lördag 26 mars 2011

Analys av Kinnevik

Här kommer en analys utifrån mina ratingkriterier på Kinnevik. Det blir det första investmentbolaget.






Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap.

Tydlig ägare >20%: Jan Stenbecks förmånstagare (bl.a. dottern Christina Stenbeck) kontrollerar ca 48% av rösterna.

Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. En ganska nyligen förändring i utdelningspolicyn flaggar för detta också.

Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. Men Kinneviks innehav i t.ex. Black Earth Farming då? Även om BEF utgör den största delen i deras kategori "Nya investeringar" så är BEF ändock en väldigt liten del av Kinnevik. När det gäller Kinnevik så är det Tele2 i första hand som har betydelse, Millicom, Korsnäs och MTG följer därnäst. MTG påverkas dock också i någon mån av konjunkturer, men står för enbart ca 10% av substansvärdet.

Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.

Konjunktur-okänslig: Kinnevik har visserligen inte redovisat vinst varje år de senaste 10 åren, men har i alla fall lyckats ge utdelning varje gång i varierande grad. Det underliggande Tele2 har ej heller levererat vinst varje år, men levererat utdelningar de 8 senaste åren av 10. Millicom har än mer sviktande historia. Samma sak med MTG. Min samlade bedömningen får här därför bli att Kinnevik inte riktigt klarar av detta kriteriet. Märk väl dock, att det ligger lite i Kinneviks natur att inte kunna leverera underliggande innehav med historiskt alltid goda resultat. Kinnevik investerar inte i dylika bolag. Kinnevik investerar i (nya) tillväxtsbrancher/marknader.

Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder är ca 8.000 Mkr att jämföra med eget kapital på ca 42.000 Mkr (2009 års siffror, 2010 bör se än bättre ut). Tittar vi på det viktigaste underliggande innehavet Tele2 så är det heller ingen fara då det i nuläget i stort sett saknar räntebärande skulder. Även Millicom klarar kravet. Kapitalintensiva Korsnäs använder en högre belåning, men det får i sammanhanget ses som ok.

Bättre än index? Ja. Sedan 1978 har Kinnevikaktien, genom kursstegring och utdelningar inklusive värdet av erbjudandet om teckning av aktier, givit en genomsnittlig totalavkastning om 19% per år. De senaste åren har totalavkastningen i medel varit 15%.

Förtroende för ledningen: Ja. Jag vet att generationsskiftet gjorde en del analytiker osäkra förr, men i sak verkar det inte ha påverkat verksamheten.

Kinnevik får godkänt på 8 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så platsar Kinnevik i en långsiktig portfölj. Märkväl att det är hittills inte visat sig vara någon högutdelare, därtill kan det svänga en hel del resultatmässigt för bolaget självt inklusive i de underliggande innehaven. Historiken och framtidsutsikterna ser dock fortfarande bra ut. Kinnevik passar troligen den som är intresserad av att krydda portföljen med en gnutta mer tillväxtsorientering.

Obs! Analysen tar inte ställning till om det är köpläge just nu, i relation till värdering kontra pris. Det är heller inte analysens (utifrån de uppsatta kriterierna) syfte.

2 kommentarer:

  1. Hur står sig en totalavkastning på 15% gentemot andra investmentbolag?

    SvaraRadera
  2. Du har en jämförelse för perioden 2005-2009 gjord av Lundaluppen http://www.lundaluppen.se/2010/04/totalavkastning-2005-2009.html

    SvaraRadera