmakt.



Etiska aspekter

Ok.



Boeing får godkänt på 7 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min syn på Boeing negativ. Det ska mycket till för att jag ska lockas investera i ett bolag som enbart får 6 poäng av 12 möjliga. Vill man ha en stor exponering mot just flygtillverknings-sektorn så skulle Boeing dock passa utmärkt med sin stora marknadsdel av både civilt som militärt flyg. Frågan är dock varför man skulle vilja ha det? Värderingen lockar ju inte direkt heller. Till skillnad från de andra amerikanska försvarskoncernerna så verkar "Mr Market" nämligen inte tycka att Boeing förtjänas handlas till låga vinstmultiplar. Detta verkar genomgående vara fallet även historiskt. Boeing värderas inte på samma sätt som de andra.



Noteringar kring nuvarande värdering

Boeings kurs 12/4 2013: 88,90 usd (Topp 3 år ca 88 usd, botten ca 60 usd)

PE 17,4
PE3 17,9

Direktavkastning 2,3%


Vad är din syn på Boeing?

torsdag 11 april 2013

Analys av Northrop Grumman

En analys av Northrop Grumman utifrån mina ratingkriterier.

Northrop Grumman var för inte så länge sedan den största aktören inom marin försvarsmateriell i USA. I mars 2011 gjorde man dock en "spin-off". Varvsdelen samlades under bolaget Huntington Ingall Industries. Anledningen till "spin-offen" var att just varvsdelen varit den del i NOC som gått sämst. Istället för de mer inom försvarsindustrin brukliga 10% i rörelsemarginaler överlag så hade Northorp Grummans varvsdelen länge dragits med ca 5%.   

Fokuserar vi på Northrop Grumman av idag så delar de upp sin verksamhet i fyra delar.

Aerospace
Electronic Systems
Information Systems
Technical Services

Till omsättningen är Aerospace störst med ca 1/3 av försäljningen men vinstmässigt så har Electronic Systems lika stor betydelse. De två segmenten står för ca 2/3 av rörelseresultatet. Electronic Systems har m.a.o. högre marginaler. 

Några av produkterna man har är de strategiska bombflygplanen B-2 och attackflygplanen A-10. Northrop har dock en stor service- och tjänstesektor. Bolaget ser t.ex. till att USAs ICBMs (InterContinental Ballistic Missiles) är up to date och redo samt är den största leverantören av IT-tjänster till de federal myndigheterna. 45% av omsättningen kommer ifrån tjänster och 55% från produkter. Northrop Grumman i sin nuvarande skepnad är den försvarskoncern med störst inriktning mot tjänster.









Large, mid smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE

Northrop Grumman är noterat på NYSE.


Ägare

Institutionellt ägande. Capital World Investors, Vanguard, Washintong Mutual Investors m.fl. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja och man ger utdelningar fyra gånger per år och har inte sänkt dem. I alla fall inte under 2000-talet. Utdelningstillväxten sett till per aktie ligger på ca 10%. Just nu ligger utdelningen på årsbasis på 2,20 usd/aktie.



5-års medel ligger på 1,84 usd/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 5,79 usd/aktie. Det ger en utdelningsandel i av vinsten på 32% i genomsnitt.

Omsättning ligger på nästan samma nivåer genom hela perioden, men har sjunkit det sista. Dock får man då även beakta att man gjort en "spin-off".




Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ja som försvarsindustrin i övrigt är man i händerna på politiska beslut.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Produktutveckling är en viktig del inom försvarsindustrin. I NOCs fall kan man dock fundera på om den stora exponeringen mot tjänster- och service gör dem mindre beroende. Kanske. Någon produkt-storsäljare inom t.ex. Aerospace segmentet har de mig veterligen inte haft på sistone utan det har varit Boeing och Lockheed Martin som kammat hem de senaste stora projekten. Tills jag finner anledning att revidera så är min bedömning att bolaget inte klarar kriteriet. 


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Vinst och rörelseresultat ligger något bättre nu än för fem år sedan. Inte bara sett till per aktie utan även som helhet. Man redovisar bättre siffror nu än i mitten av 2000-talet också. Det verkar som om "spin-off:en" varit rätt väg att gå. I alla fall för NOC. Man levererar i regel vinster genom låg- som högkonjunktur.



