onsdag 26 december 2012

Räntefonder

Räntefonder tillhör inte mina placeringsfavoriter. Min grundinställning är att man lika gärna kan ha pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti, hellre än att betala förvaltningsavgifter. Undantaget vore pensionssparande t.ex. PPM då man ej kan placera i sparkonton där i nuläget utan de måste placeras i fonder. Dock har jag själv full exponering mot aktier i mitt eget pensionssparande. Jag har ett tag kvar till min egen pensionering och att försöka tima marknaden genom ständiga köp och sälj är inte riktigt min melodi.

Hur som helst. Jag har under den senaste tiden ändå börjat fundera på om det kan finnas fördelar med dem för mig ändå. Kanske är det så att det ger mig en psykologisk fördel i hur jag lösgör pengar till aktieinvesteringar? 

Medel på sparkonton ser jag mentalt sett som något förhållandevis tillgängligt och som om de inte vore "investerade" i något. Binder jag en del medel på ett räntefond så skulle det kräva ett aktivt säljbeslut från min sida för att lösgöra de medlem. Kanske kan jag öka min egen s.k. kapitaldisciplin genom att använda räntefonder? Det skulle skapa en psykologisk tröskel för mig som jag måste passera för att få medel till aktieköp. Blir jag mer selektiv då?

I sak så är jag högst medveten om att det ska inte behöva göra sådan skillnad. Jag är dock också högst medveten om att kunskap och beteenden är väldigt olika saker. Man kan ha kunskap om en mängd olika saker men ändå bete sig helt stick i stäv med den kunskapen eftersom beteenden formas över tid. Beteenden görs inte om med en tre sekunders omprogrammering bara för att man ger sig själv ny "input". Ibland måste man "lura sig själv" för att forma nya beteenden.

Jag har i alla fall sållat fram en del räntefonder. Mina kriterier var följande:

En Morningstar rating på fyra eller fler stjärnor.
Ingen köp- och säljavgift.
En förvaltningsavgiften på maximalt 0,3%.

De som dök upp då var, med förvaltningsavgiften noterad i fetstil och 3-års utveckling i kursiv. För att inte jämföra äpplen och päron noteras också (inom parentes) om det är en lång eller kort räntefond.

Spiltan Räntefond Sverige 0,10% +7,46% (kort)
AMF Räntefond Kort 0,15% +7,04% (kort)
AMF Räntefond Lång 0,15% +19,99% (lång)
Simplicity Likviditet 0,15% +5,93% (kort)
Länsförsäkringar Penningmarknadsfond 0,20% +4,06% (kort)
Skagen Krona 0,20% +5,01% (kort)
Danske Invest Sverige Likviditet 0,29% +6,99% (kort)
Carnegie Likviditetsfond 0,30% +7,73% (kort)
Folksams Obligationsfond 0,30% +15,24% (lång)
Folksams Penningmarknadsfond 0,30% +4,98% (kort)
Lannebo Likviditet 0,30% +7,30% (kort)



Vad man kan konstatera är att de, om man jämför kort med kort och lång med lång, går väldigt lika varandra. Spontant kan jag då tycka att det bästa är att välja den med lägst förvaltningsavgift.

Nämnas kan också att långa räntefonder placerar i räntepapper som löper över ett år, korta i under ett år. Stigande räntor ska missgynna långa räntepapper något mer än korta.


Hur resonerar du kring räntefonder? Har du några knep för att förbättra din kapitaldisciplin?

16 kommentarer:

  1. Har resonerat precis som du, att "låser" likviderna. Samtidigt vill man ha dem på ett aktiekonto och inte behöva flytta från tex sparkonto (med bra ränta) till depån.
    AMF kort är mitt val, bra historik, låg avgift och viktigast av allt, bara en likviddag till skillnad från populära spiltan. Sen ska man nog försöka ha kontanter redo i depån för snabba köp, tex när HM rasar på dåliga siffror, då finns inte tid att sälja räntefonderna.

    Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja man får ta till de knep man kan. En del helt "vanliga depålikvider" är nog också bra ja. Man vet ju aldrig när någon robot får fnatt... :)

      Radera
  2. Jag kör på räntekonto med insättningsgaranti, vilket jag då klassificerar som "säker investering".

    För att hålla mig från att köpa aktier för alla pengar - vilket ju är mer spännande och roligt åtminstone vid inköpstillfället - så har jag dels satt upp ett önskemål om fördelningen mellan säkra investeringar och riskinvesteringar såsom aktier. Fördelningen är minst 50% i säker investering. Det underlättar för mig att behålla räntepengarna på kontot.

    Jag vill inte att tillgångarna totalt ska gå ner mer än typ 25% vid börskrasch, och då behöver jag hålla 50%-nivån.

    Däremot kommer såklart de säkra investeringarna att överstiga 50% rejält när börsen väl sjunker, vilket då signalerar att det är läge för mig att köpa mer aktier.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter klokt. Fördelar du i mellan då och då eller justerar du enbart gradvis med nyinsatta medel?

      Radera
  3. 7% ränta är riktigt bra och en räntefond är perfekt som parkering i väntan på aktieköp eller för pengar som man behöver på kort sikt.

    Som kommentar till Erik, då räntan är betydligt bättre än den man får för likvida medel så tycker jag det fungerar bra att ha belåning på depån att utnyttja vid plötsliga köptillfällen. Då gör det inget att det tar någon dag för räntefonderna att säljas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Belåning kan ju i och för sig fungera för att få tillgång till likvider snabbt. Det är ju också en form av "tröskel" att trycka på låna-knappen. Kanske för stor "tröskel" för mig personligen.

