torsdag 30 augusti 2012

Hur avslöjar man en s.k. value trap?

En s.k. value trap är en aktie som verkar billig, men tyvärr också rätteligen är så.

Aktien kanske handlas till historiskt låga multiplar. Det kan gälla i relation till vinst, fritt kassaflöde, eget kapital eller vad som nu må hända används som måttstock på "värde".

Ett sådant bolag, vars aktie handlas "billigt", attraherar ofta intresse, men risken är att "problemen" inte är temporära. Tvärtom så kan de vara kursen vara välförtjänt eftersom bolagets framtid visar sig vara just så pass dyster som redan prisats in i aktiekursen.

Value traps brukar oftast dela upp i två kategorier. De vinstbaserade och de tillgångsbaserade.

De vinstbaserade handlar om vinsterna som bolaget genererar. Bolaget handlas i regel till låga PE-tal och bolaget har sjunkande vinster. Man köper dem under antagandet att vinsterna ska vända upp till historiska nivåer. Exempel på potentiella vinstbaserade value traps är tillverkningsföretag och/eller handelsföretag vars omsättning och vinst sjunker. Man tror det ska vända men det gör det aldrig.

Tillgångsbaserade handlas ofta till låga PB-tal. Man tror sig se värde i bolaget i form av dess tillgångar. Risken här är att man tror sig veta var riskerna i bolaget ligger, men man misstar sig. Exempel på potentiella tillgångsbaserade value traps kan vara banker som man tror sig köpa billigt men sedan visar det sig att deras balansräkning inte alls är den som man tror eller att banken inte alls är så motståndskraftig mot en viss påverkan som man räknat med.

Själv har jag inga direkta erfarenheter från s.k. value traps. Jag är därför hänvisad till vad andra sagt om dem. Följande punkter är vad jag lyckats snappa upp som karakteristiskt för potentiella value traps. Kanske är de bra att införliva i ens check-lista för att bättre kunna bedöma risken före en eventuell investering.


Beroende av en produkt - Bolag med enbart en produkt är känsligare för förändringar och får det svårare med omställningar.

Blind förlitan på en förstklassig ledning - Det är ledningen, inte affärsmodellen som sådan, som alla ställer sitt hopp till.

Uppfattas billigt baserat på ledningens guidning -  Ledningen ger gärna och ofta information om hur framtiden förväntas bli samt åsikter om vad korrekt värde på aktien kan antas vara.

Konstigheter i bokföringen -Bokför bolaget annorlunda än vad andra gör i branschen, eller innehåller bokföringen ovanliga poster?

Verkar i en bransch som är utdöende - Ta en titt på branschkollegor. Är man i en bransch vars produkter ej kommer behövas i framtiden?

Hög risk att påverkas av snabba tekniska förändringar -Snabba tekniska förändringar kan snabbt ställa allt på ända. Kodak kom aldrig igen...

Affärsmodellen är i grunden osund och egentligen oprövad - Finns ingen egentlig historik bara massa antaganden om framtiden.

Bolaget har hög skuldsättning - Avsaknad av skuld skänker det som är värdefullast för alla bolag som behöver "komma igen", tid. Bolag med höga skulder får inte den tiden.

Det råder priskonkurrens och den är snabbt tilltagande -Titta på marginalerna över längre tid. Om marginaler har en klar sjunkande trend kan bolaget kanske inte ta tillräckligt betalt p.g.a. priskonkurrens.

Bolagets produkter är känsliga för modenycker - Bolagets historiska succe kan ha berott på att bolagets produkter "varit på modet". Framtiden är därför långt ifrån så ljus som historien ger sken av. Många "trendriktiga" klädbolag kan ofta hamna här.


Har du några erfarenheter eller har du snappat upp något om hur man kan avslöja en s.k. value trap?

Vilka bolag tror du är s.k. value traps i dag?


Edit: Lågt P/B i kombination med hög direktavkastning är lockande men i kombination med fallande vinster kan det indikera en value trap (sänkt utdelning?).


