lördag 5 maj 2012

Analys av Yara

Jag fortsätter med norska bolag, baserat på en tidigare titt. Turen har nu kommit till Yara som bedömts utifrån mina ratingkriterier.

Yara är en norsk industrikoncern med inriktning jordbrukskemikalier och  gödningsmedel. Yara bildades som en avknoppning från Norsk Hydro 2004 därav är logotypen med vikingaskeppet densamma fastän Yaras är blå istället för röd samt med texten Yara istället för Hydro.



Yara är en av världens största aktörer inom sitt gebit och ledande vad det gäller ammoniak, nitrater, och NPK (en typ av handelsgödsel bestående av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Yara har produktion i 17 länder och en världsomspännande försäljning. Nedan en jämförelse med andra aktörer.





Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja. Noterad på Oslo börsen.


Ägare

Ja Yara uppnår kriteriet med en stark ägare om minst 20%. Största ägaren är norska staten som, om man förutom direktägandet även räknar dit sitt indirekta ägande, kontrollerar nästan 43%.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Yaras utdelningspolicy är att dela ut minst 30% av nettovinsten över tid. Yara har alltsedan avknoppningen 2004 gett utdelningar samt stigande sådana Från 2,25 nok/aktie till dagens 7 nok/aktie. Direktavkastningen just nu är därmed ca 2,5% baserat på en kurs om 275 nok.


Utdelningen har varit 5,10 nok/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med den redovisade vinsten på 26,80  nok/aktie under samma period samt det bedömda fria kassaflödet under samma period om ca 7,20 nok/aktie i medel. Kassaflödet slår väldigt olika olika år under den senaste 5-års perioden men som synes så har det som bedöms vara det fria kassaflödet ha täckt utdelningarna. Utdelningarna har tredubblats på 7 år, d.v.s. haft en stark utdelningstillväxt, och Yara har även haft vinstutvecklingen att backa upp det med.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den mån som avses. Yara hänvisar till sig själv istället till att vara en låg-kostnadsproducent och ha det som en av sina främsta konkurrensfördelar.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja. Visserligen sjönk den redovisade vinsten 2009 men utdelningen bibehölls. 2011 har dessutom varit ett rekordår för Yara. Den redovisade vinsten per aktie för 2011 var 41,99 nok/aktie, EBIT 53,66 nok/aktie och utdelningen höjdes till 7 nok/aktie.




Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Yara har en stark balansräkning. Debt/Equity är 0,65 (2011). Det verkar som om den del av det fria kassaflödet som ej gått till utdelningar under åren främst gått till att sänka belåningen. Yara´s Debt/Equity var te.x. 1,70 2008.   Långfristiga och räntebärandeskulder är ca  17,6 miljarder nok att jämföra med eget kapital på  44,8 miljarder nok d.v.s. ca 155 nok/aktie (ÅR 2011). Balansräkningens största tillgångar är anläggningstillgångar och lager. Kassan var på 20, 40 nok/aktie vid utgången av 2011.




Avkastnings- och tillväxtskrav

Den hittills uppvisade tillväxten är svår att klaga på.  ROE 5-årsmedel är på 24,2% (2007-2011). Direktavkastningen på nuvarande 2,5% är något i underkant vad jag själv brukar vilja se, men med tanke på vad Yara hittills levererat i form av utdelningstillväxt så är det inte konstigt och är därmed ok.


Ledningen

CEO sedan 2008  är Jörgen Ole Haslestad. Haslestad har tidigare varit verksam i styrelsen (2004-2008) samt har tidigare erfarenheter från bl.a. Siemens. Styrelseordförande sedan 2004 Öivind Lund. Lund har tidigare erfarenheter från ABB.

Jag har inte funnit någonting som gör att jag inte skulle ha förtroende för ledningspersonerna. Posterna verkar vara besatta av diverse näringslivstoppar, så som det brukar vara. Jag tycker det i alla fall är ett styrketecken att nyckelpersonerna har varit med ända sedan Yara´s avknoppning från Norsk Hydro. 