Ökad vinst ihop med stora återköp av aktier har gett ett ganska stort utslag på vinsten per aktie. Nästan 15% tillväxt över tid årligen om man ser till de senaste åren.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Northrop Grummans Long Term Debt är på 3,9 miljarder usd att jämföra med det egna kapitalet på 9,5 miljarder usd. Debt/Equity på 1,79 (2012).

Nästan hälften av de totala tillgångarna utgörs av goodwill.


Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på ca 15%. Dock inkluderas då naturligtvis år då man drogs med varvsdelen som inte genererade någon hög ROE. Den senaste tiden så hamnar ROE på ca 20%. Book value är på ca 40 usd/aktie (2012)

Direktavkastningen som 5-års medel är på 3,4% och utdelningarna har som sagt stadigt ökat med ca 10% årligen.

Min sammantagna bedömning är att Northrop Grumman klarar kriteriet.



Ledningen

Wes Bush är sedan 2010 CEO och styrelseordförande. Det är tydligen under hans ledning som NOC ska få en lite annorlunda inriktning mot affärsverksamhet som erbjuder högre marginaler. Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Ja det är acceptabelt.


Marknadsmakt och marknadssituation

Man har en i relation till de andra försvarskoncernerna en verksamhet som är ganska mycket inriktad mot tjänster och service. Det var ett tag inte säkert att man skulle få göra en "spin-off" och dela ut HII, men det gick slutligen igenom. En farhåga man hade från federalt håll var att varvsdelen (nuvarande Huntington Ingall Industries) skulle få det svårt att stå på egna ben genom år då ekonomin var ansträngd och varvsindustrin pressas av höga stålpriser. Hur detta fortlöper återstår att se, men för NOCs del så verkar det varit ett lyckat drag än så länge.


I likhet med de övriga så kan branschen anses som "spännande" vilket är en risk och man kan förvillas av "mediabrus".Behovet av bolagets tjänster och produkter bör finnas i många, många år.

Sammantaget så blir dock min bedömning att man har en sådan ställning i USA att man har en viss form av marknadsmakt. Service och support på känsliga IT-system lämnar man kanske inte till lägsta-priset-leverantörer. Samma sak med t.ex. interkontinentala missiler eller annan viktig utrustning som kräver teknisk support regelbundet.



Etiska aspekter

Ok.



Northrop Grumman får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Northrop Grumman neutral. Vill man ha en relativ stor exponering mot service riktat mot USAs militär och federala myndigheter så kan antagligen Northrop passa in bra i den intresserades portfölj.  



Noteringar kring nuvarande värdering

Northrop Grumman kurs 11/4 2013: 72,60 usd (Topp 3 år ca 72 usd, botten ca 52 usd)

PE 9,3
PE3 10,1

Direktavkastning 3,1%


Vad är din syn på Northrop Grumman?

söndag 7 april 2013

Analys av General Dynamics

En analys av General Dynamics utifrån mina ratingkriterier.

Warren Buffett ägde en gång hela 14% av General Dynamics. Det var en kortare arbitrage-affär vill jag minnas och innehavet avyttrades sedan. Möjligtvis finns det någon restpost kvar. General Dynamics är en av USAs stora försvarskoncerner men också den största aktören inom s.k. business jets via Gulfstream. Gulfstream har ca 1/4 av marknaden av alla s.k. business jets, flygplan för bolag, rika individer m.fl. 

Största delen av General Dynamics försäljning utgörs dock av olika sorters försvarsmaterial. En del kända produkter är stridsvagnen M1 Abrams, Stryker stridsfordon, DDG 1000 jagare och Virgina-class ubåtar. General Dynamics är en av två försvarskoncerner som förser USA med marinfartyg. Konkurrenten i detta segment är f.d. Northrop Grummans varvsdel, Huntington Ingall Industries.  HII är en "spin-off" sedan mars 2011 från NOC.

Indelningen i affärssegment är som följande:

Aerospace (inkl. Gulfstream)
Combat Systems
Information Systems & Technology
Marine Systems

I likhet med t.ex. Raytheon så agerar man ofta underleverantör och samarbetspartner till de andra tre stora aktörerna; Lockheed Martin, Northrop och Boeing. Näst efter Boeing så är man den aktör som har minst beroende av militära produkter och tjänster av de fem stora. 