18 kommentarer:

  1. Hoppas inte Ratos är det iaf. Har stadigt köpt från 79:- ner till 60. Ligger på -15% nu. Nu vill man liksom inte lägga mer pengar där (på ett tag...)
    /S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kurser går upp och ner. :)Det stör inte mig personligen så mycket att kursen sjunker eftersom jag är ute efter utdelningar i många, många år. Så länge jag tror att Ratos kan fortsätta leverera dem så är det bara bra om kursen sjunker. Jag är mer orolig över om man inte klarar av att göra exits till sedvanlig god förtjänst eller om innehaven blir stora ohanterbara sänken. Än så länge tycker jag mig inte se det, men jag vet naturligtvis inte vad framtiden har att erbjuda.

      Radera
  2. Anonym: Tyvärr tror jag att Ratos ÄR en value trap. Få saker talar för bolaget på kort och medellång sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm frågan är vad, förutom att kursen sjunkit, indikerar att det är en value trap? När jag tittar på ovanstående punkter så hittar jag inget som passar in glasklart. Kanske ledningsbiten, men den verkar ju fått sig en förtroendekris efter Arnes avgång som VD. Skuldsättningen? Den är ju inte helt orimlig samtidigt som skulderna är kopplade och isolerade till varje enkilt innehav ej till moderbolaget. Om det är en value trap ser jag fram emot att i efterhand lära mig vad det var som eventuellt indikerade det. :)

      Radera
  3. Personligen ignorerar jag P/B helt och hållet eftersom man vid en likvidation ofta får ett lägre försäljningspris.

    För att undvika vinstbaserade value traps så gäller det att släppa årsredovisningarna och faktiskt titta på företagens verksamhet. Är affärsidén bra och kunderna nöjda så är det inte sannolikt att företagets intäkter kommer att minska drastiskt.

    Ett bra exempel är Kappahl kontra MQ som båda två har varit hårt belånade bolag inom klädhandel. Det är bara att gå in i de två butikerna så ser man att det är två helt skiljda världar. Det enda positiva jag har att säga om Kappahl är att alla kläderna är väl upphängda men det beror nog mer på det låga antalet kunder än den höga servicenivån. På MQ i Uppsala är det däremot kaos vilket orsakas av det stora antalet kunder.

    Förra året var det många som tittade på Kappahls fina nyckeltal. Men i år så fortsätter krisen i Kappahl medan MQ fortfarande åtminstone gör vinst även om jag inte vill äga aktier i bolaget.

    Såna här jämförelser är så klart svårare att göra inom industrin men om man bara är lite kreativ så bör det gå där också. Vi hade ju till exempel en nöjd Höganäsanställd som kommenterade och nu har även Placera.nu kommenterat att Höganäs parerar krisen bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra poäng. Det är en punkt man skulle kunna lägga till.

      Radera
    2. Jag håller på och läser Common stocks and uncommon profits av Philip Fisher för tillfället och detta är ju faktiskt punkt 7 av hans 15 punkter om vilka bolag man ska köpa, så det är nog inte så dumt om man ska följa Fisher. Det kommer ett inlägg så småningom och kanske även lite utvärderingar mot Fishers kriterier! :-)

      Radera
  4. Såvitt jag kan erinra mig betraktade jag strax före sommaren Nokia som en value trap. Nu får Du inte ta mig på mina ord, men jag vill minnas att man kunde räkna hem ett köp i Nokia då genom att endast beakta kassan och patentportföljen. Det finns säkert någon värdeinvesterare som tänkt "that looks awfully cheap" och köpt.

    Fällan består i att denna beräkning inte beaktar Nokias framtidsutsikter i övrigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet mig om att vara dåligt insatt i den branschen, men ja. Nokia skulle mycket väl kunna vara en value trap.

