onsdag 20 mars 2013

Händelseutvecklingen på Cypern


Nyligen har en skatt på insatta medel hos bankerna på Cypern röstats ned av Cyperns parlament.  Förslaget löd på 6,75% skatt på medel under 100 000 euro (vilket är detsamma som deras insättningsgarantin) och 9,9% på de över 100 000 euro.

EU (främst Tyskland, Finland, Nederländerna) vill tydligen se att Cypern kan bidra med 5,8 miljarder euro och att dessa skulle tas från cypriotiska bankmedel för att bevilja mer lån. Antagligen för att sätta dit vad man anser är en stor pengatvättsektor inom euro-området.

Cyperns president Nicos Anastasiades har enligt tidningen Cyprus Mail varit lika bestämd på att undvika att allt för mycket av en eventuell dylik skatt ska landa på de med mer än 100 000 euro. Förslaget som gavs blev därför det ovan nämnda. Att alla med pengar på bankerna ska vara med och betala.

Ser man till storleken så beräknas det finnas ca 30 miljarder euro på cypriotiska bankkonton som hör till de med under 100 000 euro. Cypern har ca 1,1 miljon invånare. Lägger man till de pengar som finns utöver insättningsgarantin så blir det ytterligare ca 38 miljarder euro. Mycket av det tydligen ägt av icke-cyprioter. En skatt på ca 15% på dessa medel skulle därför motsvara vad Cypern behövde skjuta till själva för att få låna mer pengar. Jag misstänker det var något sådan som vissa EU-länder hade tänkt sig. Nu blev dock inte förslaget så.



Man kan ju spekulera i om folkopinionen mot skatten skulle bli lika stark om förslaget istället t.ex. gällt skatt på medel ägd av icke-cyprioter? Jag vet inte, men själva grundproblemet är, som jag ser det, att man ens överväger att beslagta/beskatta insatta bankmedel. Att ens föra upp något sådant på agendan verkar för mig helt verklighetsfrämmande. Liknar ju gammal medeltida brandskattning om något, oavsett vem som drabbas.

Det verkar i alla fall att man från ett visst EU håll vill sätta dit Cyperns relativt stora banksektor samtidigt som man vill visa för sin hemmaopinion att man inte enbart "löser ut" länder i södra Europa gång på gång utan visad motprestation.

Från cypriotisk håll försöker man navigera mellan att vara kvar i euro-samarbetet, hålla sig väl med väljare och klappa utländska (ryska) placerare medhårs. Samt undvika statsbankrutt. Det ska bli intressant att se hur det lyckas framöver.

Priset på aktier i intressanta bolag har i alla fall inte verkar blivit billigare p.g.a den senaste händelseutvecklingen på Cypern. I alla fall inte än så det verkar inte bli en upprepning av Greklands-krisen.  Vi får se om kanske något annat kan sätta börsen i gungning snart.

Lite siffror för att sätta de ovan nämnda i relation:

Cyperns BNP ligger på ca 20 miljarder euro.
Statsskulden uppgår till ca 15 miljarder euro (Q3 2012).
I senast redovisade statsbudget (2011) så hade man ett underskott på ca 1,1 miljarder
Landets exportintäkter är på ca 1,6 miljarder euro
Landets import är på ca 6,4 miljarder.
Cypern har EUs lägsta skatter för företag (10%)

Vart ska pengarna som behövs komma ifrån?

Det är lätt att se att man lockats att ta från bankkonton. Omräknat så finns det på Cypern ca 62 000 euro/capita på bankkontona (drygt hälften ägs dock troligen av utländska ägare).




2 kommentarer:

  1. Jag kan inte se varför jag från ett högskatteland skall vara med och finansiera andras skatteparadis?
    Har de problem får ihop sin bokföring får de väl normalisera skatterna eller låta folk betala fullt pris för vad service det offentliga nu erbjuder där?

    Olika rykten(dvs obekräftade uppgifter) gör gällande att cypriotiska banker varit ganska spekulativa en tid och vi har redan sett hur det brukar avlöpa.

    Jag hoppas de inte får några skattestålar bäst vore om ryska maffian mm tog notan.

    Som löntagare skulle jag kunna sönka min lön nästa ned till kinesnivå !! om någon annan ständigt dök upp betalade mina samtliga utgifter ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår dilemmat för dem. De behöver 17 miljarder euro för att rädda sina banker efter att de har förlorat på den grekiska skuldnedskrivningen. De enda pengarna som finns är de ca 60 miljarderna euro som finns på de bankerna. Låter man dem gå i konkurs förvinner dock det mesta av de pengarna. Man behöver då egentligen också flera miljarder för att ge till de med insättningsgaranti om man rätt ska vara rätt. Varifrån får man då dem? Inför man en skatt så kan man ju "rädda" det mesta av det insatta kapitalet. Alternativet kan vara att nästan allt försvinner.

      Hade jag varit en rik cypriot med tillgångar på banken långt över insättningsgarantin hade jag valt beskattningsalternativet av egoistiska skäl. Dock hade jag förstås varit glad om just JAG fick skatta så lite som möjligt. Bättre då om även de med en mindre summa pengar får bidra då med så JAG slipper bidra med så mycket. Hade jag varit cypriotisk politiker skulle jag även försöka få det se ut som om jag var tvingad till ett sådant beslut riktad mot småsparare av den elaka Merkel...

      När jag sitter här i Sverige och kan ha råd att vara lite mer... dogmatisk, så hävdar jag att det bästa långsiktig är antagligen att man följer de fastslagna "spelreglerna". Det skapar för mycket osäkerhet annars. En bank som är på obestånd ska gå i konkurs, punkt. En stat ska inte instifta insättningsgarantier den inte kan backa upp (Cyperns BNP = ca 20 miljarder euro, Pengar på cypriotiska banker under insättningsgarantin = ca 30 miljarder euro). Har man nu gjort det så, ja då kommer effekten troligen bli statsbankrutt. Game over, reset.

      Radera