Krigsmateriell till USA står för ca 2/3 av omsättningen. 1/10 går till internationella kunder. Resten är civila produkter och tjänster (Gulfstream). Man är trots en relativ stor och framgångsrik civil del djupt beroende av USAs vapengrenar.





Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna eller på NYSE.

General Dynamics är noterat på NYSE.


Ägare

Största ägaren är Longview Asset Management på 9,5%. Näst störst är Evercore Trust Company på ca 8,5%. Ägandet är för litet för att uppnå kriteriet. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar fyra gånger per år och har aldrig sänkt dem så vitt jag noterat i alla fall utan de har gradvis ökat år efter år. Utdelningstillväxten sett till per aktie ligger i regel på ca 10%. Just nu ligger utdelningen på årsbasis på 2,24 usd/aktie.




5-års medel ligger på 1,70 usd/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 5 usd/aktie. Det ger en utdelningsandel i av vinsten på 34% i genomsnitt.

Omsättning ligger på samma nivåer genom hela perioden. Även rörelseresultat och vinsten med undantag för 2012 då General Dynamics redovisade förlust p.g.a. av stora nedskrivningar av goodwill i Information Systems & Technology segmentet. Enligt General Dynamics själva så är det segmentet känsligare för svängningar i efterfrågan än de andra segmenten. 

I genomsnitt så har man återköpt ca 2,5% av sina aktier årligen.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Man är, liksom försvarsindustrin i övrigt, i händerna på politiska beslut. Gulfstream rörelsen är av allt att döma relativt konjunkturkänsligt.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Produktutveckling är en viktig del. En trend som börjat verkar vara s.k. fixed-pricing. Detta gör det svårare att föra över kostnaderna på kunden som satt ett "tak" på accepterade kostnader. Vid kontrakt med fixed pricing så förväntas bolaget ta kostnadsökningar på sin bekostnad inte föra över dem på kunden.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Man levererar i regel vinster genom låg- som högkonjunktur, men 2012 är ett undantag. Dock påverkade det inte utdelningen eller utdelningstillväxten då förlusten berodde på nedskrivning av goodwill. Rörelsemarginalerna ligger annars på ca 12-13%. Omsättning- och vinsttillväxten har stagnerat under senare år.




Förlusten 2012 landade på 0,94 usd/aktie.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

General Dynamics Long Term Debt är på 3,9 miljarder usd att jämföra med det egna kapitalet på 11,4 miljarder usd. Debt/Equity på 2,0 (2012). Ytterst gränsfall, men godkänner eftersom LTD i alla fall är lägre ån det egna kapitalet.

Man bär (liksom de andra amerikanska försvarskoncernerna) en hel del goodwill i balansräkningen. Drygt en tredjedel av de totala tillgångarna utgörs av goodwill.


Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på ca 16%. Exkluderar man förluståret 2012 så hamnar den på 20,7%. Book value är på ca 26 usd/aktie (2012).


Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,6% och utdelningarna har som sagt stadigt ökat med ca 10% årligen.

Min sammantagna bedömning är att General Dynamics har en acceptabel historiskt uppvisad avkastning och tillväxt samt förutsättningar för att på sikt fortsätta med det.



Ledningen

Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen. Styrelseordförande och CEO är Pebe N. Novakovic. Det är inte alltid man ser bland storbolag som har en kvinna i toppen, men General Dynamics har det.


Information tillgängligt

Ja det är acceptabelt med information även om det inte är optimalt då det är svårt att själv få bilda sig en uppfattning av bolagets produkter och tjänster.


Marknadsmakt och marknadssituation

Man har en ganska bred verksamhet liksom är en av de få stora inom  vissa nischer (business jets, marinfartyg). I en jämförelse med t.ex. Raytheon så är man inte lika geografiskt diversifierad som har en större exponering mot internationella marknader men man har istället en större andel av försäljningen till civila ändamål. En av de trender jag tyckt mig skönja i försvarsfrågor är också en större satsning på marin stridsförmåga hos de länder som ändock rustar upp i nuläget. Detta kan vara något som gynnar bl.a. General Dynamics. I alla fall om USA också följer den trenden. En likhet med Raytheon är att man inte är beroende av några få stora försvarsprojekt utan ofta istället agerar underleverantör och samarbetspartner.