Information tillgängligt

Ja det finns information i massor bl.a. via Yaras webbsida. Lantmännen säljer deras produkter om man nu vill inspektera produkterna själv.



Marknadsmakt och marknadssituation

Enligt min bedömning så kommer bolaget kunna fortsätta med sin affärsmodell och kunna fortsätta producera och sälja jordbrukskemikalier och gödningsmedel på liknande sätt även 10-20 år in i framtiden. Det beräknas att mellan 40-60% av all matproduktion i världen är beroende av att insatser görs i form av konstgödsel m.m. Utan det faller halva produktionen, globalt sett. På sina håll i världen antagligen mer än så. Det talar för att efterfrågan på Yaras produkter kommer fortsätta vara hög.

Det kan dock vara lurigt det här med att försöka förutspå makrotrender och deras inverkan på enskilda bolag. Det kan tänkas att högre produktions- och transportkostnader kommer slå negativt mot Yara i framtiden.

I Sverige har också Yara en ledande ställning inom sina affärssegment. Europa är Yaras viktigaste geografiska marknad och står för nästan halva omsättningen och även här har Yara en stark ställning. Yara har också försäljning i de andra världsdelarna och påverkas direkt och indirekt av faktorer som man inte kan råda över t.ex. priset på energi, utbud i andra delar av världen o.s.v.

Yara har ingen prissättningsmakt då man i princip förädlar en råvara för att sälja den vidare. Bolaget är därför känsligt för diverse makrotrender.


Etiska aspekter

Inga problem med de etiska aspekterna från min sida här.


Yara får då slutgiltligen godkänt på 10 kriterier av 12. Detta leder då till rating: A.


Slutsats

Med ratingen A så är Yara en kandidat till portföljen, ur ett kvalitativt perspektiv.

Det ska dock tilläggas att det är svårt att sia om framtiden. Huruvida Yara, med sin förhållandevis korta historik, kan fortsätta som förut återstår naturligtvis se. Q1 2012 rapporten som lämnades nyligen verkar i alla fall indikera att Yara även i år kommer tjäna bra med pengar. Vinsten blev nämligen 10,58 nok/aktie (10,02).

Beroendet av råvarupriser är också ett frågetecken. Värderingen är en annan knäckefråga. Vad är en andel i bolaget värt? I nuläget har jag inget färdigt svar på det även om jag lutar åt att det på nuvarande kursnivå inte finns någon s.k. "margin of safety" att tala om. Det är dock helt klart värt att ha bolaget på bevakningslistan och fortsätta följa dess utveckling.

Vad är din syn på Yara?

14 kommentarer:

  1. Vet inte så mycket om dom men det varen intresant analys. Dock tor jag att dagens värdering är lite för hög, en utdelning på 2,5% är för låg för min smak

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jag vill gärna också ha en högre direktavkastning. :)

      Radera
  2. I begyndelsen af denne uge tænkte jeg selv på at jeg skulle se nærmere på Yara - nu har du gjort arbejdet for mig med en fin analyse - tak for det.

    En fin aktie - men jeg er af samme holdning som Frihetsinvesteran, utdelingen er for lav.
    Mvh Ole

    SvaraRadera
  3. Dersom Yara ikke snart finner en oppkjøpsmulighet, snakker man om å øke utbyttene betraktelig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såvitt jag förstår så står ytterligare förvärv högt på agendan, men förhoppningsvis kommer det även räcka till utdelningshöjningar. :)

      Radera
  4. Ser ju intressant ut! Känns som bra riskspridning i en portfölj, då verksamheten är basal. Har inte läst in mig på bolaget, och något jag skulle kika på är länge produktionen kan fortsätta i nuvarande gruvor eller om de måste leta nya produktionsställen. Gillar att de är en stor men (i alla fall för mig) okänd aktör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För Yaras del så bedriver man inte mycket gruvdrift. Det är istället främst inom kväve-segmentet man verkar i sin upstream verksamhet. Det kan man utvinna på flera sätt men vanligast och billigast är med hjälp av naturgas därför har man gärna produktion av detta där naturgas lätt och billigt finns tillgängligt. Angående fosfor och kalium så köps detta mest från andra producenter. En del fosfor har man dock.