      Radera
  4. Jag kör samma strategi för allt pensionssparande, dvs en fast relation mellan aktiefonder och ränte/obligationsfonder. Varför? Jo, ombalansering leder till att man köper aktier vid nedgång och säljer vid uppgång (buy low, sell high), vilket är ett sunt beteende. I detta långränteläge som nu råder använder jag mig av Spiltan Räntefond Sverige (0,1% förvaltningsavgift).

    Angående obligationsvärdering. Du skriver att "stigande räntor ska missgynna långa räntepapper något och vice versa". Stigande marknadsräntor leder till att obligationer och korta räntepapper tappar värde. På samma sätt leder sjunkande marknadsräntor till att obligationer och korta räntepapper ökar i värde. Det finns naturligtvis fler faktorer som påverkar obligationsvärdering. För den som önskar fördjupa sig i obligationsvärdering kan jag varmt rekommendera Frederic Mishkins Financial Markets and Institutions.

    En obligationsfonds (fond med räntepapper som löper över många år) värde påverkas mer av förändringar av marknadsräntan än vad en penningmarknadsfond gör (fond med korta räntepapper).
    Med anledning av att marknadsräntorna inte gärna kan sjunka mycket mer nu bör man inte investera någon större förmögenhet i räntepapper och i synnerhet inte obligationer.

    Eftersom korta räntepapper är lågavkastande är det extra viktigt att förvaltningsavgiften är låg så att den inte äter upp hela avkastningen. Då uppsidan är begränsad är det även viktigt att begränsa sin nedsida genom att tillse att den fond man planerar att investera i är en lågriskfond med säkra underliggande tillgångar (inga grekobligationer här inte).

    Jag skulle kunna skriva mycket om detta, men jag känner att antalet ord drar iväg så jag bryter här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för rättelsen AVI. Jag ändrade till en förhoppningsvis något mer korrekt beskrivning.

      Du kanske kan skriva mer i ett framtida blogginlägg? Rätta mig om jag har fel, men den uppfattning jag fått är att korta räntefonder är mer riktat mot företag och deras finansiering medan det är mer viktat mot statspapper bland de långa. Har jag missuppfattat detta?

      Radera
    2. Jag har funderat på att skriva ett inlägg om obligationsvärdering, men det har inte blivit av än. Det verkar dock finnas ett intresse för det, så jag får väl ta och göra det snart.

      Skillnaden mellan en obligationsfond och en penningmarknadsfond är följande.

      En penningmarknadsfond är en räntefond som investerar i korta räntebärande värdepapper såsom certifikat och statsskuldsväxlar. Korta innebär att de har en genomsnittlig löptid (duration) under ett år.

      En obligationsfond är en räntefond som investerar i räntebärande värdepapper, såsom obligationer, som har mer än ett års löptid (duration) i genomsnitt.

      Notera "genomsnittlig" och "i genomsnitt". En penningmarknadsfond kan således ha enskilda räntepapper med längre löptid än ett år, det är genomsnittet som skall understiga ett år.

      Statspapper återfinnes vanligen i både obligationsfonder och räntefonder. Obligationsfonder tenderar dock till att innehålla mer statspapper och hypotek, medan penningmarknadsfonder tenderar till att innehålla mer företagslån.

      Radera
  5. AnotherValueInvestor, intressant! Det där läser jag gärna ett blogginlägg om...
    / Bullen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var roligt att höra. Jag får ta och skriva ett inlägg om det.

      Radera
  6. Hellre köper jag korta räntefonder just nu än långa räntefonder faktiskt. Har med räntan att göra. Se gärna mitt inlägg som jag gjorde för ett tag sen.

    http://sparaklokt.blogspot.se/2010/11/analys-obligationer.html

    SvaraRadera
  7. Jag litar inte alls på obligationsmarknaden i dagsläget så jag föredrar sparkonto med hög ränta.

    @Sparaklokt: Tack för sammanfattningen men jag kan inte riktigt hålla med om dina slutsatser. De senaste åren har vi sett fallande räntor och ekonomisk doping vilket gynnat långa räntefonder och den utvecklingen kan helt enkelt inte fortsätta. Så jag tror att du har dragit lite för stora slutsatser utifrån historiska data.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Aktieingenjören,

      Slutsatserna och själv inläggget skrevs 2010.

      Radera
  8. Jag ser korträntefonder som ett alternativ till sparkontot, många av dem är extremt stabila och ger (2.5-3.5) procent per år, mer än de flesta sparkonton. De kommer dock med två stora fördelar: för det första blir det en bättre ränta på ränta effekt än sparkontot då man skattar på allting först när man tar ut vinsten, till skillnad från sparkontot som automatiskt betalar ut ränta varje månad eller varje är. Detta ger ju mer pengar på sikt.

    För det andra ger detta möjlighet till skatteplanerande, eftersom man som sagt själv kan välja när man tar ut vinsten.

    Men det är självklart ändå alltid tryggast med sparkontot, så personligen lägger jag ca 70% av mina likvida medel i sparkonto och 30% i korträntefonder.

    SvaraRadera
  9. Tycker räntefonder är ganska tråkigt. Speciellt de med låg risk. Jag föredrar lite högre risk

    Du hittar dem under övriga på Avanza. Templeton är kändast på den typen av fonder. Själv föredrar jag Aberdeen som har varit världens i särklass bästa fondbolag de senaste åren på flera olika typer av fonder. T.ex. Templeton Global Bond eller Aberdeen Global Sel Emerg...

    SvaraRadera