Branschen kan ses "spännande" vilket är en risk. Man kan förvillas av "mediabrus".

Behovet av bolagets produkter överlag bör finnas även många, många år in i framtiden.

Sammantaget så blir dock min bedömning, liksom kring de andra stora amerikanska försvarskoncernerna, att man har en viss form marknadsmakt liksom vissa konkurrensfördelar.


Etiska aspekter

Ja ubåtar och business jets är ok.



General Dynamics får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på General Dynamics neutral. Bolaget uppvisaren del intressanta aspekter, men passar troligen inte som ett innehav med en alltför stor portföljexponering. Vid speciella situationer kan det kanske vara intressant, om i lämplig dosering.  Resultatet för 2012 ser jag som lite av ett undantag. Det mest troliga som jag ser det är att man återvänder till den historiska lönsamhetsnivån på ca 6-7 usd/aktie.




Noteringar kring nuvarande värdering

General Dynamics kurs 5/4 2013: 69,60 usd (Topp 3 år ca 78 usd, botten ca 58 usd)

PE neg.
PE3 16,3

Direktavkastning 3,2%


Vad är din syn på General Dynamics?

lördag 6 april 2013

Analys av Raytheon

Jag verkar ha en förkärlek för att läsa på om och fördjupa mig i branscher jag upplever är tillfälligt i bekymmer. En sådan är försvarsindustrin. Nu senast har jag tittat på det amerikanska bolaget Raytheon utifrån mina ratingkriterier.

Raytheon är USAs fjärde största försvarskoncern och har en mix av produkter men förknippas kanske främst med missiler, radar- och elektroniksystem och dylikt. Tidigare delade man in sin verksamhet i sex segment men sedan den 1 April 2013 ska de ha ändrats till fyra: 

Intelligence, Information & Service 
Integrated Defence Systems
Missile Systems
Space and Airborne Systems

Vill man göra en grov och förenklad uppdelning av de fem stora amerikanska försvarskoncernerna så tar Lockheed Martin, Northrop och Boeing ofta ansvar för de stora prestigefyllda projekten. Raytheon och General Dynamics fungerar ofta som samarbetspartner och underleverantörer. Detta gör att Raytheon inte har så stort beroende av enskilda projekt.  

Några av de mer välkända produkterna är dock Tomahawk missiler, Patriot missiler, NASAMS (bl.a. i samarbete med norska Kongsberg), AMRAAM.  



Liksom de andra branschkollegorna har man ett stort beroende av USA (som i sig står för nästan halva världens försvarsutgifter). Ca 3/4 av omsättningen härleds till USA. Ganska jämnt fördelat mellan de olika vapenslagen. Ca 1/4 härleds till försäljning internationellt. Ofta via FMS-upplägg (Foreign Military Sale) där försäljningen sköts av USA försvarsdepartement. 

Produktförsäljning står i sin tur för ca 4/5 av omsättningen medan tjänster står för de resterande 1/5.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE

Raytheon är noterat på NYSE.


Ägare

Stort institutionellt ägande av bl.a. Barrow, Vanguard, Black Rock m.fl.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar fyra gånger per år och har aldrig sänkt dem så vitt jag noterat i alla fall. Utdelningstillväxten sett till per aktie ligger i regel på 10-15%. Just nu ligger utdelningen på årsbasis på 2,20 usd/aktie.




5-års medel ligger på 1,52 usd/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 4,90 usd/aktie. Det ger en utdelningsandel av vinsten på låga 31%.

Min förmodan är att man kommer fortsätta med utdelningar. En utdelningssänkning är inte troligen man har både vinster som kassaflöde att backa upp utdelningarna med men någon egentlig underliggande tillväxt uppvisar bolaget inte. Utdelningstillväxten kommer sig av återköp av aktier. Man har tidvis de senaste åren spenderat dubbelt så mycket på återköp som på utdelningar.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Man är, liksom försvarsindustrin i övrigt, i händerna på politiska beslut. Politiska beslut kan få stor påverkan på affärerna.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Ja det går inte att undkomma att produktutveckling är en viktig del. En av abnormiteterna dock är att dyr produktutveckling inom försvarsindustrin påfallande ofta inte är bolagens problem. Det är/blir kundernas.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja man levererar vinster genom låg- som högkonjunktur. Omsättning- och vinsttillväxten har dock stagnerat under senare år. Den tillväxt som man ser som aktieägare kommer ifrån bolagets aktieåterköp.