      Radera
  5. Många av de bolag som nämns i kommentarsfältet är sådana bolag som t.ex. Buffett själv skulle avstå att investera i. Nu är jag inte tillräckligt insatt i Ratos då jag inte gillar deras innehav öht men ta en titt på t.ex. Kappahl & MQ, egentligen två svaga varumärken på den globala marknaden(?) och även i Sverige. Jag har turen att bo i Stockholm och kan enkelt gå förbi dessa butiker inklusive t.ex. HM, Bik Bok, Monki, Vero Moda, Zara och kan enkelt se att när det gäller försäljningen av kläder och dylikt riktade till tjejer så ligger både Kappahl & MQ långt, långt efter. Bik Bok & Vero Moda klarar sig för de är billiga och har väldigt litet utbud på begränsad yta och på så vis klarar att hålla lagret litet och ha en hög omsättningshastighet, nu vet jag inte riktigt om detta stämmer ur ett bokföringsperspektiv, men om jag utgår från min egna empiriska studie så ser det i alla fall ut så. HM & Zara lever på sina varumärken. MQ tycker jag påminner lite om Odd Molly, med dyra och konstiga kläder, medan Kappahl svek sin egna nisch, äldre kvinnor, i ett löjligt försök att ta marknadsandelar från övriga konkurrenter.

    Nokia lika så. Teknik är jävligt, ursäkta ordet, känsligt för förändringar då det sker konstant. För 10 år sedan var Nokia ett starkt varumärke men man hängde inte riktigt med, för att dra en parallell till kodak, och nu får man slå ur underläge. Det finns en enkel anledning till varför man ska föredra bolag med stark kassa, som verkar i en uråldrig bransch och är ett respekterat bolag. Moderiktiga företag, t.ex. Filippa K som nu vill in på börsen, Odd Molly & Wesc, är nischade bolag mot mode och behöver ständigt anpassa sig efter marknaden och trenderna. Visserligen måste HM följa med marknaden och trenderna lika så men eftersom de har en så stor andel av marknaden när det gäller vanliga "basic" kläder så står inte deras verksamhet och faller med trenderna.

    Hoppas inte inlägget var för rörigt eller för långt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För kort :)
      Kan tillägga om Nokia att de först satsade på Linux-baserade Meego, men la ned projektet just när de började nå ut till de breda massorna. Därför finns det ett par hundra tusen trendsättande Linux-geeks som inte bara känner sig svikna utan dessutom tuggar fradga över Nokias otukt med Sa.. med Microsoft, och som rekommenderar sina vänner, buddies och lärjungar att köpa vad som helst utom Windows Phone.

      Samtidigt, även om jag inte har koll på den andra sidan, förmodar jag att ett företag som nyss har satsat på Linux inte är förstahandsval hos medlemmarna av Microsoftkulten.

      Tillåt mig även att kortfattat såga deras marknadsföring. Förutom funktionalitet vill vi att våra telefoner ska ge oss en acceptabel identitet. Om man köper Microsofts grejer kanske man känner sig som en vinnare, eftersom de konsekvent förmedlar den känslan i sin reklam mm. Apple får dig att känna dig både cool och professionell, som en hippie som kan revolutionera världen genom att vara extremt kreativ. En radioreklam jag hört för Nokia består av syntetiserad kvinnoröst som monotont läser upp vad som verkar vara en press release. Vilken identitet ger det? Det bästa jag kunde komma på var att känna mig som en kakelplatta i en mörklagd simbassäng.

      Radera
  6. Sedan vill jag bara tacka för en jättebra blogg med alltid intressanta inlägg och en extra eloge för att du tar dig tid för att skriva dessa samt att svara på kommentarer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag som ska tacka för alla kommentarer. De berikar. Det är ju utbytet av tankar och ideer som är det mest givande, speciellt om man har lite olika syn på saker och ting. Ett inlägg ger ju bara förutsättningarna för ett avstamp.

      Radera
  7. Jag är där med dig, S.

    SvaraRadera
  8. Du gjorde rätt i att länka till checklistan Spartacus, för det var bra sammanfattat!

    Om vi använder oss av Ekornes så tror jag främst att den första och näst sista punkten man bör vara oroad för. Håller du med?

    / Analysakademin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är precis de två punkterna jag tänker mig också. Vi använder tydligen liknande "glasögon". :)

      Radera
    2. Så verkar ju fallet vara, alltid skönt när man inte är ensam om sina åsikter :)

      / Analysakademin

      Radera