      Radera
  5. Förutom att den verkar vara lite för dyr sett på direktavkastning så är jag lite fundersam kring deras marknader. Om EU plötsligt skulle skära ned på sina gigantiska jordbruksbidrag, hur skulle Yara påverkas? Eller om det skulle öppnas upp för mer konkurrens utanför? Visserligen kommer länder som Frankrike fortsätta kämpa för att detta ska fortsätta, men man vet aldrig.

    Så du får ta en funderare kring om Yara inte borde vara ett AA+ bolag istället. Men om Yara är stora internationellt sätt så kanske det inte är ett jätteproblem. Du vet nog bättre Spartacus.

    http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/EUs-jordbrukspolitik/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det kan finnas anledning att lägga in en brasklapp och sänka betyget något, men sen så är ratingkriterierna ingen exakt vetenskap. Håller de sig på A-nivå i någon form så är bolaget, enligt mig, relativt intressant att titta närmare på sedan får man alltid göra nogrannare avvägningar efter hand kopplat till bedömt värde.

      Jordbruksbidragen oroar mig dock inte så mycket. Däremot så kan hårdare utsläppsregler komma inom EU, vilket kan komma att drabba just Yara mer än dess konkurrenter om EU ensamt inför detta.

      Ett annat problem är också kopplingen till gas- och matpriserna. Tillverkar man kvävehaltig gödsel så gynnas man av lågt gaspris och högt matpris. :) Dock så består Yara till största delen av downstream + industrial och där verkar man ha hyfsat bra marginaler oavsett.

      Radera
  6. Om ett antal år när jordens befolkning växt lite till så är det helt nödvändigt med konstgödsel för att alla ska få mat. Även trenden med mer ekologisk mat gör att det krävs mer konstgödsel (på de områden man inte odlar ekologiskt). Yara har även produktion av sprängmedel (för gruvor). En sak bör man dock veta och det är att de har inte någon egen produktion av kalium (utvinns ur gruvor). En stor del av min portfölj består av Yara, men p.g.a att de inte har egen kaliumproduktion (och ganska lite fosfor-produktion) så har jag även köpt potashcorp, uralkali och mosaic.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant mix i din portfölj. Du verkar ligga mycket väl positionerad om vi får se allt högre matpriser och allt högre efterfrågan på konstgödsel. De stora tillgångarna av fosfor och kalium är ju i några få´s händer. :)

      Fosfor är väl ganska svårt. Det mesta finns väl i statskontrollerade händer tror jag men Mosaic (förutom vara stora inom kalium) är kanske den största noterade producenten av det?

      Amerikanska Agrium har jag också tittat på. De liknar Yara ganska mycket med en stor andel retail och kvävetillverkning men har också en del kalium och fosfor produktion. De har en liknande förvärvs- och tillväxtsstrategi också.

      Radera
    2. Jag tror att det är Mosaic och OCP som är störst på fosfor. När det gäller kalium är Potashcorp störst. Vill även passa på att tipsa om en mycket intressant och bra bok: "Århundradets investeringstrender" från Fidelity (tror att den endast går att beställa av dem). Den beskriver de långsiktiga trenderna (ökat behov av mat, vatten, åldrande befolkning m.m.)Vill även passa på att tipsa om ett framtida tema för dig att ta upp: de stora läkemedelsbolagen, tycker själv att Roche, Novartis, Teva och Novo Nordisk är intressanta (har dock inte gjort någon djupare analys av dem).
      MVH
      J.E

      Radera
    3. Tack för tipset. Låter som intressant läsning!

      Radera