Vinsten 2012 låg på 5,54 usd/aktie.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Bolagets Long Term Debt är på 4,7 miljarder usd med det egna kapitalet på 8 miljarder usd. Debt/Equity på 2,34 (2012).

Man bär (liksom de andra amerikanska försvarskoncernerna) en hel del goodwill i balansräkningen. Nästan hälften av de totala tillgångarna utgörs av goodwill. De fem stora är alla förvärvare av mindre bolag. Detta märks också i Ratheyons kassaflöden där den absolut största posten bland investeringarna går till just förvärv.

Debt/Equity är för högt.


Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på ca 21%. Book value är på ca 24,50 usd/aktie (2012).

Vinst- och utdelningstillväxen sett till per aktie ligger på ca 10% årligen. Omsättning, vinster och marginaler tenderar ligga på samma nivå den senaste tiden d.v.s. inte röra sig i någon egentlig riktning.

Direktavkastningen som 5-års medel är på 3% och utdelningarna har som sagt stadigt hela tiden bibehållts eller ökat.

Min sammantagna bedömning är att Raytheon klarar avkastnings- och tillväxtskravet.





Ledningen

Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen. 


Information tillgängligt

Acceptabelt, men man ska akta sig för att dra för mycket "slutsatser" ifrån mediarapportering när det det kommer till olika sorters vapenupphandlingar och konflikter.Det styr troligen kurs och synen på värderingar mer än intjäningsförmågan.


Marknadsmakt och marknadssituation

Man har en stabil historik bakom sig , men det går inte förneka att man verkar i en problemfylld bransch. Man påverkas ju av faktorer som man har svårt att styra (eller?).  Raytheon har en bred mix av både produkter som tjänster. Det handlar inte bara om missiler och radarsystem utan också om cybersäkerhet, utbildning av astronatuer o.s.v.. Man verkar också som samarbetspartner med de flesta andra stora västerländska branschkollegor. Min uppfattning är att man får en väldig bred exponering med Raytheon. Beroendet av USA går naturligtvis inte att förneka. Det är naturligtvis på gott och ont då det också innebär att USAs DoD ser till att Raythoen får sälja sina produkter och tjänster utomlands.  Raytheon är förresten den av de fem stora som har störst exponering mot internationella kunder.

Branschen kan ses som lite "exotisk" vilket är en risk. Man kan förvillas av "mediabrus".

Behovet av bolagets produkter överlag bör finnas även 10-20 år in i framtiden.

Sammantaget så blir dock min bedömning att man som en av de fem stora verkar ha både en viss marknadsmakt som vissa konkurrensfördelar. Inte minst via politiskt stöd som jag tror är en av de viktigaste komponenterna för att bedriva en vinstgivande verksamhet inom försvarsbranschen. Något som Raython lyckats med i många, många år.


Etiska aspekter

Ja.Jag har inga etiska bekymmer med vapen vare sig de är avsedda för jakt, polisiärt eller militärt bruk.



Raytheon får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min syn på Raytheon negativ. Bolaget uppvisar visserligen en stabil och imponerande historik, men också en del kvaliteer som jag utifrån mina ratingkriterier ställer mig lite frågande till. Några av dem är av mindre art (noterat utanför Norden) vilket gör att bolaget ändå som helhet ser acceptabelt ut även om det inte är mitt första hands val. Andra är svårare att svälja och förutse (beroende av produktutveckling och politiska beslut). Den låga utdelningsandelen imponerar dock. En andel som är lägre än t.o.m. konsumentgiganterna. Det i kombination med en överlag låg värdering och stora aktieåterköp lockar. Raythoen uppvisar m.a.o. inte kvaliteer som jag skulle vara långsiktigt bekväm med eller ha för stor exponering i.




Noteringar kring nuvarande värdering

Raythoens kurs 5/4 2013: 58,20 usd (Topp 3 år ca 60 usd, botten ca 40 usd)

PE 10,5
PE3 11,1

Direktavkastning 3,8%


Vad är din syn på Raytheon?